Tro och förnuft

I detta avsnitt samtalar vi med Sarah Coakley, professor emerita från både Harvard (1995-2007) och Cambridge University (2007-2018). Fokuset i avsnittet är Sarah Coakleys Gifford-föreläsningar som hon 2012 med titeln: Sacrifice Regained: Evolution, Cooperation, and God. Dessa går att se online på Youtube. Giffordföreläsningarna har sin grund i ett Templeton-finansierat projekt om de teologiska implikationerna av samarbete i evolutionen. Coakley samarbetade i detta projekt med Martin Nowak, professor i matematisk biologi vid Harvard University och en av de ledande forskarna kring samarbetets roll i evolutionen. För en sammanfattning av många av de diskussioner som Coakley tar upp i sin föreläsningar kan följande föreläsning av Coakley på Faraday Institute rekommenderas: Evolution, Cooperation, and God De frågor som Coakley diskuterar i dessa föreläsningar är följande: 1. Hur påverkas vår förståelse av evolutionens moraliska logik, av en förnyad förståelse av samarbetets centrala plats i evolutionen? 2. Hur påverkas vår förståelse av människans evolutionärt grundade natur av denna förståelse? 3. Går det att formulera en ny form av argument för en slags teleologi i evolutionen - som även har implikationer för frågan om Guds existens - utifrån denna förståelse av samarbetets centrala plats i evolutionen? For a fuller presentation of professor Sarah Coakley, se her webpage: https://www.sarahcoakley.com/intellectual-biography

Sarah Coakley

#90 · 1 h 5 min · 29 dec 2025

I sin bok The Agony of Eros analyserar den tysk-koreanske filosofen Byung Chul-Han det sätt att vara människa som han menar vi bjuds in att anamma i det senmoderna, kapitalistiska samhället och som han kallar för "the narcissistic achievement subject". Detta subjekt inbjuds att relatera till livet som ett projekt och omvärlden som attribut för jaget. Detta skiljer Chul-Han från ett "erotiskt" förhållningssätt, som han menar är grunden för ett kärleksfullt relaterande till sin omgivning. Chul-Hans resonemang är inte alldeles enkla sammanfatta i några få rader, så det bästa är kanske att lyssna på podden!

#89 · 52 min · 23 nov 2025

Detta avsnitt är ett samtal mellan Nina Björk (fil. dr. i litteraturvetenskap och författare, bland annat till boken Medan vi lever: tankar om existensen som vi diskuterade i avsnitt 89). Samtalet följde efter ett föredrag av Nina Björk utifrån sin bok. Både föredraget och samtalet ägde rum inom ramen för föreläsningsserien Mötesplats för teologi, filosofi och samhälle. Lovisa Bergdahl är lektor och docent i pedagogik vid Södertörns högskola och har ett intresse för feministisk teori, bildningsfilosofi, och skolutbildningens roll i ett pluralistiskt samhälle.

#88 · 42 min · 27 okt 2025

I sin bok Medan vi lever: tankar om existensen presenterar NIna Björk (litteraturvetare, författare och kulturskribent) en existentiell samhällskritik där hon bland annat diskuterar hur de ständigt närvarande digitala distraktionerna försvårar för oss att leva hela och goda liv. Med hjälp av tänkare som Susan Wolf, Harry Frankfurt, Charles Taylor och Alisdair MacIntyre analyserar hon det uppkopplade livets baksidor och hur marknadskrafter tenderar att dra oss i riktningar vi inte riktigt vill. Samtidigt tvingar de ju oss inte, så frågan är hur man hittar ett språk för denna distraktion från våra mer djupliggande värderingar? Centralt i analysen är distinktionen mellan första- och andra-ordningens vilja. Vår första-ordningens vilja är våra spontana impulser - kanske att se ännu en reel på Instagram. Vår andra-ordningens vilja har att göra med våra mer djupliggande värderingar och mål. Att vi har en andra-ordningens vilja leder till att vi kan ställa frågan inte bara "vad vill jag?" i betydelsen vad har jag en impuls till, utan "vad vill jag vilja?" - i betydelsen vad skulle jag vilja att jag nu ville, givet mina mer djupliggande värderingar? Att vara en fri person är inte att följa alla sina impulser utan att bli en person för vilken första- och andra-ordningens vilja är i harmoni: en person som är förmögen att leva i harmoni med sina mer djupliggande värderingar eftersom den första-ordningens vilja har formats efter den andra-ordningens vilja.

#87 · 52 min · 29 sep 2025

I detta avsnitt talar vi lite om vilka favoritavsnitt vi hade våren 2025 samt hur planerna för hösten ser ut. Det går bra att ge oss tips på: troochfornuft@gmail.com Avsnitt vi nämner är: Jonathan Haidt-avsnittet (avsnitt 84) Mötesplats om själen (avsnitt 83) samt avsnittet om Liv Strömqvists bok Pythian pratar (avsnitt 82). Vi nämner också Mötesplats med Nina Björk den 15 september (samma dag som detta avsnitt släpps) på Newmaninstitutet: "Medan vi lever: digitala distraktioner som existentiell utmaning." Vi tipsar också om kursen "Konsumtion och distraktion: om begär och uppmärksamhet i en uppkopplad tid." som ges våren 2026 på Newmaninstitutet (sista ansökningsdag är 15 oktober). Länk till Antagning.se finns här.

#86 · 31 min · 15 sep 2025

I detta avsnitt samtalar Nick Spencer och Andreas Nordlander om Spencers bok Magisteria: The Entangled HIstories of Science and Religion som utsågs till en av årets bästa böcker av tidningen The Economist 2023. Nick Spencer är författare, analytiker vid tankesmedjan Theos, och research fellow vid Goldsmiths, ett college vid University of London. Andreas Nordlander är lektor och docent i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, och skrev en Understreckare om Spencers bok i mars 2024.

#85 · 49 min · 30 jun 2025

I detta samtal samtalar Stefan Lindholm lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola (och känd från avsnitt 78 av Tro & Förnuft-podden) med professor Andrew Davison, Regius Professor of Divinity på Oxford University. Utgångspunkten för samtalet är två artiklar som Davison skrivit om Artificiell Intelligens. Den ena artikeln finns här och heter "Machine Learning and Theological traditions of Analogy". I denna artikel för Davison fram två teser: 1. När vi talar om AI som att den "förstår" eller "minns" så används orden varken i samma betydelse (univokt) som när vi talar om varelser med medvetande förstår eller minns, men inte heller i en bemärkelse som helt saknar likhet med detta (ekvivokt) utan istället "analogt". 2. Kanske kan vi se på utvecklingen av både AI och mänsklig intelligens som en respons på världens "förståbarhet" ungefär som vi kan tänka att syn är en respons på världens egenskap att vara möjlig att se? (Sebarhet.) Detta kan vi säga utan att säga att AI förstår på samma sätt som människor förstår. Den andra artikeln hette "Tools are for the workers" och i denna artikel tillämpar Davison Thomas av Aquinos (1225-1274) analys av verktyg och hur dessa står i relation till ett ändamål som agenten har. Detta kan vi behöva påminna oss om, i en tid då en stor det av diskursen kring teknologi verkar bygga på att det vi teknologiskt kan utveckla måste vi också utveckla. Följ gärna Nordic Network on Science, Theology, and Worldviews som arrangerade samtalet på Facebook. Se även hemsidan.

Andrew Davison

#84 · 1 h 11 min · 25 maj 2025

I detta avsnitt diskuterar vi kapitel 3 av Ulf Jonssons bok Med tanke på tron: Jesus från Nasareth. Detta kapitel behandlar Jesu död och uppståndelse. Vi diskuterar det faktum att en Messias-pretendent inte skulle dö på ett kors. Detta ansågs av romarna som ett särskilt skamligt sätt att dö (och det tillämpades därför inte på romerska medborgare). Bland judarna ansågs det, med hänvisning 5 Mosebok 21:22-23 att den som dödades på detta sätt - genom att hängas upp på en träpåle - var förbannad av Gud. Men Messias skulle ju enligt de gängse förväntningarna etablera ett religiöst-politiskt kungarike och Jesu död uppfattades på ett sätt som anti-tesen till dessa messianska förväntningar. Ett sätt att intellektuellt närma sig dessa frågor är att skilja på "explanans" och "explanandum". Explanandum är ett begrepp inom vetenskapsteori för "det som ska förklaras" - observationer av något slag. Explanans syftar på det som förklarar. Det första som måste förklaras - vårt första "explanandum" - är därför, i ljuset av att det var ett anti-klimax att Jesus dog på ett kors: lärjungarnas förändrade inställning några dagar efter Jesu död från en upplevelse av anti-klimax och nederlag till en förkunnelse om att Jesus verkligen var Messias, och hade besegrat döden. Vad kan då förklara den tidiga kristna rörelsens uppkomst och denna förändrade inställning? Många bibelforskare ser två aspekter som viktiga för att förklara detta: - en tom grav. - erfarenheter efter Jesu död, som lärjungarna tolkade som möten med Jesus. Från minut 25 diskuterar vi berättelserna om mötena med den uppståndne, och kommer även in på huruvida vi kan hitta några modeller eller analogier för Jesu uppståndelsekropp, som inte tycks ha varit en vanlig mänsklig kropp, samtidigt som det också var Jesu kropp. Några saker vi nämner i programmet: Intervjun om första delen av Jonssons bok "Med tanke på tron: Jesus från Nasaret". Ulf Jonsson och Christer Sturmark om Guds existens i FriTanke-podden N T Wright och hans bok Resurrection of the Son of God Se även hans föredrag "Can a Scientist Believe the Resurrection?"

Ulf Jonsson

#83 · 1 h 16 min · 27 apr 2025

I sin bok Den ängsliga generationen: hur överbeskyddande föräldrar och skärmberoende skapar en epidemi av psykisk ohälsa menar Jonathan Haidt, professor i socialpsykologi vid New York University, att skärmberoende är en av de viktigaste faktorerna för att förklara den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga under 2010-talet. Hållpunkter i programmet: 00.00 - 08.20: introduktion 08.20 - 18.10 Vem är Jonathan Haidt? 18.10 - 32:30.: Haidts centrala tes och de "fyra skadorna" av sociala medier och smarta telefoner. 32:30 - 47:30 Sociala medier och andliga praktiker - sociala medier som hinder för självtranscendens och förundran. Lite länkar: Haidts hemsida till boken. Time Well Spent Sweden - en organisation startad av Tristan Harris, visselblåsare på Google, som protesterade mot tekniker för att manipulera och fånga människors uppmärksamhet. Tristan Harris förestår Center for Humane Technology och har en podcast: Your Undivided Attention

#82 · 50 min · 30 mar 2025

I detta avsnitt får vi lyssna till tre föredrag från Mötesplats den 17 februari då Eric Schüldt, kulturjournalist (Text & Musik, Sökarna, Det sista mysteriet), Farshid Jalalvand, författare (Apan & filosofen) doktor i mikrobiologi, verksam på Läkemedelsverket och Mårten Björk, lektor i filosofi och teologi vid Newmaninstitutet diskuterade själens natur och existens. Bakgrunden till kvällen är den debatt som Eric Schüldts artikel "Man kan bara rädda det man älskar" initierade, där Schüldt kopplar en förytligad förståelse av kulturen till en förändrad människosyn, som Schüldt sammanfattade i uttrycket "Vi har tappat tron på att människan har en själ." Detta ledde till en respons från Farshid Jalalvand där Jalalvand både ifrågasatte att samhällsförändringarna har de rötter Schüldt pekar ut, men också varnar för att tro på icke-empiriska fenomen som själen. Det hela ledde till en fortsatt diskussion både i Filosofiska rummet och i flera artiklar. Mårten Björk deltog inte i den debatten, men har själv forskat om medvetandefilosofi i projektet "The Matter of the Soul" vid Campion Hall vid Oxford University. och företräder i denna diskussion ett aristoteliskt-thomistiskt perspektiv på själen.

#81 · 1 h 0 min · 16 mar 2025

Pythian pratar är en humoristisk, existentiell och filosofisk samhällskritik i serieform, skapad av Liv Strömquist. Strömquist försöker beskriva hur det känns att leva i ett sen-modernt samhälle, och analysera orsakerna till denna erfarenhet. Sen-modernitetens kanske främsta kännetecken, enligt Strömqvist, är önskan att kontrollera och optimera allt mer av tillvaron, och undvika smärta - med hjälp av förnuftet. Men denna strävan riskerar också att döda det liv som vi längtar efter. Som Strömqvist noterar har det blivit lite av en "plikt" att uppfylla det sen-moderna samhällets två främsta budord: "var snygg" och "ha kul". Det finns en paradox i att det blivit en plikt att ha kul, som är att glädjen här blir ett uttryck för ett reglerande över-jag. Det är i slutändan ingen större skillnad mellan förbudet mot att släppa loss och plikten att släppa loss - i bägge fallen är det över-jaget som dikterar beteendet. Boken är en väldigt rolig och väldigt träffande samhällskritik. Tolle lege!

#80 · 1 h 19 min · 24 feb 2025

Uppdatering: den första filen av detta avsnitt hade ett fel runt 20 minuter då det blev en dubbel inspelning av Peters röst. Det är åtgärdat i den nya filen. Om du redan laddat in den gamla kan du behöva ladda om avsnittet för att få det nya avsnittet. Ber om ursäkt för detta! Detta avsnitt skulle egentligen ha varit en intervju med Sarah Coakley om hennes föreläsning på Humanistiska teatern i höstas om evolution och naturlig teologi (som vi sände som avsnitt 76 av podden). Men Coakley blev väldigt förkyld och kunde knappt prata den dag vi skulle ha gjort intervjun, så vi fick helt enkelt skjuta upp den. Dagens avsnitt är därför en tillbakablick på året och en diskussion av framförallt två avsnitt: Dels avsnitt 78 som var ett samtal mellan filosofen och transhumanisten Anders Sandberg och Stefan Lindholm som är lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola. Dels avsnitt avsnitt 75 då vi diskuterade Elisabeth Oldfields bok "Fully alive" som använder de sju dödssynderna i dialog med modern psykologi, som ramverk för att analysera de krafter inom och utom oss själva som hindrar oss från att leva mer hela och fulla liv. Vi berättar också om vårens avsnitt och tipsar om ett evenemang den 17 februari på Newmaninstitutet i Uppsala med Jonna Bornemark, Eric Schüldt och Mårten Björk med rubriken "Vart tog själen vägen?" Vi nämner i podden även avsnitt 80, avsnitt 53 och avsnitt 10 som alla handlar om den "historiske Jesus".

#79 · 49 min · 27 jan 2025

I detta avsnitt samtalar vi med Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet, om de två första kapitlen i hans nya bok i Fundamentalteologi, som behandlar Jesus från Nasaret och vad vi på goda grunder kan påstå om honom. Boken har fyra kapitel: I kapitel ett gör Jonsson en genomgång av den historiska Jesus-forskningen från: 1. Dess födelse med Herrmann Reimarus (1694-1768) i början på 1700-talet, vidare till 2. "The Second Quest" som tog sin början med Ernest Käsemann (1906-1998) och dennes uppgörelse med Rudolf Bultmanns a-historiska Jesustolkning, vidare till 3. "The Third Quest" som började på 1980-talet och som bland annat kännetecknas av en större medvetenhet om Jesu judiskhet, en större öppenhet för mirakelberättelsernas historiska kärna, samt en större tilltro till evangelierna som dokument som i mångt och mycket går tillbaka på historiska händelser. I detta avsnitt diskuterar vi även kapitel 2, som behandlar fem framträdande teman i Jesu liv och förkunnelse: Jesus och Torah Jesus och templet Jesus och Guds rike Jesus och mirakler Jesus och hans självförståelse, och relation till Gud. Vi nämner i detta avsnitt även samtalet med Ulf Jonsson i avsnitt 21 då vi diskuterar det första bandet i Jonssons fundamentalteologi, samt avsnitt 53, där vi diskuterar Dick Harrisons bok Jesus (Historiska media 2021). Vi nämner också Rylands P52, ett papyrus som innehåller ett antal rader ur Johannesevangeliet och som dateras till år 100-175 år e. Kr.

Ulf Jonsson

#78 · 59 min · 30 dec 2024

I sin nya bok, det andra bandet i fundamentalteologin Med tanke på tron - En introduktion till fundamnetalteologin: Jesus från Nasaret diskuterar Ulf Jonsson frågan om vad vi på goda historiska grunder kan påstå om Jesus från Nasaret. Boken består av fyra huvudkapitel: i det första kapitlet diskuteras källorna för vår kunskap om Jesus, den historisk-kritiska forskningens historia samt metodologiska och meta-vetenskapliga ställningstaganden med relevans för undersökningen. I det andra kapitlet diskuteras fem huvudteman i Jesu undervisning och gärning: Jesus och Toran Jesus och Guds rike Jesus och miraklerna Jesus och templet Jesus och hans självförståelse i relation till Messiastematiken och i relation till Gud. Det tredje kapitlet diskuteras Jesu död och uppståndelse. Det fjärde kapitlet handlar om treenighetsteologins framväxt och dess rötter både i den judiska tankevärlden och i Nya testamentet. (Notera: tyvärr är inspelningsfilen skadad vid tre-fyra tillfällen. Det blir då tyst i några sekunder och sedan fortsätter föredraget. Ber om överseende med detta!)

#77 · 49 min · 15 dec 2024

Den 11 november hölls ett samtal på Katedralakademin i Uppsala mellan transhumanisten och filosofen Anders Sandberg (forskare vid Oxford University) och religionsfilosofen och teologen Stefan Lindholm (lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola). Rubriken för samtalet var "Är frälsningen nära: om transhumanism och AI" och det blev ett mycket trevligt och bra samtal, som vi därför är glada att kunna sända i podden.

#76 · 51 min · 25 nov 2024

Penny Spikins är Professor of the Archeology of Human Origins på University of York och författare till boken How Compassion Made us Human som vi diskuterar i dagens avsnitt. Spikins företräder i denna bok tanken att det som kännetecknar människans evolutionära framgång och hennes biologiska niche är samarbete och empati. När det gäller människans evolution (och för den delen inte bara människans evolution) behöver vi vända på ett vanligt perspektiv: att det är dominans och egoism som gynnas av det naturliga urvalet och är "adaptivt". För en varelse som enbart kan överleva som samarbetande, uppstår selektionstryck för egenskaper som pålitlighet och beredvillighet att dela med sig. Spikins bygger sitt resonemang dels utifrån arkeologiska fynd, dels utifrån en allmän förståelse av hur evolutionen kan främja samarbete och empati och dels med en analys av samtida jägar- och samlarsamhällen. Varför har vi då ofta tänkt på "naturligt urval" som en process som bara gynnar den enskilde som dominerar, den starke? En orsak, föreslår Spikins, är att de egenskaper som gynnar samarbete och långsiktiga ömsesidigt belönande relationer, visar sin "adaptivitet" över tid och inte i främst i en enskild interaktion. Om vi tänker på alla interaktioner som engångsinteraktioner så kan det verka som att det adaptiva är att försöka roffa åt sig mer än den andre. Men om interaktioner upprepas och vi upprepade gånger är beroende av varandras hjälp, för att lösa problem som hör till överlevand så måste vi försöka hitta en grund för en långsiktigt hållbar relation. Och då blir egenskaper som pålitlighet och generositet adaptiva. Som Spikins skriver på s. 184: "No other animal has developed a deep-seated collaboration such as ours which depends on moral worth, rather than mere instinct to protect kin. The value of being seen as trustworthy, generous or sensitive would

#75 · 52 min · 27 okt 2024

Det här avsnittet utgörs av en föreläsning av Sarah Coakley som fram till 2018 var Norris-Hulse professor i teologi vid Cambridge University och mellan 1995 och 2007 Mallinckrodt Professor of Divinity vid Harvard University. Föreläsningen har titeln: "Contested Meanings: Evolutionary Cooperation and the Continuing Possibility of a Natural Theology." I föreläsningen försöker Coakley göra två saker: Dels presentera en ny förståelse av naturlig teologi inspirerad av 1800-talsteologen John Henry Newman och hans begrepp "the illative sense". Kärnan i detta begrepp är att det har att göra med förmågan att fälla välgrundade omdömen även i frågor som inte tillåter ett rent deduktivt resonemang. Coakley menar att detta inte minst har att göra med när vi försöker förstå helheten av något, dess karaktär. Ett exempel kanske kan vara när vi försöker tolka en riktigt bra och intressant film. Det finns en viss subtilitet i en bra film som gör att man inte kommer fram till sin tolkning på ett rent deduktivt sätt, utan på ett mer hermeneutiskt vis där man inte kan peka exakt på vad som motiverar denna tolkning även om tolkningen kastar ljus på filmen på en helhetsnivå. Det andra Coakley vill göra i sin föreläsning är att argumentera för att fenomenet med samarbete i evolutionen är signifikant för att förstå världen på en helhetsnivå, ur ett teologiskt perspektiv. Coakley menar att detta fenomen - att samarbete uppkommer genom flera olika vägar och på flera olika sätt i den evolutionära processen - antyder en målinriktning eller teleologi där samarbete eller för att använda ett teologiskt begrepp: produktivt offer, kan spela en nyckelroll.

#74 · 1 h 9 min · 13 okt 2024

"Guds ära är den fullt levande människan" sa kyrkofadern Irenaeus (130-202). Tanken är att människan förhärligar Gud ju mer helt och fullt hon lever och återspeglar Gud. Detta citat är bakgrunden till titeln på Elizabeth Oldfields bok Fully Alive: Tending to the Soul in Turbulent Times där Oldfield använder de sju klassiska dödssynderna - som vrede, högmod, avundsjuka - som en modell för att analysera de krafter och tendenser inom och utom oss själva som kväser vår längtan och försök att leva mer hela och fulla liv. En bärande tanke i Oldfields bok är att synd är "disconnection": från andra människor, från Gud, från oss själva och våra autentiska behov. Boken är i hög grad både en samtidskritik och en teologisk självhjälpsbok. Oldfield blandar i denna bok klassiska teologiska insikter med öppenhet kring de olika dödssyndernas närvaro i hennes eget liv (och ibland hur hon överkommit dem) samt modern psykologisk forskning som stödjer resonemanget att dödssynderna hindrar oss från vara "fully alive". Det här är en bok som visar på dödssyndernas relevans som ett analytiskt ramverk för att fördjupa förståelsen av sitt eget liv och vad som hindrar en ifrån gemenskap och kontakt och därför från att leva mer fullt. Elizabeth Oldfield har tidigare arbetat som journalist på BBC, som direktor för tankesmedjan Theos think tank och är nu fristående skribent, föreläsare och poddare. Hennes podcast heter The Sacred och görs i samarbete med tankesmedjan Theos. Torbjörn Freijs organisation "Celebrate recovery" nämns i podden. En intervju med Freij finns här.

#73 · 1 h 1 min · 29 sep 2024

I detta avsnitt samtalar vi med Philip Geister, rektor och lektor på Newmaninstitutet och författare till boken "En Gud för de levande" som vi diskuterade i avsnitt 73. Vi inleder med att låta Geister respondera lite på vårt förra avsnitt, och går sen in på en av inspirationskällorna för Geisters bok och teologiska reflektion: den tyske teologen Karl Rahner (1904-1984) som var en av 1900-talets mest inflytelserika teologer. Sedan diskuterar vi Rahners text "The Ignatian Mysticism of Joy in the World" där Rahner talar om en hållning av beredskap och villighet att sändas in i världen - "weltfreudigkeit" som Rahner kallar det. Vi diskuterar bland annat hur Rahners i denna text, rätt kärva syn på världen, relaterar till den analoga syn som Rahner uttrycker i många andra texter. I denna text finns det formuleringar som drar åt det "dialektiska" och frågan är hur den sene eller "mogna" Rahner skulle se på de formuleringarna? Skulle han vilja modifiera sig, eller är det så att den hållning Rahner beskriver här, är ett moment som behövs även i en analog syn på relationen mellan Gud och skapelsen?

Philip Geister

#72 · 1 h 7 min · 27 maj 2024

Eskatologi är inte "kristen framtidsforskning" menar Philip Geister i sin bok En Gud för de levande - en introduktion till kristen eskatologi (Artos 2023). Eskatologi handlar, menar Geister, snarare om ett djupseende än ett framtids-seende. Detta djupseende kan vi öva oss i genom att gå in i den kristna "minnes- och tolkningskulturen" som är korsformad. Korset avslöjar nämligen Guds generella sätt att handla: Gud låter oss inte slippa det negativa i skapelsen, men kan även låta det negativa transformeras i uppståndelsen. Ett eskatologiskt hopp är därför inte samma sak som optimism - tron att allt bara blir bättre. Hoppet innebär att även när katastrofen inträffar är Gud med oss, och att Gud kan transformera även det negativa som drabbar oss. Döden är inte den första fienden, utan den sista, säger Geister med en hänvisning till nya testamentet. Med det menar Geister att vi bör öva oss i att se hur Gud har handlat i historien - både vår egen och andras - för att förvandla negativa situationer till nytt liv och ny mening. Mot bakgrund av en sådan tolkningsnyckel kan vi sedan försöka se på vårt eget livs och världens slut med en blick som är hoppfull, även om den inte alltid är optimistisk. Länkar till saker vi nämner i podden: Avsnitt 20: "Filosofin och sökandet efter livets mening" om Pierre Hadots tanke om att den klassiska filosofin handlade om att odla ett existentiellt förhållningssätt. Peters blogginlägg om QAnon.

#71 · 1 h 8 min · 7 maj 2024

I detta avsnitt sänder vi den föreläsning som Ylva Eggehorn höll i samband med att hon blev hedersdoktor vid Teologiska Fakulteten vid Uppsala universitet, den 25 januari i år. Ylva Eggehorn är född 1950 och har varit verksam som poet och författare sedan sin debut 1963 med diktsamlingen Havsbarn (Bonniers). Eggehorn är en folkkär psalmförfattare, romanförfattare, poet och kulturskribent som bidragit till att ge fler "ett språk för en (vuxen) tro" - vilket också är namnet på en av hennes böcker. Vi utgår delvis från den boken i avsnitt 28, som heter: "Knutby, fundamentalism och sökandet efter en vuxen tro." I ett senare avsnitt hoppas vi kunna intervjua Ylva Eggehorn som en uppföljning till detta avsnitt. Föreläsningen har titeln: "Imponderabilia - ett försvar för kulturteologi i en tid utan facit." Hoppas på god lyssning!

#70 · 24 min · 8 apr 2024

Detta är det första av två avsnitt som behandlar Philip Geisters nya bok "En Gud för de levande: introduktion till kristen eskatologi" (Artos 2023). I detta avsnitt samtalar Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Philip Geister, rektor och lektor i systematisk teologi vid Newmaninstitutet. I sin bok menar Geister att kristen eskatologi inte i första hand ska förstås som "kristen framtidsforskning" utan snarare som ett slags "djupseende" där universum, mitt liv och min död, ses i ljuset av tron på en Gud som inte överger oss i döden - en Gud för vilken alla är levande, som Jesus säger i Lukasevangeliet. Varmt välkommen att lyssna!

#69 · 49 min · 25 mar 2024

Detta avsnitt består av en föreläsning av Stephen Mumford om dispositionalism. Stephen Mumford är professor i filosofi och metafysik vid Durham University i Storbritannien, och kommer till Uppsala den 18-19 april på konferensen God and Nature: reflections on emergence, causality and directionality som handlar om naturvetenskap och teologi. Information om den konferensen kan du få om du går in på tro och förnuft-poddens facebook-sida: www.facebook.com/troochfornuft eller på konferensens hemsida: www.nordicdialogues.com Dispositionalism är en teori om naturen och om orsaker, och Ulf Jonssons bok "Gud och andra orsaker" som behandlas i avsnitt 63 av podden har dispositionalismen som utgångspunkt för den teori om gudomligt handlande som Jonsson lägger fram i den boken. Men i denna föreläsning går Stephen Mumford in lite mer precist på dispositionalismen som en teori om naturen och dess förmågor. I slutet kopplar Mumford dessa tankar också till frågor om mirakler och gudomligt handlande. Vad innebär denna teori och hur skiljer den sig från David Humes teori om orsaker, som varit väldigt inflytelserik de senaste 250 åren? Dispositionalismen har rötter hos både Aristoteles och Thomas av Aquino och innebär en rikare förståelse av naturen och dess förmågor än den mekanistiska världsbildens förståelse som varit dominerande i västerlandet sedan 1700-talet. Efter Mumfords föreläsning, som är lite drygt 50 minuter lång, följer en diskussion mellan Ulf Jonsson och Mumford. Tro och förnuft-podden produceras av Tidningen Sändaren i samarbete med Newmaninstitutet och Teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Varmt välkommen att lyssna!

Stephen Mumford

#68 · 1 h 20 min · 3 mar 2024

Kulturtidskriften NOD startades 2004 av Örebro Teologiska Högskola. Under några år distribuerades den av tidningen Dagen, men drivs nu av en förening med Pekka Mellergård, neurokirurg och tidigare rektor för Örebro Teologiska Högskola, som chefredaktör. I detta samtal (som är två månader försenat!) samtalar vi både om nummer tre, som hette "Fruktan och förtröstan i rädslans kultur" och det då kommande nummer fyra, som hette "Jesus var inte kristen: om judendom, kyrka och Israel." Detta var det sista numret under 2023. Som prenumerant kan man läsa alla nummer online, och man kan läsa mer om tidskriften på deras hemsida. Bägge nummer får sägas ha högaktuella teman, och teman som dessutom sattes innan de tragiska händelserna i Israel och Gaza, respektive den våg av gängrelaterade mord som drabbade Sverige under hösten 2023. Vi samtalar med Pekka Mellergård om vad syftet med tidskriften är, om hur det egentligen står till med den kristna offentligheten och hur pass representativ diskursen som råder i tidningar som Världen idag och till viss del Dagen och TV 10 egentligen är för hur kristna i allmänhet tänker. Samtalet kretsar också kring rädslan för samhällsutveckling och ibland missvisande moraliserande över detta, hur det står till med det offentliga samtalet i kristenheten, varför kyrkan varit en plantskola för duktiga musiker - men inte på samma sätt en mylla för intellektuell fördjupning och konst - om traumatiserande religion, och annat. Här är lite hållpunkter i avsnittet: Minut 1-29: Hur väl speglar den kristna "offentligheten" kristenheten? Det finns ett ganska litet gäng som sätter tonen för diskussionen och debatten. Vad hände med tidningen NOD när Dagen tog över ansvaret för den? Varför är man bra på att skapa en miljö som blir en mylla för duktiga musiker i (fri)kyrkan, men inte på samma sätt en intellektuell miljö, eller en mylla för konstnärskap? 29.50: Vi börjar diskutera numret "Fruktan och förtröstan i rädslans kultur". Vad är rädsla? 40: Intervjun med Lars Trägårdh 46: Vad är mod? 48:30 Intervjun med Johan Heltne <br

Pekka Mellergård

#67 · 1 h 29 min · 30 jan 2024

Det är i år exakt 50 år sedan författaren J.R.R. Tolkien dog, men uppskattningen för hans författarskap och den värld han skapade har växt närmast exponentiellt. Hur kan en skildring av en värld som helt uppenbart inte är vår ändå resonera så djupt med så många? Kan det rent av vara så, som Tolkien själv sa, att en författares "sekundära värld" kan återspegla ett sanningens ljus tillbaka på vår "primära" värld? Och vad är det i så fall för sorts sanning? Detta är några av de grundläggande frågor som John Sjögren försöker besvara i sin bok "Jordens sång: Essäer om Tolkiens tankevärld" som utkom under hösten 2023 på Fri tanke förlag. I nio essäer utvecklar Sjögren en rad teman som han finner i Tolkiens författarskap av teologisk och filosofisk natur: frågor om naturens förtrollning, om skönheten, ondskan, tiden, äventyret och mer. I dagens avsnitt tar Tro och förnuft-poddens två Tolkiennördar samtalet vidare efter att läst boken. Vad innebär det att skogarna i södra Halland påminner om Lothlórien, snarare än tvärtom? Är eskapism alltid en flykt från verkligheten? Är ondskan enbart frånvaron av det goda, eller äger det en egen gestalt? Hur är det då med orcherna? Och vad kan alver och hobbitar lära oss om hur det är att vara människa: mellan himmel och jord - eller mellan Fylke och Valinor?

#66 · 57 min · 30 okt 2023

Jacques Ellul (1912-1994) var en fransk filosof, sociolog och lekmannateolog som skrev ett 60-tal böcker. Under andra världskriget var Ellul aktiv i motståndsrörelsen och hjälpte till att gömma judar och föra dem över gränsen till Schweiz, och fick efter kriget utmärkelsen "Rättfärdig bland folken" från det israeliska förintelsemuseumet Yad Vashem. I sin bok Närvaro i modern tid som kom första gången 1946 försöker Ellul stava ut hur kyrkan i allmänhet och inte minst "intellektuella lekmän" ska uppfylla sitt uppdrag i den moderna världen. Boken innehåller en del skarpa analyser om tekniken och medialiseringens effekter - som vi ser ännu tydligare idag, 80 år senare - och några frön till en slags grund för en kristen "närvaro i modern tid". Men boken tycks också vara en bearbetning av Elluls reformerta och dialektiska perspektiv: ibland hamnar boken i en upprepning av den reformerta tankefiguren att världen är så fallen att det enda vi kan göra är att rädda människor ur den. Säkert är Ellul delvis formad av sina erfarenheter under andra världskriget och i så extrema situationer kan en sådan analys vara giltig - som exempelvis att rädda förföljda ur ett land, snarare än att göra det landet bättre. Men samtidigt är detta perspektiv inte universellt bland teologer verksamma under andra världskriget, så det verkar vara något med Elluls egna tänkande som spelar in här. Det hindrar som sagt var inte att Ellul kommer med intressanta iakttagelser och också levererar ett frö till en "kristen närvaro i modern tid". Dessa frön kan sägas vara: - en konkret närvaro i världen och de verkligheter man vill relatera sig till: inte bara abstrakta analyser. - en insikt om teknikens och medialiseringens effekter för att fjärma oss från den konkreta verkligheten. I teknikens fall genom att vi kommunicerar "längre ifrån" varandra. I medialseringens fall att vi genom medierna med nödvändighet får ett begränsat urval av verkligheten berättad för oss, och denna blir dessutom "förklarad" med hjälp av starkt förenklade och ibland missvisande förklaringsmodeller. - Behovet av kontemplation och bön, och att utveckla en livsstil snarare än att bara hålla sig på en diskursiv nivå för att försvara kristen tro. Det som hade varit intressant vore att se hur denna vision skulle positivt kunna stavas ut, där kristna kunde vara en konstruktiv och kreativ närvaro i modern tid och inte bara ta avstånd från allt som är dåligt.

#65 · 59 min · 28 sep 2023

Detta Mötesplats består av tre korta föredrag på 15 minuter vardera om relationen mellan humor, religion och glädje och lycka som kontrollförlust eller som uppvisning. Föredragshållarna var: Pia Johansson (komiker och skådespelare, känd bland annat från Parlamentet och På minuten). Fredrik Heiding, jesuitpräst och författare till boken Lek, för Guds skull: lekfullhetens kreativitet, dygder och laster Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet och författare till trebandsverket Gudomliga komedier: humor, subjektivitet, transcendens. I ett senare avsnitt hoppas vi kunna sända det panelsamtal som följde på de tre föredragen. Hoppas på god lyssning!

#64 · 1 h 0 min · 28 aug 2023

I detta avsnitt diskuterar vi William T. Cavanaughs (född 1962) bok Being Consumed: Economics and Christian Desire. I sin bok analyserar och undersöker Cavanaugh konsumtionssamhällets och kapitalismens baksidor ur ett teologiskt perspektiv. Vad betyder egentligen "fri" i uttrycket "fri marknad"? Räcker det att man inte utövar fysiskt tvång eller undanhåller information om varan, eller arbetsvillkoren (för den som säljer sin tid) för att det ska vara en "fri" varu- och arbetsmarknad? Är marknaden fri även om människors enda alternativ till ett slav-liknande jobb är att svälta och att hon därför av "fri vilja" tar detta jobb? Och är en konsument fri om den får köpa vad den än begär? Eller är frihet att få sitt begär befriat och format så att det hjälper människan att blomstra? Vad gör det med oss om vi börjar betrakta allting som köp- och säljbart? Kan nattvarden, eukaristin, lära oss ett annat förhållningssätt än det vi övas in i, i ett konsumtionssamhälle? Som Cavanaugh konstaterar så innebär eukaristin att vi inte gör det vi äter till en del av oss, utan det vi konsumerar - Kristi kropp - förenar oss med sig självt. Dessa och liknande frågor diskuterar Cavanaugh i boken som utgör dagens avsnitt.

#63 · 55 min · 25 jun 2023

Den 22 maj hade vi en live-podd över zoom, som kommer här som ett vanligt avsnitt. Den första delen, fram till 41 minuter, har vi ett öppet samtal om olika frågor som rör poddens tematik. Vi tar upp frågor om det är annat än naturvetenskap och religion som är i fokus för debatten om religion nuförtiden, relationen mellan mystik och filosofi och apologetikens natur och roll. Den andra delen, från 41 minuter och framåt, diskuterar vi följande fråga: behöver kyrkan lämna det "u-formade" meta-narrativet för att beskriva världen, som varit dominerande inom inte minst protestantisk västerländsk kristenhet? Det vill säga det narrativ som har tre tydliga punkter: en föreställning om en fullkomlig skapelse, ett fall och sedan en eskatologisk frälsning? Ett alternativ till detta paradigm finns i det så kallade "exitus-reditus schemat". Enligt detta schema ska man inte förstå det som att världen utgår från världen (exitus) perfekt och fullkomlig, utan i en process av tillblivelse där den successivt ska nå sitt mål och förenas till Gud genom en fri respons till Gud (reditus). Människan blir i detta perspektiv den varelse som kan ge en medveten respons till Gud, och som därigenom kan sägas vara "skapelsens präst" - den förmedlande länken mellan Gud och skapelsen. Världen skapas i detta perspektiv i en process som fullkomnas i skapelsens fria ja till Gud. Det betyder inte att Gud är frånvarande från skapelsen, innan människan. Men genom människan kan skapelsen på ett medvetet sätt bejaka relationen till Gud. Artiklar vi nämner: "Homo adorans: exitus et reditus in theological anthropology" "Procession and return in Thomas Aquinas and his predecessors" Poddar vi nämner: "Den fördolda världen" "Härtats bön"

#62 · 1 h 19 min · 29 maj 2023

På måndag den 22 maj, klockan 20.30, tänkte vi ha en live-podd över zoom som framförallt syftar till att få ett samtal mellan oss som gör podden och er lyssnare. Vi har pratat med ett par lyssnare som kommer vara med och ställa frågor men vi vill gärna att vi blir några stycken! Podden kommer sedan att sändas ut som ett vanligt avsnitt den 29 maj. (Men om man inte vill att ens fråga ska sändas kan man bara säga det när man ställer den.) Zoomlänken finns här: https://us02web.zoom.us/j/86947404484?pwd=MWZ4S3FXUzZXcXE5L280VXh2Mk1Ydz09 Hoppas vi ses!

#61 · 1 min · 19 maj 2023

I detta föredrag från serien "Mötesplats för teologi, filosofi och samhälle" samtalar Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet om sin senaste bok Gud och andra orsaker (FriTanke, 2022) tillsammans med Bengt Kristensson-Uggla, som innehar Amos Anderssons professur i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo Akademi. Ulf Jonssons bok behandlar en ny teori om orsaker, eller kausalitet, som kallas för "dispositionalism" och hur denna påverkar förutsättningarna för att tala om Gud som en orsak. Läs en recension av Ulf Jonssons bok här.

#60 · 1 h 14 min · 24 apr 2023

I Ekots Söndagsintervju i fredags (den 24 mars) med polisen Mats Lindström säger Lindström att en knäckfråga att ta itu med är varför så många unga män som växer upp i förorten ser yrkeskriminell som en eftersträvansvärd identitet. Lindström säger att det florerar framförallt tre status-identiteter: fotbollsproffs, rappare eller gängkriminell. Det Lindström i praktiken pratar om är vad sociologen Christian Smith i sin bok Moral, Believing Animals: Human Personhood and Culture. kallar för en "moral order": en kulturell föreställningsvärld om vad som är eftersträvansvärt, meningsfullt, sant och gott och vad man ska försöka uppnå i livet. Lindström berättar om en episod då en gängmedlem han gripit men som sedan blivit släppt hånar honom för att han har så enkla kläder medan han själv har kläder för 50-60 000. Det vittnar förstås en del om vad som värderas i den "moral order" där den personen befinner sig. Att vara människa kräver att man lever i en sådan föreställningsvärld, en sådan "moral order" – som inte kan bevisas men som vi ändå måste orientera oss efter. Den utgör på ett sätt vattnet vi simmar i. Men genom vår självmedvetenhet kan vi alltid ta ett kliv tillbaka och titta på, och utvärdera, den moraliska ordning vi befinner oss i. Detta öppnar upp frågan om en objektiv moral, som inte bara är ett kulturellt perspektiv. Dessutom menar Smith att självmedvetenheten gör det möjligt att tematisera den empiriska världen som helhet och försöka tolka den. Men eftersom den inte tolkar sig själv behöver vi tolka den i ljuset av en större horisont, och detta öppnar upp frågan om en transcendent, gudomlig verklighet. Avsnittets delar: 7:25: Vad gör vi av det faktumet att många akademiska discipliner har teoretiska perspektiv som är dominerade av reduktiva och filosofiskt-normativa perspektiv på människan? 14:30 Att brottas teologiskt med olika filosofiska perspektiv, en slags intellektuell askes. 16:30: Vad är Christian Smiths övergripande argument? 17:35 Vad är "a moral order"? 21:40 Konkreta exempel på vanliga "narrativ" i vår kultur 23:30: Många narrativ gestaltar ett reellt värde, ur ett kristet perspektiv. 24:15: Vilket narrativ är det som gestaltar vår kulturs heliga värden? 25:50: Det blir

#59 · 1 h 0 min · 27 mar 2023

Agustin Fuentes (född 1966) är en primatolog och biologisk antropolog som är intresserad av vad som skiljer människan från andra djur. För att närma sig ett svar på den frågan måste man fokusera på hur människans specifika form av "niche-konstruktion" ser ut - det vill säga, hur hon omformar sin miljö. Detta är en tematik som Fuentes har utforskat både i sin bok The Creative Spark: How Imagination made Humans Exceptional och i boken vi läst till detta poddavsnitt: Why We Believe: Evolution and the Human Way of Being. Människans sätt att vara i världen - hennes specifika typ av "niche-konstruktion" - är i grunden formad av förmågan att tro, säger Fuentes. Förmågan att tro är en kapacitet som gör det möjligt för människan att relatera till verkligheten på ett rikare sätt än enbart genom den sinnesdata som når henne "här och nu". Även andra djur kan "tro" men människans förmåga att tro - att tänka på det som går utöver det empiriska - gör hennes sätt att vara i världen exceptionellt, menar Fuentes. Förmågan att tro är relevant både för att kunna föreställa sig att den naturliga världen kan förändras, men också för att kunna tänka på en dimension av verkligheten som övergår det naturliga. Människan kan genom sin förmåga att tro föreställa sig framtida eller ideala scenarior, som kan vägleda hennes handlande och som gör att hon kan omforma den verklighet hon lever i - sin "niche". Religion är ett uttryck för förmågan att tro och är varken något som uppkommit för att maximera fitness, eller enbart som en bi-effekt av någon specifik förmåga som direkt syftar till att maximera fitness, som exempelvis en "hyper-aktiv" förmåga att upptäcka agens. ("Hyper-active agency detection device" som vissa kognitionsvetare talar om.) Några hållpunkter i programmet: 2 - 12 minuter: tillbakablick på samtalen med Al Kimel. 12:15 börjar vi prata om "Why we believe: Evolution and the human way of being". 13:40 Vad är Extended evolutionary synthesis? 16.:20 Organismer förändrar sin miljö: niche-konstruktionen. 19:35 Vad är tro? Föreställningsförmåga: relaterar till något som inte är empiriskt närvarande "här och nu" – en slags tro. 28:20 Ätandet av äpplet signalerar inträdet i en ny existentiell "experiential niche"? Peter Gärdenfors om skillnaden mellan frikopplade och kopplade

#58 · 48 min · 27 feb 2023

This is the second part of our interview with Fr Aidan Kimel, whose book Destined for Joy: The Gospel of Universal Salvation was the theme of episode 57. Themes we discuss: Does the Universalist hope invite the objection "Let us sin, so that grace may abound"? Can we really say that we know rather than just hope that all shall be saved? Will God's love, truth and beauty in the end be made so manifest for everyone that every creature just cannot disown it? Does our doubts in Universalism - that it is "too good to be true?" indicate a lack of belief in the love and power of God, as George MacDonald (1824-1905) said?

#57 · 42 min · 13 feb 2023

What are the consequences of affirming that God is infinite, absolute love? That could be said to be the underlying question of Father Aidan Kimel's book Destined for Joy: the Gospel of Universal Salvation (which was the theme of episode 57) where he lays out his vision of, and reasons for believing in, universal salvation. In this episode we interview fr Aidan and discuss how he came to embrace universalism and what the deepest or best reasons for universalism are according to him. Themes we discuss: - the need for a "hermeneutic of God's unconditional love" when reading Scripture, - how universalism may be said to continue a trajectory of progressive revelation within Scripture, in so far as it can be said that the seeds of universalism are planted in Scripture but come to fruition in the deepening reflection on the consequences of God's love as revealed in Scripture. - whether the universalist analysis of human free will is compatible with a category of culpable moral wrongdoing. Rough overview of the conversation (the time marks are approximate): 1-18 minutes: general introduction and a summary of fr Aidan's road to embrace universalism. 18 minutes: Peter asks whether the experience of holding funerals was an impulse for fr Kimel to move towards universalism (as it has been for Peter)? 24 minutes: Peter asks how fr Aidan views and interprets the "Gehenna-texts"? 28.30: Erik asks about fr Aidan's experience of whether preaching universalism changes a congregation? 32: Christoffer brings up the philosopher Bernard Lonergan, who talked about conversion as a form of "paradigm-shift": believing that God is unconditional love is a quite radical existential and psychological paradigm-shift if we would really embrace it, and not just "think" it. 35.30: How does the universalist analysis of free will relate to the category of culpable moral wrong-doing? 41:30: Purgatory as a both liberating and painful experience. 44.30: Arguments for universalism in Scripture? 51.30: The notion of "progressive revelation" and how that relates to the development of universalism. 58:30: Most interesting proponents of universalism in Church history? Links: Father Aidan Kimel's blogg: Eclectic Orthodoxy. His book: <a href= "https://www.

#56 · 1 h 13 min · 30 jan 2023

I detta avsnitt diskuterar vi inkarnationen, bland annat med hjälp av Athanasios av Alexandrias (298-373) bok Om inkarnationen. Rowan Williams säger att kristologi är en enigmatisk vetenskap, vilket inte är så konstigt, eftersom både Gud och människan är enigmatiska varelser: varelser som vi inte kan få begreppslig kontroll över. Det föranleder en viss intellektuell ödmjukhet när man närmar sig inkarnationen. Men det går att hitta fruktbara analogier och liknelser för inkarnationen. Men först behöver man skilja på läran om inkarnationen: att Gud har blivit människa i Jesus från Nasareth, och teorin om inkarnationen: olika sätt att begripliggöra läran på. Jesuiten Karl Rahner (1904-1984) talade om "symbolens teologi". Rahner menar att i en kristen tankevärld så används "symboler" för att beteckna en viss typ av relationer, som är mer intima och organiska än vad vi ofta har i åtanke när vi talar om symboliska representationer. Ofta när vi pratar om symboler menar vi godtyckliga symboler. Men en "real-symbol", som Rahner kallar den, är mer en slags själv-uttryck för den verklighet som den representerar. Mina handlingar under mitt liv är en "symbol" för mig som person. Alla dynamiska varelser eller fenomen kan sägas ha en sådan "symbolisk" karaktär: en aktivitet som uttrycker dess natur och väsen. En symbol i Rahners mening har alltså en mer organisk relation till det som symboliseras, som exempelvis en persons kroppsspråk kan vara en "symbol" för hennes känslotillstånd. Jesus är genom inkarnationen Guds själv-uttryck i mänsklig gestalt: "symbolen" för Guds väsen.

#55 · 50 min · 22 dec 2022

Alvin Kimel är ortodox präst och driver bloggen Eclectic Orthodoxy. I sin bok Destined for Joy: The Gospel of Universal Salvation argumenterar Kimel för det som är kärnan i hans teologiska tänkande: till slut kommer alla människor att försonas med Gud. Argumenten för universalism är för Kimel av tre olika slag, som motsvarar varsin av bokens tre delar: bibelteologiska, kyrkohistoriska, och filosofiska. Det filosofiska argumentet utgår från en analys av människans vilja. Att ha en fri vilja är inte att kunna vilja vad som helst, lika lite som att ha en "fri tanke" är att kunna tänka att månen är en ost och därför kan jag flyga. En fri tanke är istället en tanke som är fri att följa sin egen inre logik, en fri vilja är en vilja som fullt ut kan bejaka viljans riktning mot det sant goda. Att verkligen förstå vem Gud är är också att vilja förenas med Gud. Kimels teologi är också djupt existentiellt grundad. Kimels son Aaron begick självmord 2012 och Kimel höll begravningen, och predikade på begravningen. Predikan finns med i boken. För Kimel är teologin inte en abstrakt spekulation utan en djupt existentiell angelägenhet: en himmel som inte inkluderar Aaron är inte en himmel för Alvin. Detta är ett annat av Kimels argument för universalism: eftersom vi alla hör ihop kan vi inte bli frälsta om inte de vi hör ihop med också blir räddade. Men det innebär inte att det inte också finns ett behov av försoning och omvändelse innan vi träder in i himlen, därför har skärselden en viktig plats i Kimels eskatologi.

#54 · 59 min · 13 nov 2022

I det här avsnittet borrar vi vidare i det som Thomas Nagel kallar för den "kosmiska frågan": hur vi kan förstå vår plats som människor i Universum? Holmes Rolston är teolog och filosof som skrivit mycket både om relationen mellan vetenskap och religion och om miljöetik. I sin artikel "Creative Genesis: Escalating Naturalism, and beyond" försöker Rolston presentera en syn på naturen som flerdimensionell och kreativ. Det största miraklet i universum är att det kan ge upphov till personer och personlig närvaro, säger Rolston. Denna fantastiska kapacitet pekar, menar Rolston, också på att den har sitt ursprung i ett trans-kosmiskt medvetande - i Gud. Rolstons natursyn liknar i mångt och mycket den som Thomas Nagel för fram i Mind and Cosmos. Men till skillnad från Nagel sätter Rolston in denna natursyn i en större teologisk världsbild. Rolston bejakar den "mjuka naturalismen" som är icke-reduktiv, men säger samtidigt att anledningen till att den mjuka naturalismen är en många stycken sann beskrivning av vårt universums karaktär, beror på universum har sin källa i ett trans-kosmiskt medvetande. Som Rolston skriver: "Presence is the miracle – rare but undeniably here – and revealing of the whole. Science tends to feature the primacy of matter-energy, but theologians reply that the primacy is in experiential presence – that is what is primarily to be explained. The one indisputable fact is that "I am." How can it come to be that matter-energy results in persons with such presence? The deepest and most plausible answer is Presence, subtending Presence, at the start up and en route. (Recall the Hebrew: YHWH, "I am." "I am present." Numinous Presence.) (...) Is mind a key to the whole? Are we detecting Mind in with and under it all? Are we an icon of deeper Presence, Spirit suffusing the universe story?"

#53 · 47 min · 5 okt 2022

Hur kan vi skilja på destruktiva och konstruktiva sätt att tala om synd? Finns det något sätt att tala om synd som hjälper och inte stjälper mänsklig blomstring? Detta är temat för föredraget som utgör dagens "Mötesplats". Talar gör NIkolaus Wandinger, professor i systematisk teologi vid Innsbrucks universitet. Wandinger beskriver sitt föredrag så här: Talk of "sin" is often seen as a dangerous element of an oppressive religious morality that is outdated – or on the contrary as belittlement of what should better be called criminal behavior. As a dogmatic theologian, my view on sin is not so much on deeds that might be qualified as such but on the meaning of the concept itself: Is it really just the theological parallel to what one would call immoral acts? If so, shouldn't we do without it? In a sound Christian theology, "sin" is not so much a moral but a spiritual concept about our relation to God; and the even stranger looking idea of "original sin" is not meant to place an additional burden of guilt on believers but to interpret the difficulties we face in being faithful to our own moral standards.

#52 · 1 h 6 min · 25 maj 2022

Thomas Nagel (född 1937) diskuterar i sin essä "Secular Philosophy and The Religious Temperament" vad han kallar för "den kosmiska frågan": hur kan jag relatera mitt liv på ett meningsfullt sätt till den större helhet jag är en del av - till universum? Önskan om att relatera sig till en större meningsfull helhet - en längtan efter "kosmisk försoning" - ser Nagel som kärnan i det reliigiösa temperamentet. Men vad ska man göra om man har ett religiöst temperament men inte tror på Gud? I sin essä försöker Nagel diskutera tre möjliga responser på den kosmiska frågan, om man inte är religiös: a) Att förneka att det finns någon verklig fråga här: "mening" finns bara i språkliga uttryck och inte hos kosmos. b) Att acceptera att det finns en fråga, men att svaret (tyvärr) är att kosmos inte har någon mening. Istället får vi försöka skapa mening från "insidan ut" som Nagel säger. c) Att försöka utveckla en syn på universum som gör att denna bild kan spela en "certain role in the inner life" och ge existentiell näring till vår syn på livet. Detta är det alternativ Nagel vill utforska. Vi samtalar om Nagels essä och resonerar om Nagels förslag kan ses som en del av, snarare än ett alternativ till, en teologisk respons till den kosmiska frågan.

#51 · 49 min · 11 maj 2022

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet har skrivit boken Jesus som är en populärvetenskaplig bok om Jesus som historisk person. Boken ingår i en serie - världens dramatiska historia - som tar upp olika stora gestalter i historien. Vad menas egentligen med "historiens Jesus"? Ibland används uttrycket i kontrast till "trons Kristus" och får då en klang av att betyda "den verklige Jesus" emedan "trons Kristus" med nödvändighet förstås som en förvanskning. Men som den amerikanske bibelforskaren John P Meier har konstaterat så är detta en dålig förståelse av begreppet. Meier föreslår därför snarare distinktionen "den verklige Jesus" och "historiens Jesus" där den senare kan förstås som "historikerns Jesus": den information om Jesus som vi kan säkerställa med historievetenskapliga metoder, och den verklige Jesus syftar på den Jesusbild vi hade kunnat erhålla om vi hade levt i hans närtid. Meier presenterar ett antal kriterier för att säkerställa material i evangelierna som historiska och vissa av dessa kan man se att Dick Harrison använder sig av. De grundläggande fakta om Jesus som Harrison menar är historiskt säkerställda är bland annat: - han växte upp i Nasaret i Galiléen. - han döptes av Johannes döparen - han predikade, samlade lärjungar och utförde handlinger som uppfattades som helanden - han predikade om Guds rike - han förrådes av Judas - han korsfästes - hans grav befanns några dagar efter hans död vara tom I vårt samtal presenterar vi de fem huvudsakliga kriterier som John P. Meier menar att historikern kan använda sig av för att undersöka om material i evangelierna troligen går tillbaks till Jesus, eller möjligen uppkommit senare i traderingen. Det viktigaste av dessa kriterier är "pinsamhetskriteriet" som helt enkelt säger att uppfattningar som var pinsamma för den tidiga kyrkan och evangelisterna är troligen inte ett resultat av evangelisternas tillägg utan går tillbaka på en historisk händelse. Det betyder förstås inte att allt som inte är pinsamt är ett tillägg av evangelisterna: kriteriet är ett positivt kriterium - det vill säga det används för att belägga att något är historiskt - och inte ett negativt kriterium (som skulle kunna användas för att utesluta att något är historiskt).

#50 · 56 min · 13 apr 2022

I denna föreläsning talar Katrine Marcal, som är författare och skribent, numera bosatt i London, utifrån sin bok "Vem lagade Adam Smiths middag?". Boken har blivit översatt till över 20 språk och nominerades till Augustpriset när den kom ut första gången 2012. I denna bok problematiserar Marçal tesen att det är egenintresset som får samhället att fungera. Den brittiske nationalekonomen Adam Smith skrev att det inte var för att vara snälla som slaktaren, bagaren och bryggaren tillverkade sina produkter, utan för att de tjänar på det. Det är alltså egenintresset som ställer middagen på bordet åt oss, menade Smith. Men då glömde han, påpekar Marçal, att det i själva verket var hans mor som ställde fram den åt honom varje kväll. I detta föredrag diskuterar Katrine Marçal det faktum att våra liv är invävda i relationer som inte är styrda av egenintresse, och att denna typ av relationer utgör en nödvändig infrastruktur för att samhället ska fungera. Något som vissa ekonomiska analyser av samhället tenderar att dölja.

#49 · 40 min · 20 mar 2022

Enligt den amerikanske katolske teologen David Tracy (född 1939) kan man analysera olika teologiska ramverk som uttryck för olika typer av "horisonter", "paradigm", "tankesätt" eller "imaginations". Tracy kontrasterar främst "analoga" respektive "dialektiska" tankesätt (Tracy använder främst ordet "imagination" vilket inte har någon bra översättning på svenska.) Kristen tro får olika karaktär beroende på i vilket paradigm den gestaltas. Analoga och dialektiska paradigm är "idealtyper". Men på ett generellt plan är det analoga mer typiskt, menar Tracy, för katolska traditioner och det dialektiska mer typiskt för protestantiska traditioner. Den grundläggande skillnaden mellan dessa paradigm är hur man tänker på - inte vad som existerar, utan hur det som existerar relaterar till varandra. I det analoga sättet att tänka är dessa relationer av typen del-helhet: det finns en affinitet, en resonans mellan exempelvis tro och förnuft, Gud och världen. Detta uttrycks i det medeltida mottot att "Nåden bygger på naturen och fullkomnar den, men förstör den inte". Dessutom är skapelsen sakramental, en mötesplats med Guds nåd. "God lurks everywhere" som sociologen Andrew Greeley uttrycker det. I den dialektiska föreställningsvärlden är Gud ganska frånvarande från skapelsen och egentligen bara närvarande i sina handlingar av specifik uppenbarelse. Relationerna här präglas snarare av kontrast och ett antingen/eller-förhållande. Gud eller världen, tro eller förnuft. Ibland kan detta utvecklas till en dikotomi, en motsatsrelation. Filosofihistorikern Peter Adamson menar till exempel att första gången han upptäcker synsättet att tron och förnuftet konkurrerar med, och inte kompletterar, varandra är när han läser Jean Calvin (1509-1564). Det dialektiska sättet att tänka tycks resultera i antingen dualism eller monism - på ett sätt som motsvarar de två andra sätten som man har förstått religiöst språk, vid sidan om det analoga sättet: via negativa - orden om Gud har helt annan innebörd än orden om ting i skapelsen, respektive via positiva - orden om Gud har exakt samma innebörd som orden om ting i skapelsen. Det dialektiska sättet att tänka tycks pendla mellan dualism och monism, eftersom det bygger på tanken att något antingen är a eller b. (Att kontrastera mot möjligheten att a är på väg mot och realiserat delar av b.) Denna pendling mellan dualism och monism kan möjligen illustreras av hur den protestantiska tanken om att vi inte kan veta något alls om Gud oberoende av uppenbarelsen (dualism mellan tro och förnuft) övergår i den liberalteologiska tanken att uppenbarelsen inte tillför något alls till vår kunskap om Gud (monism mellan tro och förnuft). Eller för den d

#48 · 56 min · 7 mar 2022

I detta avsnitt diskuterar vi andra delen av Norris Clarkes bok The One and The Many: A Contemporary Thomistic Metaphysics. Metafysik är ett gigantiskt område som man kan närma sig från många olika håll. En fråga för metafysiken är hur det mänskliga livet och våra mänskliga ambitioner och sökande efter mening förhåller sig till den större helhet vi är en del av, kosmos. Clarke säger i sin bok att "självets Gud" och "kosmos Gud" i slutändan måste vara samma. Om vi använder Gud som ett uttryck för det djupaste fundamentet för och det mest meningsfulla i tillvaron så skulle man kunna säga att även för en sekulär person uppstår frågan hur "självets Gud" och "kosmos Gud" relaterar: är kosmos helt främmande för våra mänskliga meningsskapande projekt, eller finns det en affinitet, resonans, mellan våra liv och universums karaktär? Detta är en fråga som kräver metafysisk reflektion: ofta finns idag en oreflekterad common sense-metafysik där man tror att vetenskapen visat att allt som finns ytterst är och bestäms av livlösa materiella partiklar som rör sig i enlighet med naturlagarnas direktiv. Men en vetenskaplig metafysik måste göra rum för den rationalitet som all vetenskaplig teoribildning är beroende av. Om alltså rationella argument kan påverka vad vi tänker och därmed våra hjärnor, så leder det till att vi behöver en metafysik som inte säger att allt som finns är "livlösa materiella partiklar som rör sig i enlighet med naturlagarnas direktiv". Denna potential för att påverkas av rationalitet, har antingen uppkommit under universums historia eller är något materien begåvats med från början: i vilket fall är det materiella nu förberett för och mottagligt för det rationella. Detta ger en annan bild av relationen mellan människan och hennes projekt och den större helhet som hon är en del av - universum. Detta är en av flera trådar vi utforskar i dagens avsnitt! Föreläsningen om skapelse och evolution av dominikanen Mariusz Tabaczek som vi nämner i podden: Does God create through evolution? Eleonore Stumps analys av Jag-Du-relationer diskuterade vi bland annat i avsnitt 30.

#47 · 60 min · 21 feb 2022

I detta avsnitt diskuterar vi teman som filmen "Don't look up" aktualiserar. I synnerhet att det finns en slags konflikt mellan ytlighet och verklighet i den mediala offentligheten. Positionering och polarisering kan ses som uttryck för att den mediala offentligheten lever ett alltmer frikopplat liv från den verklighet som diskussionen på ytan handlar om. Åsikter värderas nästan mer efter hur de får en att framstå i den mediala offentligheten snarare än för vilka konsekvenser de skulle ha för den konkreta verklighet som de handlar om. Länkar till saker vi pratar om: Podden som behandlar Platon: Good in theory Sketchen om "liemannen" i The Meaning of Life: I am the grim reaper.

#46 · 48 min · 21 jan 2022

Begreppet "existentiell hälsa" brukar bland annat förstås som upplevelsen av att ens liv är en del av en större meningsfull helhet. Om andlighet kan bidra till denna erfarenhet: vad kan vi då säga om andlighetens betydelse för psykisk hälsa, i en kultur som betonar individualism och det egna självförverkligandet? Detta diskuterar Katarina Westerlund i det följande föredraget. Katarina är lektor och docent i systematisk teologi med livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet och har i sin forskning bland annat intresserat sig för relationen mellan andlighet och psykisk hälsa bland barn och unga. I sin artikel "Spirituality and Mental Health Among Children and Youth" argumenterar Westerlund för att den starka betoningen på oberoende och att framstå som lyckad har en negativ relation till den existentiella hälsan bland barn och unga.

Katarina Westerlund

#45 · 43 min · 19 dec 2021

Metafysiken ställer frågor om tillvaron som helhet: vad är dess grund, yttersta natur - och mening? Till skillnad från en vetenskaplig disciplin (som är avgränsad till en viss typ av ting) ställer metafysiken frågor som: finns det något som kännetecknar allt som existerar? Vilka kategorier kan man dela in det som existerar i? Metafysiken är i grunden ett uttryck för människans obegränsade nyfikenhet. Om man bejakar den fullt ut, så kommer man till metafysiska frågor - som också visar sig vara djupt existentiella frågor. Detta hävdar W. Norris Clarke i sin bok The One and The Many: A Contemporary Thomistic Metaphysics och i dagens avsnitt tar vi oss an första delen av Clarkes bok. Länkar: Avsnittet: "The four horsemen of meaning" ur Jordan B Petersons podd. Kort intervju med Norris Clarke: "How to find happiness".

#44 · 58 min · 12 dec 2021

Precis som i sin tidigare bok The Lost World of Genesis One påpekar John Walton i The Lost World of Adam and Eve att den som vill förstå en antik text måste försöka ta sig in i den kognitiva värld där den skrevs. Om man gör det så utmanar syndafallsberättelsen vissa vedertagna tolkningar, menar Walton. För det första är skapandet av Adam och Eva en slags fortsättning av Guds projekt att skapa en kreativ ordning i världen: människan skapas inte in i en fullkomlig värld utan för att bidra till sprida denna ordning, menar Walton. Fallet betecknar snarare att det projektet "kom av sig" än att en ordnad värld blev oordnad. Inte heller skapas hon odödlig: hon är skapad av stoft och är dödlig. Det är därför livets träd behövs; hon har inte odödligheten "i sig".

#43 · 1 h 9 min · 24 nov 2021

I sin bok The Lost World of Genesis One lägger exegeten John Walton fram sin tolkning av skapelseberättelsen i Första Mosebok 1:1-2:4. Huvudpoängen i Waltons tolkning är att skapelseberättelsen handlar om funktionell skapelse och inte materiell skapelse. Att "skapa" var för hebréerna, menar Walton, att sätta saker i funktion. Om något inte fanns i en meningsfull helhet, så fanns det inte. Skapelseberättelsen handlar om hur universum formas till en meningsfull, funktionell helhet, menar Walton. Skapelseberättelsen beskriver hur skapelsen finner sin funktion. Dessutom menar Walton att texten är uppbyggd på ett sådant sätt att man ska förstå det som att Gud, när han skapar universum, bygger ett tempel. Därför blir det också logiskt att kulmen är sabbaten, för templen är platsen där gudarna vilar. Att Gud "vilar" betyder dock inte att Gud är passiv, menar Walton. Istället ska man förstå det som att en annan typ av aktivitet kan ta sin början - precis som man kan "börja bo" i ett hus när det är färdigbyggt och så leva sitt vardagliga liv där., eller en skolas egentliga verksamhet tar sin början när skolbyggnaden är färdigbyggd, lärarna anställda och eleverna är på plats. Mot bakgrund av det är det intressant att konstatera att Jesus försvarar sitt botande på sabbaten med att "Min fader verkar ännu i denna stund, därför verkar också jag." (Johannesevangeliet 5:17) I en mening kan man därför undra om skapelseberättelsen kan och bör läsas som en "eskatologisk" text, som pekar mot skapelsens fullbordan? Vi börjar den egentliga sammanfattningen av boken vid 11:50. Länkar: En sju minuter lång introduktion av John Walton till skapelseberättelsen. BioLogos - en amerikansk evangelikal organisation som förespråkar teistisk evolution.

#42 · 1 h 4 min · 17 nov 2021

Varför finns något snarare än intet? Varifrån kommer universum? Hur har allt uppstått? Dessa frågor har sysselsatt människor sedan de första kända mytologiska berättelserna. I detta föredrag ger Martin Sahlén en överblick över olika historiska och filosofiska perspektiv på universums ursprung och vad den moderna observationella kosmologin och fysiken har att säga om det. Vad är den moderna kosmologins möjligheter och begränsningar i att besvara dessa klassiska frågor? Och hur ser ett rimligt filosofiskt och teologiskt perspektiv ut på dessa frågor i ljuset av modern kosmologi? Martin Sahlén är docent i astronomi vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet. Föreläsningen är en del av en föreläsningsserie som arrangeras av Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet, Newmaninstitutet och Folkuniversitetet.

Martin Sahlén

#41 · 1 h 11 min · 25 okt 2021