Svenska med Kalles Podcast

En vän från förr sitter framför mig. Hans hand skakar när han lyfter glaset. Jag har hört att han genomgått en personlig tragedi. Han ser mig först när han ska gå. Vi växlar några ord. Det känns inte läge att ta upp något mer personligt.Några dagar tidigare står jag i kassan på Hemköp. Kvinnan framför mig står böjd över kortmaskinen. Hennes huvud är i konstant skakning. Den är subtil men tar inte paus. Jag undrar hur det är att leva i en kropp som ständigt darrar. På spårvagnen ser jag ett bekant ansikte. Det tar en stund att placera det. Skägget är längre. Han ser sliten ut. Blicken är tom. Han ser jagad ut. Så minns jag en kille jag träffade i mitt förra jobb. Han försökte hålla sig borta från alkohol och droger. Han hade varit nykter i nästan ett år då. När han går av är gången instabil.Killen jag börjat prata med berättar om sitt ex (förra partner). Det var drickat, säger han. Jag älskar alkohol. Att gå på spelningar är ju en hobby. Men så ingår det här. Han lyfter lätt på glaset. Så berättar han att han har en ny flickvän. Jag undrar om han dricker mindre. Han skakar på huvudet. Nä nä, men hon hanterar det bättre säger han. Vi hanterar livet. Andra människor hanterar oss.Människor omkring mig kämpar. Någon har social ångest. Någon försöker komma tillbaka efter sjukskrivning. Någon har en sjuk förälder. Någon återhämtar sig efter en operation. Någon har blivit arbetslös. Någon oroar sig för sitt barn. Någon oroar sig för släktingarna i hemlandet. Vi omges av kamp och lidande. Det räcker att lyfta blicken på spårvagnen för att se det. Ibland kommer det fram i samtal. Vissa bär sina problem synligt, andra strax under ytan. Ibland är det ingen som ser vad en människa brottas med.Män och psykisk hälsaEn kollega till mig berättar att hon jobbar som volontär på en självmordslinje. Människor som funderar på att ta sitt liv ringer in. Jag undrar om det blir många samtal på ett pass. Tyvärr, säger hon. Här hittar du kontaktinformation. Det är viktigt att söka hjälp om du eller eller någon du känner är i den situationen. Det står också att man ska ringa 112 om risken är akut.Den svenska artisten Janice var under en tid ambassadör för organisationen Suicide Zero. Hennes pappa tog sitt liv som hon berättar om i den här artikeln och hon skrev också en vacker låt till sin pappa. I artikeln pratar hon om hur viktigt det är att prata om psykisk ohälsa. Den tar också upp att risken för självmord är större bland män. Män står för ca 70% av självmorden i Sverige. Det är olika riskfaktorer som bidrar. Därför är det extra viktigt att vi stöder män att prata om sitt mående och våga söka hjälp.En person som engagerar sig i mäns mående som en jämställdhetsfråga är Anna Blixt. Hon skriver om det på Linkedin om du är intresserad av temat. Hennes arbete riktar sig till ledare och företag. Det anknyter också till diskussionen om hur unga män påverkas av manosfären. Det är manliga influencers på internet som ofta för fram en problematisk bild av manlighet. De marknadsför också en väldigt aggressiv syn på kvinnor. Det som Anna och många andra lyfter fram är att de här värderingarna även skadar män. Särskilt oroande är hur många unga män påverkas. Ofta lyfts manliga ideal som individualism, dominans och aggressivitet fram. Det är precis sådana saker som gör män sårbara för psykisk ohälsa. Måste man alltid vara stark och klara sig själv kan man inte söka hjälp. Det blir som män förlorar sin mänsklighet. Alla är svaga och sårbara ibland. Ingen kan alltid klara sig själv.Den här debatten tog ny fart när Netflix släppte en dokumentär om manosfären. Har du sett den? Här är en artikel från BBC som diskuterar filmen.Jag tror det här är en viktig fråga för oss alla. Vi har alla fäder, bröder, manliga partners, söner och vänner omkring oss. En organisation som arbetar med frågan är föreningen MÄN. Läs mer på deras hemsida om du blir nyfiken. Vi kan också följa Anna Blixt rekommendation i vardagen och fråga män i vår närhet om hur de mår.Det finns hur mycket som helst att läsa och lyssna på om det här. Jag slänger in ett sista tips. Poeten Faysa Idle har skrivit en självbiografisk bok: “Ett ord för blod”. Där beskriver hon hur det är att vara kvinna och anhörig nära gängvåldet som är ett stort problem i Sverige. Det är också en berättelse om männen i hennes liv, särskilt hennes bröder och vänner, och hur det påverkar henne och dem. Om du googlar på Faysa Idle hittar du intervjuklipp och poddavsnitt. Läs boken! Den är berörande och skrämmande.Jahapp! Jag hade ingen aning om att dagens text skulle handla om det här. Det bara kom ur de små observationerna jag gjorde i veckan. Kanske har du tankar om det här. Du är som vanligt välkommen att fråga och kommentera. Du kan göra det för att du vill träna din svenska eller för att du vill dela dina tankar.En man jag ser upp till är sångaren i metalbandet Napalm Death, Barney Greenway. Musiken är hård men han är en mjuk kille med vettiga värderingar. Han avslutar ofta sina konserter med orden “take care of yourself and the ones around you”. Så det gör jag också.Ta hand om dig själv och människorna omkring dig denna söndag! Vi människor är sköra varelser och behöver varandra./Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

#56 · 7 min · 14 jun 2026

Har träffat mycket folk senaste tiden så jag skriver om några. Först ett litet uttryck.Folk och fä är en sådan där liten fras man kan läsa ibland. Jag fick googla lite för att kunna förklara det. Det betyder bokstavligen människor och djur. Men det kändes inte som det fångade hela uttryckets betydelse. Människor av alla sorter, från alla samhällsklasser, både fint och vanligt folk, är en utökad betydelse. Det passar bra. Jag träffar allt möjligt folk.Och jag associerar till barnboken Folk och rövare i Kamomilla stad av författaren Thorbjørn Egner. Den läste jag många gånger när jag var liten. Den fanns även inspelad med musik till. Nämn boken för någon i min ålder och de kommer att tänka på Rövarsången. Samma författare skrev också boken om Klas Klättermus där man hittar Klättermusens vaggvisa. Barndomen alltså, den var längesen den.En brokig skaraJag träffar kollegan på hållplatsen. Hon nämner att hennes man är musiker. Musiker på vilket sätt undrar jag. Då preciserar hon att mannen är tonsättare (kompositör). Jag frågar om han komponerar modern konstmusik. Hon hajar till. Hur har du koll på det undrar hon? Det är det inte så många som känner till. Jag förklarar att jag studerat musikvetenskap och lyssnat på mycket sådant också. Jag nämner att jag skrev en B-uppsats om kompositören Karlheinz Stockhausen. Tonsättaren, Mikael Forsman som han heter, har bland annat skrivit verk för cyklar och traktorer. Lite roligare grejer alltså. Jag hittar den här videon med ett stycke för två violiner: Lödöse stämmor.Dagen därefter letar jag efter ett mötesrum på jobbet. På en display står det Nina - Vetenskaplig fredag. Det blir man ju nyfiken på. Vad pratar man om på en vetenskaplig fredag. Vid kaffemaskinen står en person jag inte känner. Jag presenterar mig och hon säger att hon heter Nina. Aha, säger jag, kanske är det du som har vetenskaplig fredag. Det visar sig stämma. Hon är arbetsterapeut och jobbar mest på ett av våra kompetenscenter. Ibland träffas hon och kollegor för att diskutera ny forskning inom arbetsterapi. Vi är ju legitimerade och ska utgå från aktuell forskning, berättar hon. Men det är lätt att man inte tar sig tiden. Det här är ett sätt att se till att vi läser och diskuterar aktuell vetenskap. Ett sympatiskt initiativ. Jag tipsar henne om att prata med Niklas som är ansvarig för vårt kunskapsbaserade arbetssätt på hela förvaltningen. Det här var ju ett bra praktiskt exempel.Anna slår sig ner bredvid mig. Gissar att hon är lite äldre än mig. (Jag ändrar några namn här. Det känns schysstast så). Vi börjar snacka. Hon kommer från Malmö. Det hörs. Där jobbade hon inom vården. Sen träffade hon en man och flyttade till Göteborg. Han jobbar som vaktmästare på Ullevi. Hon jobbar i en matbutik. Trivs. Tycker att kollegorna är toppen. Jag berättar att jag jobbat i delikatessbutik på ICA. Hon säger att de behöver folk och tycker jag ska söka. Bra tips om jag tröttnar på byråkratin! Hon berättar vidare om sin pappa som hon stod nära. Han gick bort nyligen och hon arrangerade begravningen. Visar bilder på en grön kista. Hon ville ha något lite varmare och fridfullare än svart eller vitt. Berättar att pappan hade jobbat inom lager hela sitt liv. Hon tycker också om att arbeta, har aldrig varit arbetslös. Snart åker hon på semesterresa till Polen dock.Springer ihop med en bekant. Hans kompis Lina är runt 40. Just nu är hon sjukskriven men annars är hon barnsköterska. Hon har alltid jobbat inom omsorg säger hon. Börjat på äldreboende. Älskat att jobba med gamla människor. Men så hade hon prövat förskolan. Älskat det också. Utbildat sig till barnskötare och sen har det varit det som gällt. Dessutom är hennes pappa gammal förskollärare. Hon tycker dock det är orättvist att barnskötare har så dåligt betalt. Vi gör samma jobb som förskollärarna, menar hon, men får 10 000 mindre i lönekuvertet. Sen glider samtalet in på politik. Inget nytt där så vi går vidare.Maria var med om en bilolycka för några år sedan. Hon gillar egentligen att jobba med kroppen, lager, trädgård, vad som helst. Men nu sätter ryggen stopp. Hon prövade en utbildning till mjukvarutestare men det kändes inte rätt. Så nu ska hon pröva en annan YH-utbildning. Vi snackar lite om Komvux. Hon har studerat matematik på ABF Vux där jag började min lärarbana (nu heter skolan Talenti). Hennes mattelärare var fantastisk, så engagerad. Läraren hade fått ett kit med téer som avslutningspresent. Hon berättar att hon är intresserad av växter och örter. Det finns så mycket som växer omkring oss som har hälsobringande effekter.Han berättar om ett jobb han har haft. Han bytte oljefilter på stålverk. Man jobbade i skyddsdräkt och filtren var fortfarande varma. Oerhört svettigt. Nästan alla som jobbade med det tog droger för att orka med. Det var en del resande i jobbet. Boende på hotell. Blev många fester. Jag tänker på en lång passage i Johan Jönssons diktsamling Proponeisis. Det handlar om att rengöra insidan av grafitugnar. Nästan samma arbete. Det är något surrealistiskt över det. Små sårbara människor i dessa stora industrimiljöer de flesta av oss aldrig ser.På studentmottagningen hamnar jag bredvid farmorns syster. Hon har varit sjuksköterska hela sitt liv fram till pensionen. Arbetade inom intensivsjukvård. Thorax. Hon tyckte om det. Man hade ansvar för 2-3 personer åt gången. Det var mer fokuserat. Inte som vanlig vårdavdelning där man kanske har ansvar för 15 patienter. Hon var ofta handledare till studenter. När hon var yngre var hon uppskattad. Men sedan hände något när hon blev äldre. Studenterna förändrades. De var inte intresserade av samma saker. När hon försökte förklara detaljer i EKG-kurvan som kunde visa att att något var fel, så var studenterna inte intresserade. De kunde googla det menade dem. De hade en annan syn på kunskap. Då var det dags för någon annan att ta över, menade hon.Semere kom till Sverige för 20 år sedan ungefär. Han hamnade i Sundsvall. Han köpte en begagnad dator och stängde in sig i lägenheten. Pluggade svenska konstant i 3 månader. Efter det fick han jobb på Migrationsverket. Jag hade inte ens fått uppehållstillstånd själv, säger han. Sedan gick det vidare till ett jobb inom kommunen. Han jobbade med mottagandet av invandrare, integration och samhällsinformation. Sedan har han haft en massa olika jobb på olika platser i Sverige. Jag berättar om en religiös fras som en elev har lärt mig på sfi. Är hon ortodox, frågar Semere. Det där är gammalt språk. Det är inte tigrinja. Det är ge’ez. Alla kan inte prata det, bara vissa. Jag kan det inte. Varje dag lär man sig något nytt.Det finns en bredd som min kompis Maimuna sa. Pratar man med människor får man alla möjliga berättelser. Vem behöver böcker egentligen. Fast att läsa hjälper ju när man ska navigera samtal med nya människor. Ofta har man fiktiva exempel som kan ge hjälpsamma referenser. Det hjälper att vara nyfiken, radikalt nyfiken till och med. Vågar man fråga människor om deras liv har de så mycket fint och intressant att berätta om.Vad är din berättelse?Jag önskar dig en söndag med minst ett oväntat möte och en ny livsberättelse./Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

#55 · 9 min · 7 jun 2026

Jag brukar säga att språk handlar om kommunikation och möten. Idag tänkte jag skriva om tre möten och kanske lite om hur jag förberett mig för dem.En vanesakPå vagnen träffar jag en före detta elev. Vi spenderade mer än ett år tillsammans när hon läste sfi där jag jobbade. Först var hon min elev och sedan fortsatta hon med mina kollegor. Vi har alltså setts mycket under en tid i livet.Jag får en kram (det värmer alltid lärarhjärtat) och sedan pratar vi om sådant vi har gemensamt. Vi har barn i samma ålder. De är stora nu. Jag berättar lite om mitt nya jobb. Innan hon går av vagnen får jag med mig en hink med kakor. Det har varit Eid Al-Adha och tydligen har hon fått över. Jag går hemåt med min kakhink i handen.Vi har inte supermycket språk gemensamt. Hon kan en hel del svenska förstås. Jag kan lite somaliska. Vi blandar för att det är kul. Hon retar mig för att jag har glömt all somaliska. Jag tycker det är roligt att försöka säga några meningar i alla fall.På sfi fick jag träna på en sak, att prata med människor som jag inte har så mycket språk gemensamt med. Det är faktiskt en vanesak. Vissa har lättare för det och andra behöver träna mer. Det kan vara stressande att inte förstå och ha svårt att göra sig förstådd. Grejen är att man kan få kontakt ändå. Man kanske får nöja sig med enklare ämnen. Men det går ändå att få kontakt. Ofta tänker jag att det är viktigare.Ett helt livLite tidigare samma dag träffar jag en gammal kollega. Han var samhällslärare på Abf när jag fick mitt första lärarjobb där. Vi har knappt setts eller haft kontakt sedan dess. Vi har pratat om det men det har inte blivit av. Det är kul att ses och vi pratar en lång stund.Vi har mycket gemensamt, inte bara modersmålet. Vi är båda lärare, intresserade av samhälle och politik och har liknande åsikter. Det här samtalet har jag förberett mig för hela livet. Ända sedan jag var liten har det pratats politik i min familj. Jag har massa erfarenheter, exempel och berättelser att falla tillbaka på. Dessutom har jag jobbat som lärare i 15 år. Jag har lätt att hitta många gemensamma nämnare med min kollega. Skillnaderna mellan oss blir snarast en möjlighet. Vi har lätt att jämföra olika erfarenheter och perspektiv för att vi har så mycket gemensamtVi är dessutom ungefär lika gamla och har upplevt liknande saker i karriären. Det är lätt att prata och vi hade lätt kunnat prata i flera timmar om vi hade haft tid. Egentligen känner vi inte varandra så mycket. Men det känns ändå som jag känner honom väl. Har du upplevt samma sak?14 timmar brädspel med främlingarIgår spelade jag brädspelet Twilight Imperium mellan klockan 10 på förmiddagen och midnatt. Vi tog visserligen en lunchpaus. Jag hade aldrig träffat folket innan. Skulle gissa att de var 10-20 år yngre än mig också. En kom från Turkiet så vi pratade mest engelska.Hur hamnade jag hos en spelnörd och hans kompisar i Tynnered då? Jag är med i en brädspelsgrupp på Facebook. Det är en lokal grupp. Framförallt köper och säljer man spel där. Men för en vecka sedan var det en spelgrupp som letade efter en extra spelare. Jag hade bara hört talas om Twilight Imperium men kände att jag måste ta chansen. Jag kommer knappast själv köpa spelet för flera 1000 kronor och hitta andra som vill spela det. Det var för spännande för att inte pröva. Så jag svarade på inlägget och fick snabbt en inbjudan. Sedan började förberedelserna.TI som det kallas är ett väldigt avancerat spel. Det finns 30 olika karaktärer att spela. Det finns en massa regler och olika kort och platsfigurer. Allt har sin funktion och betydelse. Korten och spelplanen är full av symboler som man behöver förstå. Det är som ett språk. Vill man kunna delta behöver man förstå språket.Dessutom är spelet väldigt socialt. Man pratar med varandra nästan hela tiden. Det ser ut som stridsspel med rymdtema. Men det mesta man gör är att göra affärer, förhandla och diskutera. Det var inte tyst många minuter under timmarna vi spelade. Reglerna skapar en ram där man kan vara väldigt kreativa tillsammans. Man tävlar mot varandra men måste samarbeta för att komma framåt. Spelet blir som ett slags social workshop.Jag visste att det skulle bli en utmaning. Det går inte att lära sig allt i ett sådant avancerat spel i förväg. Samtidigt behövde jag förbereda mig om jag skulle ha roligt. Målet var förstås att bli inbjuden igen. Hade jag inte förstått någonting och frågat om alla regler hade chansen varit mindre. Är man total nybörjare gör man spelet långsamt för de andra. Jag ville visa att jag brydde mig och att jag hade ansträngt mig.Jag tror att jag lade ungefär 10 timmar under veckan för att studera spelet. Jag läste regler och tittade på YouTube-videor. Vi hade en process på Discord där vi förberedde oss tillsammans. Jag ställde många frågor till killen som bjudit in mig. Det gjorde att jag kunde hänga med ganska bra igår. Jag hade koll på de viktigaste reglerna och ställde ganska effektiva frågor. Jag förstod vad jag inte förstod, så att säga. Samtidigt var det helt omöjligt att följa med i de avancerade strategierna och förhandlingarna kring bordet. Att ha rätt förväntningar är superviktigt. Man behöver delta i ett socialt sammanhang utifrån sina förusättningar. Hade jag krävt av mig själv att spela jättebra hade det inte blivit roligt.Träna på att möta folkVill man bli bättre på tennis måste man spela tennis. Vill man bli bättre på att möta folk måste man träna på att möta folk. Här fick jag en liten utmaning att bita i. Det är förstås inte alls samma sak som att lära sig ett nytt språk i ett nytt land. Men det är alltid intressant att reflektera över nya sammanhang där man själv är nybörjaren.Vad säger du själv? I vilka sammanhang är du själv nybörjare just nu? Och skulle du uppskatta att spela brädspel i drygt 12 timmar? Eller lägger du hellre tiden på något annat? Dela gärna med dig något från din värld!Jag hoppas att du går lagom förberedd in i nästa vecka!/Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

#54 · 7 min · 31 maj 2026

Jag påminner om att mina texter kan läsas på minst två sätt: 1) för att ämnet låter intressant och/eller 2) för att lära dig nya ord i ett sammanhang (textens ämne). Det är alltid trevligt med feedback och dialog kring textens ämne. Du får förstås gärna ställa frågor om språket också.Jag tänkte skriva lite om system. Vi omges av olika system. Det finns enkla system och komplexa system. Det finns materiella system och abstrakta system. Det finns mekaniska system (en klocka till exempel) och organiska system (människokroppen t ex). Det finns en herrans massa system om vi tänker på det.Delar, relationer och syfteJag bad Gemini (AI-verktyget) att ge mig lite tips. Den föreslog 3 kännetecken för system: delar, relationer mellan delarna och ett syfte. Man kan fundera på det där med syfte. En klocka är byggd med syftet att den ska visa tiden. Men finns det ett syfte med en älg till exempel? Alla levande varelser kan ses som system. Evolutionisten kanske ser systemets syfte som att föra vidare älgens gener. Man kanske kan se älgens funktion i ekosystemet som ett syfte. För den religiöse kan älgen passa in i en gudomlig ordning. Finns det någon läsare som är bra på Aristoteles? Han hade ju någon idé om att varje objekt hade ett slutmål eller ett syfte. En lite lurig tanke eller hur? Vad är syftet med en blomma liksom.De här enkla begreppen kan hjälpa oss att fundera på system. Människans hjärta är ett system. Den har muskler för att krama ihop sig, olika rum för blodet och rummen har ingånger, utgångar och passager. Delarna sitter ihop på ett ändamålsenligt sätt (ett sätt som passar hjärtats funktion och syfte) och hjärtats syfte är att pumpa blod så att kroppen kan syresättas. I metaforisk mening är hjärtat också kopplat till vår förmåga att känna kärlek men det hör nog inte till hjärtat som organiskt system. Det är nog snarare begreppet hjärta som del i språksystemet. Ett sätt att se på det är att ordens betydelse upprättas av skillnader. Betydelser är väl ett slags funktioner eller syften, tänker jag rätt? Hjärta och hjärna, himmel och jord, mörker och ljus har olika funktion i språket och människans tänkande. Skillnaderna (relationerna) mellan delarna ger dem deras funktion. Och vad är språkets syfte? På evolutionär nivå handlar det om överlevnad, förmodar jag. Men vad blir språkets syfte när det används till att skapa samhällsystem, vetenskap och poesi? Är det fortfarande överlevnad på en högre nivå? Eller har det blivit något annat?Inflöde, genomförande och utflödeMan kan också tänka sig system som en process som tar in något, gör något och skickar ut något. En räknemaskin tar in tal, gör en beräkning och levererar ett svar. En bakmaskin tar in ingredienser, bearbetar ingredienserna och i andra ändan kommer ett bröd ut. Vi använder ganska ofta de engelska orden input och output, särkskilt när det gäller tekniska saker och datorer. Ett dataprogram tar något som input. Vi kan ta en träningsklocka som mäter din puls som exempel. Som output ger den analys och sammanfattning av hälsodata som vilopuls, arbetspuls och maxpuls.Ett system har ofta någon form av feedback eller återkoppling. Ett klassiskt exempel är en termostat. Ett element värmer ett rum. När termostaten känner att det är tillräckligt varmt stänger den av elementet. När luften svalnar sätter termostaten på elementet igen. Systemet bildar en rundgång eller en loop där input och output påverkar varandra.Undervisning fungerar på samma sätt. Eleven får input från läraren och svarar med output. Det kan vara undervisning om skrivande som sedan eleven redovisar i en övningstext. Läraren ger feedback på texten som resulterar i en ny output från eleven.Mycket föbättringsarbete, ibland kallat systematiskt kvalitetsarbete, bygger på sådana här loopar av input - output - feedback, där feedbacken blir ny input som leder till ny output och så vidare. Saker är förstås ofta mer avancerade än så. Outputen kanske mäts på något sätt. Sedan görs en analys av mätningen. Analysen ligger till grund för en planering som mynnar ut i konkreta aktiviteter. De blir till den nya outputen som får vissa resultat. Dessa resultat mäts, analyseras och leder till en ny planering.SystemtänkandeDet finns de som menar att vi kan tänka bättre om vi blir medvetna om system. Jag har själv bara skummat på ytan i denna värld. Ett sätt är att studera generella mönster och scheman för system. Dessa går att känna igen i olika sammanhang och kan hjälpa en att analysera olika situationer och komma med förslag och analyser fortare. Jag gissar att google eller första bästa AI-bot gärna hjälper den som är nyfiken att gräva vidare i detta tänkande.En läsare tipsade mig om forskaren Derek Cabreras DSRP framwork. Framework blir helt enkelt ramverk på svenska. Förkortningen DSRP står på svenska för Distinktioner, System, Relationer och Perspektiv. Cabrera menar att vi kan analysera och förstå en mängd olika fenomen genom att betrakta de här fyra aspekterna.Jag tar ett exempel utifrån min begränsade förståelse. Låt oss ta språket svenska. Svenska är svenska just för att det skiljer sig från danska, finska, swahili och resten av världens språk. Det är disktinktionen. Svenska blir något eget i kraft av att inte vara de här andra språken. Svenska är ett system av fonem, morfem och syntax, alltså grammatiska och semantiska regler. Språket svenska står i relation till alla som talar det, både modersmålstalare och andraspråkstalare. Det står också i relation till Sveriges historia, till nationen Sverige och dess kultur samt politiska och instituionella organisation. Det svenska språket står även i relation till resten av världens föreställningar om svenska, Sverige och svenskhet. Vilken betydelse får några repliker på svenska för kulturellt värde i en hollywoodfilm? På vilket sätt svenska är ett perspektiv enligt det här ramverket är inte lika tydligt. Kanske finns det i varje språk ett sätt att tänka på och förhålla sig till världen? Du som pratar flera språk kan hjälpa mig här. Ser världen annorlunda ut om du tänker på svenska eller något annat språk?Ett band och ett beatSamhällskritik riktar sig ofta mot “systemet”, förstått som det dominerande samhällssystemet. Jag antar att det ligger bakom bandnamnet Skitsystem (dåligt/kasst system). Det är ett punkband, närmare bestämt ett crustpunkband, som är välkänt och etablerat i den scenen. Klicka här för ett smakprov.Tomas “Tompa” Lindberg som gick bort förra året spelade under en period i Skitsystem. Hans mer kända band At the gates släppte en skiva nu i år som heter The Ghost of a Future Dead. Kolla in det om du, likt mig, föredrar metal framför punk.Musik kan också ses som ett system med delar. Toner, harmonier och rytmer skapar en helhet. Pratar vi om crustpunk och dödsmetall är d-takt eller d-beat en viktig beståndsdel. För den som är nyfiken på en utläggning (längre förklaring) av det kan titta på det här klippet med Tobias Forge från bandet Ghost. Här kan vi faktiskt se hur olika sätt att spela trummor representerar olika perspektiv. Han inleder med en tydlig distinktion som grundar sig på hur trummisen lägger baskaggen (bastrumman). Det blir tydligt i den korta intervjun att debatten om d-takten står i relation till ett större kulturellt sammanhang, med olika band och subgenrer. Så är det nästan alltid. Varje facett av verkligheten sätter en i relation till en större helhet. Ännu en söndag i veckodagssystemet. Här fick du lite input att bearbeta och kanske ger det någon output i ditt liv. Jag önskar dig en distingerad söndag med ditt eget perspektiv i relation till ett större och förhoppningsfullt meningsfullt sammanhang./Kalle*Foto: Primitive Man spelar i på Monument031 i Göteborg. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

#53 · 10 min · 17 maj 2026

«Du är en udda fågel du Kalle», säger kollegan. Det är nog menat som ett vänskapligt skämt. Udda fågel betyder att någon är ovanlig eller konstig. Vad är anledningen i detta fall? Jo, att jag inte vet att glassmärket Lejonet & Björnen är från Göteborg. Vad svarar man på sånt?(Jag är hes idag förresten. Tror det är allergi. Får läsa texten en annan dag.)Kollegans replik får mig att tänka på hur vi sorterar och definierar varandra. Vilka referenser behöver du förstå för att inte vara en udda fågel? Vilken kunskap tas för given i ett sammanhang?I det här fallet skulle man också veta att Lejonet & Björnen har en butik på en viss gata. Dit åker man och handlar glass. Man ska alltid vara skeptisk mot man. När någon använder man signalerar de att något är självklart, normalt och något som alla gör. Ordet “man” är ett sätt att markera normer. Ofta är det förstås harmlöst (ofarligt).Glass är förresten inte någon viktig del av mitt liv. Jag är osäker på om jag ens ätit glass från Lejonet och Björnen. Har du? Det gör mig nog i så fall till en än mer udda fågel.«Jag sitter i atriumet»Jag ska på en frukostträff som kallas Future fridays. Jag minns inte vem som tipsade mig. Jag följer någon på Linkedin. Jag minns inte om vi träffats. Hon skriver i alla fall att de ska ses. Träffen är mellan 8.30 och 9.30 på Magasinsgatan på caféet da Matteo. (SAOL tycker att man hellre ska skriva kafé med k men det känns konstigt för mig).Jag skriver en kort kommentar i eventet på Linkedin och berättar att jag ska komma. Till svar får jag «vi sitter i atriumet». Jag vet inte vad ett atrium är. Det betyder tydligen uterum lär jag mig sen. Jag frågar personalen på caféet som inte heller vet vad atrium betyder eller att det har ett sådant. «Menar hon kanske orangeriet?» Ett orangeri är ett uppvärmt växthus. Alla dessa specialord?! Orangeriet ligger i alla fall en trappa upp, till höger och sedan till vänster. Jag visste inte ens att da Matteo har en övervåning, än mindre ett atrium/orangeri.För det visar sig att de menar samma sak. Det finns några växter och träd där. Det är inglasat (några väggar är av glas) som ett uterum. Jag reflekterar återigen om vad man tar för givet. Det hade till exempel hjälpt att skriva “atriumet på övervåningen”. Men går man på Future fridays vet man hur da Matteo funkar. Nu vet några i personalen också att de har ett atrium. Jag berättade för dem när jag gick ner för att köpa kaffe.Frukostdiskussionen var intressant för övrigt. Det handlade om att göra framtidsspaningar (gissningar om framtiden). Vilka tecken såg vi på på saker som kommer vara normalt i framtiden. Kommer vi äta glass månne? Har du någon framtidsspaning? Jag tog upp att jag ser fler samarbeten mellan humaniora och näringslivet. Kanske är det en trend som kommer växa.FörkortningarPå jobbet använder folk en massa förkortningar. Uga

#52 · 8 min · 10 maj 2026

– Det här har jag hört mellan skål och vägg, säger min kollega. Vad menas med det? Jo. Det är inte menat för offentligheten. Det är inte allmän information. Det har sagts i ett slutet rum. Bara vissa fick höra det. Det var ett rum där inte alla var välkomna. Jag gissar att man menar en skål som i skål! Ett rum där man ses och skålar efter kontorstid. Jag tror det är så uttrycket får sin mening. Men jag är inte 100% säker. Vissa uttryck lär man sig bara.Det finns en massa rum där inte alla är välkomna. Jag kan ta mitt jobb som exempel. Det finns olika ledningsgrupper där chefer träffas. Det finns särskilda styrgrupper. Det finns rektorsmöten för rektorerna. Dessa möten är dock officiella och det förs i regel (=oftast) protokoll. Mellan skål och vägg avser informella sammanhang.Vi människor inkluderas i och exkluderas från sammanhang hela tiden. Oftast är förklaringarna psykologiska och sociologiska, inte formella. Vi känner oss välkomna och trygga på vissa platser. Vi blir osäkra av andra platser. Tanken att vi inte kommer passa in räcker för att hindra oss. Jag minns till exempel första gången jag var på Göteborgsoperan. Jag måste ha varit tonåring. Jag hade en föreställning om att alla klädde sig fint där. Det är sällan jag klär upp mig, vare sig då eller nu. Den tanken gjorde mig osäker.Ofta är det en norm som spökar. Oftast är den outtalad (=inte formulerad). Den kan stämma eller vara en ren fördom. På den här platsen finns sådana här människor. Det blir en kombination av två tankar. Sådana är människor i den här kontexten. Och sådan är jag. Passar jag in eller inte? Det kan handla om alla sociologiska faktorer: ålder, kön, klass, etnicitet, religion, sexualitet, språk, status och så vidare. Allting vi tror syns och hörs av vår identitet tar vi med i beräkningen. Jag tror att de flesta gör det i alla fall. Kanske finns det individer som är helt oberörda av sociala normer(?).Du kan till exempel testa att tänka på 3-5 slumpmässiga arbeten. Skulle du passa på de arbetsplatserna? Varför eller varför inte? Vilka föreställningar om dig och de här jobben bestämmer ditt svar? Ibland kan sådana här idéer bli hinder socialt.Poeten Johan Jönson har berättat i någon intervju att han som ung anmälde sig till en grundkurs i filosofi. På första föreläsningen fick han sådan ångest att han måste lämna lokalen. Han gick aldrig tillbaka. Den som läst hans texter vet att han skulle klara en filosofikurs utan problem. Han förklarade det med sin arbetarklassbakgrund. I hemmet fanns inga akademiska förebilder. Föreställningarna om det nya sammanhanget satte stopp. (Så här minns jag intervjun. Förlåt mig Johan om jag refererar fel).En bekant med liknande bakgrund som Jönson började också på universitetet. På första festen tog han med sig sprit och groggvirke (cola, apelsinjuice… det man blandar spriten med). Det blev en kulturkrock när akademikerungarna kom med sitt röd

#51 · 9 min · 3 maj 2026

Jag har fått en ny kollega. Hennes enhet lade ner. “Hastigt och lustigt omplacerades (flyttades) jag”, säger hon.Hastigt och lustigt är ett uttryck för att något sker snabbt och oväntat. Det behöver inte vara negativt.Livet är nyckfullt! Hur förklarar man det? En nyck är enligt SAOL plötsligt infall, hugskott och enligt SO plötsligt och omotiverat infall. Man kan säga något som händer snabbt och utan tydlig orsak. Livet är fullt av sådana händelser. Du väljer en ny väg eller träffar en ny person och plötsligt händer något du inte kan förutse. En smugglare sa till Jila Mossaed att Sverige var bäst för flyktingar. Så blev hon en svensk poet. Man talar ibland om ödets nyck.Var finner du ödets nycker i ditt liv? Att jag alls finns till känns som en sådan. Jag har dock glömt. Vad gjorde att min mamma flyttade till Göteborg? Hon får berätta. Det var någon tillfällighet. Jag tror det hade något med studierna att göra. Här träffade hon min pappa i alla fall. Utan deras möte, ingen Kalle. Då hade du läst något annat. Nyckfullt!Jag kan inte för mitt liv minnas varför jag började i Fältbiologerna. Tips från föräldrarna? Förslag från en kompis? Vad vet jag? Men det tog mig till Gävle. Och så hamnade jag på Forsa folkhögskola. Och tillbaka i Göteborg så fortsatte jag studera teater. Det ena leder till det andra. En dörr öppnar en annan och stänger en tredje.Det är intressant vad vi tillskriver slumpen och vad vi tillskriver något slags logik eller rationalitet. Tillskriver = förklarar med/ger ansvar för. Mjölkpriset stiger. Man blir uppsagd. Man får en förkylning på hösten, allergi på våren. Marknadsekonomin, arbetsmarknaden eller den mänskliga biologin, det verkar finnas ett system. Det finns logik. Det finns sannolikhet. Det finns lagbundenhet.Men så händer det oväntade. Det osannolika. Det oförutsägbara. Det otroliga. Det otänkbara. Hur förklarar vi det? Är det slumpen? Ett undantag? Ödet? Gudomligt ingripande?Jag har säkert nämnt den innan. Om-sången av Trazan och Banarne. Den sammanfattar saken:Hade jag fått vad jag aldrig fickså hade det gått som det aldrig gickhade jag mött den jag aldrig mötteoch hade jag skött det jag aldrig skötteoch hade jag känt vad jag aldrig kändehade åtskilligt hänt som nu aldrig händeja, hade jag gått dit jag aldrig gårså hade jag stått där jag inte stårVi kan plocka upp ordet åtskilligt. Det betyder mycket/många. Åtskilliga viktiga händelser i livet kan ses som ödets nycker.På spårvagnen och pubenTvå unga killar börjar prata med mig när jag går av vagnen. De visar en bild på en långhårig man. “Du ser ut precis som han”. Jag tittar på bilden. Kanske finns det en avlägsen likhet. – Vem är det då? – Craig Cody i Animal Kingdom.– Han ser ändå lite coolare ut än jag.– Nej, nej, bara lite yngre.– Okej då, är serien bra eller?– Den är grym.Jag är svag för sådana här små möten med främlinga

#50 · 9 min · 26 apr 2026

Jag tror det kallas symboliskt tänkande. Människan kan tänka på det som inte finns. Vi kan föreställa oss, fantisera och låtsas. Vi kan planera och fundera på framtiden. Vi kan tänka oss olika alternativ. Vi kan överväga val. Vi kan fundera på varianter. Vi kan se konsekvenser. Vi kan rädas risker (vara rädda för). Vi kan drömma.Och vi kan prata om allt det här. Snacka går ju. Ibland blir det mycket snack och lite verkstad. Vi pratar och pratar men gör inget.Vi planerar, diskuterar, utreder och utvärderar. Men det leder ingenstans.(En gammal vits: Svensken och finnen satt med varsin öl i bastun. Skål, sa svensken. Ska vi snacka eller supa, sa finnen.)Handlingskraft. Dådkraft. Att vara en doer.Anden är villig men köttet är svagt, säger Jesus i Bibeln. Varför gör jag inte det jag vill och varför gör jag det jag inte vill, frågade sig Paulus. Eller var det Augustinus. Jag är osäker.TummetottenJag var på en workshop. Vi skulle diskutera samverkan. Att verka, = göra, tillsammans. Det är lätt att prata om. Men får pratet någon verkan (effekt). Det blir lätt bara en tummetott, sa min kollega.Uttrycket att något blir en tummetott kommer från den svenska folksagan Mäster Skräddare. En man har köpt ett tyg och går till en skräddare. Han vill ha en rock. Skräddaren säger till honom att komma tillbaka på lördag. När han kommer på lördag är rocken inte färdig. Manen frågar varför och skräddare svarar “det bidde (blev) ingen rock, det bidde ett par byxor. Byxorna ska vara färdiga på lördag. Men nästa lördag bidde det inga byxor, det bidde en mössa. Så fortsätter det med vantar och sen en “tummetott”. Det är bara tummen på vanten. Från att ha beställt en rock har mannen nu bara en tumme på en vante att se fram emot. Till slut “bidde det ingenting” och mannen lämnar skräddaren. Därav uttrycket.Fråga din bibliotekarie om sagan finns i en bok. Då kan du också fråga efter boken Sagor för vuxna barn av Tage Danielsson. I den kan man läsa om Tödde och Mödde, en modern version av sagan. Mödde vill ha en fyrarummare på Järvafältet. Det blir dock inte mycket av det. Han får en modern form av en tummetott och sen ingenting.På hyresgästföreningenNågra dagar senare är jag på seminarium med hyresgästföreningen. Temat är barn i utanförskap. Rädda barnen, ungdomsfullmäktige, majblomman och hyresgästföreningen diskuterar hur politiken påverkar utsatta barn. Även här kommer relationen mellan prat och resultat upp. Man fastnar i fina ord, säger en i panelen. Det är inte raketvetenskap, säger en annan lite senare. Med det menar man att något inte är så svårt. Det kräver inte en massa kunskap att göra något. Relationen mellan tanke, tal och handling är ständigt närvarande (alltid där).En kväll med Jila MossaedSkönt då att vända sig till poesin. Där är orden huvudpoängen. Igår var jag på ett samtal med poeten Jila Mossaed. Hon har gjort en spänn

#49 · 8 min · 19 apr 2026

Jag började fundera på barndom och föräldraskap. Speciellt hur det skildras i böcker och filmer. Finns det kulturella skillnader här? Något du funderat på?Jag läser en bok av den norska författaren Vigdis Hjorth. Arv och miljö heter den. Hon är en uppmärksammad författare från Norge. Jag har förstått det som att den här boken blev en succé. (“har förstått det som” - det är ett sätt att markera viss osäkerhet. Jag har inte källor på det. Det är något jag har sett och hört.) Även i Sverige känner många till Hjorth.Boken handlar om en konflikt i en familj. Bokens huvudperson har mycket gemensamt med Vigdis Hjorth själv. Det här ledde till en konflikt med Vigdis egen familj. Författaren har själv inte avslöjat vad som är sant (se artikeln nedan). Hon har även skrivit fler böcker med liknande tema.Det här är ganska vanligt i svensk/nordisk kultur. Hur ser det ut i resten av världen? Ser man samma mönster eller finns det skillnader.Här är det vanligt med uppgörelser med föräldrar och traumatiska (svåra/psykiskt skadande) barndomar. Det måste inte vara självbiografiskt. Jag tror till exempel inte trilogin Jag for ner till bror och så vidare, av Karin Smirnoff, har diskuterats på det sättet. Det är fortfarande en uppgörelse med en far och en mor som har skadat sina barn. SVT-dokumentären Hatet om influencern Joakim Lundell bygger på samma tema. Jag har inte sett den dock. I Norge har vi även författaren Karl-Ove Knausgård. Första delen i hans svit Min kamp har en lång passage om en alkoholiserad far. I den danska filmen Festen inleds ett familjedrama med en anklagelse på en stor släktfest. Det finns massa exempel. Jag tar några jag kommer på just nu.Familjen som slagfältJag tror det börjar med psykoanalytikern Siegmund Freud. Litteratur och konst har påverkats mycket av hans idéer om hur barndomen påverkar oss. Det finns säkert andra influenser. Jag tänker till exempel på den norska författaren Henrik Ibsen. Hans pjäs Ett dockhem kan läsas som en kritik av den borgerliga familjen. Eller är det en varning för konsekvenserna av kvinnors växande självständighet? Jag vet inte riktigt vad som påverkat Ibsen i alla fall. Någon som vet?I Sverige är paradexemplet dramatikern Lars Norén. Han har i ett antal pjäser analyserat familjen som ett slagfält. Det är en maktkamp mellan föräldrar och mellan föräldrar och barn. Ofta döljer sig mörka hemligheter under ytan. Ett mer folkligt exempel är filmen Tomten är far till alla barnen. Mönstret är det samma. Under en kort tidsperiod avslöjas hemligheter och konflikter i en familj. Ytterligare ett exempel är Ingmar Bergmans Scener ur ett äktenskap (som jag skam till sägandes ((jag skäms över det)) inte har sett.Jag utgår från att det finns destruktiva relationer i familjer världen över. Min fundering är om de skildras olika i olika traditioner och kulturer. Undviker man dem m

#48 · 6 min · 12 apr 2026

En ung man med långt hår, rejält skägg och en stukad keps (keps med speciell stil) sitter i spårvagnskuren. Plötsligt börjar han trumma energiskt på knäna. Foten markerar bastrumman. Här föds idén till denna reflektion.Jag har precis kommit från ett möte på Smyrnakyrkan i Göteborg. Igår såg jag en pjäs på Folkteatern. Och i närbutiken (mindre butik som har öppet sent och lite dyrare priser) ville en ung man helst köpa långa cigaretter. När jag var ung läste jag Herman Hesse. Hur kan vi få ihop allt det här?För mig blir ordet rastlöshet. Rast = vila, lugn och ro. Rastlös = utan lugn/brist på lugn. Rastlöshet blir substantivet för detta stillstånd.Spring i benen. Myror i benen. Kliar i fingrarna.Så många årpå tung sprit och långa cigaretteri ett hus nära rälsensom kom till mejoch törstade efter lena tåg(Två tomma händer av Bruno K. Öijer i boken Giljotin)Vi kan se rastlösheten överallt. Mobilerna scrollas. Köken renoveras. Kläderna shoppas. Hantlarna lyfts Långloppen löps.Grammatisk kommentar: passivformen används när subjektet inte är viktigt. Det spelar ingen roll vem som scrollar, shoppar eller springer. Jag vill fokusera på fenomenet.Vad är rastlöshet då? Mannen på hållplatsen. Han väntar. Han har inget att göra. Vi människor är programmerade för aktivitet. Vi vill använda tiden. Ynglingen (den unge mannen) börjar trumma. En annan letar efter sin mobil. Att inget händer är skrämmande. Det skapar ett tryck inombords. Vi måste göra något! Vad som helst!Herman Hesse i hyllan.Jag minns att jag var imponerad. Författaren Herman Hesses karaktär Siddharta kunde tre saker. Han kunde tänka, vänta och fasta. Vänta. Är det något man kan? Mitt tonårsjag fascinerades. Hur lär man sig vänta?Min viktigaste lektion i att vänta har skett på perronger. Jag jobbade för en förening. Jag reste till olika små städer. Tågen gick sällan. Rälsen försvann i mörkret åt ett håll och det andra. Jag fick vänta. Hade ingen mobil. Möjligen en bok. Så småningom kom jag hem.Något liknande upplevde jag året senare. Jag gick på en folkhögskola på landet. Vissa kvällar tog jag bussen in till närmaste tätort (en mindre stad). Jag gick till ett café och fikade själv. Ibland skrev jag lite. Det var en blandning av att vänta och att hantera rastlösheten.Tillbaka i Göteborg gick jag under en tid till en zendojo och mediterade. Det var pass på över 30 minuter när man bara satt. Det var inga särskilda instruktioner. Inte ens att fokusera på andningen. Emellanåt (ibland) blev jag riktigt rastlös. Och benen värkte.Vad har du prövat? Vad gör du nu för att hantera rastlösheten.The black rider på FolkteaternPå folkteatern går en uppskattad musikal. Det är The Black Rider (den svarta ryttaren). Texten är skriven av författaren William S. Burroughs. Han var en förgrundsgestalt (viktig person) i den så kallade beatr

#47 · 12 min · 5 apr 2026

Jag har frisktandvårdsavtal. Tandvård = vård av tänder. Friskvård = sådant man gör för att hålla sig frisk. Avtal = kontrakt/överenskommelse.Det är ganska enkelt. Jag betalar en avgift per månad. För det får jag det mesta av grundläggande tandvård jag behöver. Jag kallas till tandkontroller vartannat år ungefär. Jag kan få vanliga behandlingar och akut tandvård gratis. Det fungerar lite som en försäkring. Beroende på ens tandstatus kan man få betala olika mycket i månaden. Avtalet är kopplat till en klinik. Man kan byta om man vill. Dags för ett stickspår.Stickspår 1Nu ligger min klinik på Gibraltargatan. Det är ganska centralt. Men tidigare gick jag till klinken på Guldheden. Det var området där jag växte upp. För några år sedan lade kliniken ner. Tills dess valde jag att vara registrerad där. Det var en möjlighet att återvända till min barndoms område. Det blev en liten nostalgitripp.Kliniken låg på Dr Fries torg. Mitt på torget står en skulptur som heter Fisken. Det är en abstrakt fisk av metall. Som barn fascinerades jag alltid av den abstrakta formen. Ett tidigt minne av konst.Här ligger fortfarande mitt första bibliotek. Där brukade jag leta böcker som tonåring. Psykologihyllan var spännande. Här lånade jag en kort bok av Freuds lärljunge Alfred Adler. Den handlade om makt som mänsklig drivkraft. Den påverkade mig nog. Jag läste den på min enda resa till USA. Men det får vi ta någon annan gång. Precis bakom biblioteket låg tandläkarmottagningen. Det var trivsamt att återvända till det där torget. Här bodde en av mina första förälskelser Viktoria. Några hundra meter bort låg min lågstadieskola och mitt dagis. Här fanns den första pizzeria jag någonsin blev medveten om. Min första godisaffär låg här. Och min kompis bodde på gatan bredvid. Nostalgi som sagt. Men nu får jag hitta en annan anledning att komma hitEn riktigt bra tandläkareJag kommer till Gibraltargatan i sista sekund. Mer om det senare. Jag klickar in mitt personnummer i incheckningen. Direkt sticker en blond kalufs (en man med blont hår) ut huvudet med dörren: ”Är det Karl kanske?”. Jag ursäktar min försening med problem med spårvagnen. ”Jaja, så kan det vara ibland”, svarar han lakoniskt. Han har en dialekt som inte känns storstad. Kanske någon mindre ort i närheten av Göteborg. Den understryker hans milt stoiska realism (stoicismen handlar mycket om att acceptera verkligheten som den är, inklusive försenade spårvagnar).Tandläkaryrket har en moralistisk sida. Besöket inleds med ett antal frågor om min livsstil. – Hur ofta borstar jag tänderna? – Två gånger i veck… nej två gånger om dagen. Han skrattar till.– Använder du eltandborste eller vanlig? – Vanlig.– Rengör du mellan tänderna?– Nej, jag använder inte tandtråd som ni brukar säga till mig. – Vad dricker jag när jag är törstig ? – Vatten– Hur ofta äter du sötsaker?–Det beror på hur

#46 · 8 min · 22 mar 2026

Jag har skaffat en prenumeration på Draken film. Det är en streamingtjänst för smalare kvalitetsfilm. Där finns bland annat många filmer av den finska regissören Aki Kaurismäki. Min mamma är som jag berättat tidigare från Finland. Landet och det finska språket har ett nostalgiskt skimmer för mig.Min plan är att se Kaurismäkis filmer i kronologisk ordning. Jag har sett tre så här långt. Jag vågar påstå att det finns något specifikt finskt i filmerna. Kaurismäki leker med stereotypa bilder av finska människor. Dialogen är sparsam. Många korta meningar. Det är få leenden. Stämningen är tung. Miljöerna är gråa. Ändå finns en humor. Jag skrattar när jag ser filmerna. Och det finns en medkänsla med de oglamorösa karaktärerna.Man kan se Kaurismäkis karaktärer som karikatyrer (överdrivna komiska porträtt). Sådana kan vara vanskliga (riskabla). De kan bli sårande och kränkande på olika sätt. Chansen att en karikatyr blir lyckad är större om den kommer inifrån kulturen. På bild ser Kaurismäki ut som sina egna karaktärer. Det känns som han skildrar människor han känner.Om man skildrar människor från en kultur eller grupp man inte tillhör är risken större att det blir fel. Men det kan också bli charmigt. Minns du texten jag skrev om filmen Midsummer. Där skildras svenska traditioner på ett exotiskt sätt. Man känner att blicken kommer utifrån. Regissören är från USA. Jag tror att många svenskar tycker det blir ofrivilligt komiskt fast filmen är en skräckfilm.Har du upplevelser av något av detta? Har någon berättat om din kultur, inifrån eller utifrån? Vad är det som sticker ut? Vad skulle du behöva förklara för mig? Vad är inte självklart för mig med annan bakgrund?Kärleken till särartenI stereotyper och karikatyrer kan det som är speciellt komma fram. Det kan finnas en kärlek till ett lands eller en kulturs särart (det som är speciellt och gör det unikt) i sådana bilder.Ett svenskt exempel är En man som heter Ove. Den har många läst eller sett. Det finns något typiskt svenskt med den sura gubben som patrullerar i sitt bostadsområde och har bestämda åsikter om Saab och Volvo. Det fyrkantiga ordningssinnet och regelföljandet hör hit. Även det buttra och socialt otillgängliga. Samtidigt känner man medkänsla med Ove. Många har nog en släkting eller granne som påminner om honom. Ove representerar ett annat Sverige än det vi har fått idag, tryggare och mer uppstyrt. Det tror jag kan väcka något hos många svenskar som ser filmen. Sen gissar jag att det finns mycket i filmens tema som är mer universellt. Sura gamla gubbar finns nog i alla världens hörn.Att sakna det man inte haftMitt band till Finland är ganska tunt. Jag förstår inte finska. Jag fick aldrig träffa min mormor och morfar. De dog innan jag föddes. Jag träffade andra släktingar när jag var barn men det var längesen nu.Samtidigt har jag en tydlig känsla av Finland. Mammas sätt är inte riktigt svenskt. Hon har berättat många historie

#45 · 7 min · 15 mar 2026

Jag var på ett intressant möte i veckan. Jag tror vi kan hitta några ord. Förhoppningsvis lär du dig något matnyttigt.Lite kontext. Förra veckan berättade jag om mitt nya jobb på kommunen. Jag skrev om det som kallas upphandlig, när kommunen köper något från en leverantör.Upphandling omges av många lagar och regler. Därför finns speciella roller som håller koll på detta. Det är bland annat upphandlingsledare och jurister. Sådana finns på min arbetsplats. Och det var dem jag träffade.Mina kollegor förklarade hur kommunallagen och lagen om offentlig upphandling fungerar. En viktig punkt är att kommunen ska hushålla med pengarna. Pengarna ska användas på ett klokt och ekonomiskt sätt. Det är också viktigt med likvärdighet. Både göteborgare och företag som kommunen samarbetar med ska behandlas på ett rättvist sätt.Det finns ganska många fallgropar (möjliga problem). Man kanske vill hjälpa en utsatt grupp i kommunen. Då är det viktigt att samma eller motsvarande hjälp finns för andra grupper. Kommunen vill ibland samarbeta med företag för att skapa praktik eller jobbmöjligheter. Då får vi inte gynna ett enskilt företag hur som helst. Andra företag behöver få möjlighet att delta i projekt och satsningar. Det kan vara knivigt (svårt och komplicerat) att göra rätt. Det finns många gråzoner (situationer där man kan tolka olika). Det är därför vi som planerar verksamhet behöver hjälp med det juridiska.Skav och gnissel.Jag förstod på mötet att det ibland blir konflikt mellan utvecklingsledarna (de som planerar verksamhet) och de som jobbar med det juridiska. Juridiken upplevs som en bromskloss (något som hindrar och gör att saker går långsammare). Vi kan ha en jättebra idé som vi tror skulle hjälpa människor. Ibland går juridiken in och säger att nej det går inte. De kan hitta någon princip som man måste hålla sig till. Då kan det bli en dragkamp mellan olika perspektiv. De olika sidorna argumenterar för sin sak och det kan bli dålig stämning.Du känner säkert igen det från din egen arbetsplats eller andra situationer. Att hantera olika perspektiv är en stor del av livet. Det uppstår ofta mellan föräldrar i frågor om hur man ska uppfostra gemensamma barn. Eller när två vänner ska bestämma sig för en restaurang. Mekaniken är allmänmänsklig. Att kunna se och förstå olika personers perspektiv är en stor fördel. Det underlättar samarbete.I mitt exempel kan man tänka att vi utvecklingsledare är mer pragmatiska. Vi ser den enskilda situationen och vad som skulle hjälpa i den. Vi försöker hitta möjligheter och lösningar. Då blir man också mer benägen (det känns lättare) att acceptera undantag från principer och regler. Man kan prata om att hitta kryphål och runda hörn. Båda uttrycken handlar om att hitta vägar förbi stelbenta och rigida principer. Jag menar verkligen inte att vi försöker bryta lagar. Men vi tenderar at

#44 · 8 min · 8 mar 2026

Jag fortsätter klura kring mitt nya jobb. Sa jag att jag har en kollega som börjar samtidigt? Vi ska ha samma roll. Kul att få lära sig jobbet tillsammans med någon.Jag nämnde Tomas i förbifarten. Han ska vara vår mentor. En mentor är någon som stöttar, lär ut och visar vägen. Det är en erfaren person som hjälper någon med mindre erfarenhet. Mentorer kan man hitta i många olika sammanhang. En fråga du kan ha med dig: har du haft en mentor eller varit mentor någon gång?Tomas har arbetat med utbildning och arbetsmarknad i över 25 år. Han verkar fortfarande vara engagerad i de frågorna. Det där är speciellt. Att fortfarande ha glöden kvar fast man har jobbat länge med något är inte så vanligt. Det ger en kombination av erfarenhet och kunskap med en vilja att utvecklas. Det är en god förutsättning för att bli en bra mentor.Lång erfarenhet tror jag har flera funktioner. Det ger förstås en fördjupad kunskap om området. Det innebär också att man har upplevt olika förändringar och trender. Allt arbete med människor genomgår olika moden. Ett tag är en idé inne. Några år senare är det något annat som är populärt. Med mer erfarenhet får man distans till detta. Vad är nytt och vad är samma med nya ord? Det kan en erfaren person se igenom.Detta föreställer jag mig också ger ett visst lugn. Erfarenhet leder till ett visst mått av realism. Man kan bedöma vad som är möjligt och inte möjligt. Man vet vad som går att påverka och inte. Man blir inte heller lika påverkad av vissa motgångar. Man har sett vissa saker upprepas och vet att de går att lösa eller förhålla sig till.En mentor har förhoppningsvis också tid och tålamod att diskutera och reflektera. Syftet är att den som är ny ska få möjlighet att bearbeta sina intryck och lärdomar. Det ska finnas tid att ställa frågor och diskutera det som känns utmanande eller svårbegripligt (svårt att förstå).Det här tänker jag kan vara grunden i ett bra mentorskap. Får se hur det blir för mig och mina nya kollega. Vad har du för erfarenheter av detta? Har du haft en mentor någon gång i livet? Har du själv agerat mentor? Hur fungerade det i så fall? Vad var det som gjorde att det fungerade bra eller dåligt?De här frågorna tänker jag kan leda djupare i språket också. Att beskriva erfarenheter, hur de i så fall var och försöka hitta orsaker och förklaringar kräver olika former av språk. Genom att utmana dig själv med olika frågor kan du expandera din uttrycksförmåga på svenska. Att ställa fördjupande frågor är en metod du kan använda om många ämnen.MentorsprogramDet finns olika typer av program för att hitta mentorer. Det kan vara inom en bransch, olika utbildningar eller mer generellt. I Göteborg finns till exempel en förening som heter Öppet hus. De hjälper framförallt unga vuxna att utöka sitt nätverk på arbetsmarknaden. (Jag glömde förresten ett bra ord. Den som får hjäp av en mentor kallas för adept). Under en period får adepten i

#43 · 8 min · 1 mar 2026

Imorgon börjar jag på en ny tjänst. Jag tänkte berätta lite om den. Jag tror det kan vara intressant som exempel på hur kommuner funkar. Just nu vet jag bara ungefär vad uppdraget innebär.Jag fortsätter på Göteborgs kommun. Kommunen är uppdelad i förvaltningar och kommunala bolag. Exempel på förvaltningar är förskoleförvaltningen och stadsmiljöförvaltningen. Exempel på kommunala bolag är Familjebostäder och Liserberg AB (nöjesparken). Förvaltningar styrs av en politisk nämnd. Kommunala bolag drivs som företag av en styrelse.Jag fortsätter arbeta på förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Jag har jobbat med komvux (kommunal vuxenutbildning) i 6 månader. Nu ska jag byta till den avdelning som jobbar med arbetsmarknaden på olika sätt.De här sakerna hänger förstås ihop. En utbildning på komvux kan leda till jobb. Det finns också många specifika yrkesutbildningar inom komvux. Det jag kommer jobba med fokuserar direkt på att minska arbetslöshet.Förvaltningens arbete styrs alltså av en politisk nämnd. Jag vet inte exakt hur nämnden väljs ut. Olika partier är representerade i proportion till fördelningen i kommunfullmäktige (kommunens “parlament” kan man säga). Det som är bra att förstå är att kommunens arbete är politiskt styrt. Det är politikerna som är ytterst ansvariga för t ex komvux.ArbetsmarknadsinsatserOkej men vad ska jag göra då? Jag ska jobba med arbetsmarknadsinsatser. Och vad är en insats? Det är en åtgärd, ett program, en utbildning eller liknande som ska hjälpa någon. En insats har oftast en bestämd målgrupp, till exempel ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. En arbetsmarknadsinsats ska stötta individer i en grupp som har speciella utmaningar att hitta eller behålla ett jobb.Jag vet inte exakt vilka målgrupper jag kommer jobba med. Men jag vet ungefär hur jag ska jobba. Det kallas offentlig upphandling (eller anskaffning). Grejen är att kommunen köper in tjänster från externa leverantörer.Vi kan ta ett exempel. Vi tror att en grupp arbetslösa behöver extra stöd att utveckla sitt språk. Då kan vi bestämma ungefär hur vi vill att den insatsen ska organiseras. Sedan får olika leverantörer svara på hur de skulle skapa den insatsen. Den leverantör som har bäst förslag “vinner” upphandlingen. De får betalt av kommunen för att göra den språkstärkande insatsen.Jag beskriver det förstås förenklat. I den här processen är många olika yrkesroller inblandade, till exempel ekonomer, jurister, upphandlare och andra specialkompetenser.Jag ska då jobba som utvecklingsledare. Det är en roll som kan beskrivas med utrycket spindeln i nätet. Med det menar man en person som hjälper olika delar att samarbeta.I Göteborgs kommun organiseras komvux på liknande sätt. Förvaltningens team beskriver krav som en skola måste uppfylla. Sedan kan alla utbildningsföretag som vill lägga ett anbud. Det är alltså en beskrivning av hur de ska lösa kommunens krav. De

#42 · 7 min · 22 feb 2026

Ibland så enkelt som vad hände i veckan? Vad hände på jobbet? Har du gjort något kul? Det ska vara ett avslappnat brev. Inspirera till avslappnat skrivande. Men skrivande blir lätt pretentiöst (överdrivet allvarligt).Jag och Bettan tog lunch klockan 11. Vi skulle ta expen (expeditionen) efteråt. Skönt att inte behöva stressa. Anne kom ut från ett mötesrum. “Tidig lunch”, sa hon när hon passerade. Vi hann inte svara mer än ja.“Sånt här”, sa jag till Bettan, “får min språklärarnörd att gå igång. Sådana små sociala kommentarer är så svåra att lära sig.”Jag tänker på det här ganska ofta. Så mycket av vårt prat är bara socialt småprat. Det kan vara korta fraser och meningar. Deras funktion är att etablera kontakt. Innehållet är inte viktigt. Funktionen är mer att säga “jag ser dig, vi är här tillsammans”. Min känsla är att den här dimensionen av språket är svår att lära sig på ett nytt språk. Håller du med? Det är också svårt att ge exempel. Det går inte att göra en lista med de tio vanligaste sociala småfraserna. Variationen är för stor. Det beror på situationen. Och det beror på personen/relationen. Jag har en kollega som jag ofta säger saker som “då kör vi järnet idag” till. Vi är båda gamla lärare. Jag vet att hon också tycker kommunarbetet är lite långsamt ibland. Så vi skojar om vårt “hårda” arbete framför datorn och i mötesrummet. Det är ett sätt att bekräfta att vi har något gemensamt.Informell kultur på arbetetBettan är ca 10 år äldre än mig. Hon har jobbat på många arbetsplatser. Hon har erfarenhet av olika arbetsplatskulturer. När Anne hade passerat kommenterade hon: “det är det som är så skönt här. Hon är avdelningschef men hon hälsar ändå. På vissa arbetsplatser går cheferna bara förbi”. Det stämmer säkert. Jag har aldrig jobbat på en sådan arbetsplats själv. Men jag vet att de finns.På min förvaltning hälsar alla på alla. Det spelar ingen roll om du är enhetschef, avdelningschef eller förvaltningsdirektör. Ingen håller på sin prestige eller status på det sättet. Väldigt skönt tycker jag. Jag har hört att det kan funka helt annorlunda i andra länder. Jag undrar om det finns några fördelar med en mer hierarkisk kultur.Anne kom tillbaka för att gå in på mötet igen. “Vi ska in i expen klockan tolv så därför behöver vi ta tidig lunch”, sa jag till henne. “Aha, jag trodde bara ni hade en extra avslappnad dag”, svarade hon, “då förstår jag!” Återigen är innehållet ganska ointressant. Syftet är kontakten i sig. Man värmer relationerna på det här sättet.Lite senare började fler kollegor komma ner till lunch. Någon visslade på en liten melodi. “Så det är du som står för musiken”, kommenterade Bettan. Återigen prat som socialt smörjmedel. Småprat för att värma relationerna.En utmaningJag har aldrig varit konferencier i hela mitt liv. På torsdag är det dags. Förvaltningen har gemensam konferens. Vi ska prata om det nya året, vårt uppdrag och våra mål. E

#41 · 7 min · 15 feb 2026

Hur hälsar vi på varandra? Jag har funderat på det på jobbet den senaste tiden. Jag jobbar på en ganska stor arbetsplats (en förvaltning på Göteborgs kommun). Jag tror att vi är ungefär 300 personer. Alla är inte på kontoret samtidigt. Men jag ser mycket folk under en dag. Vissa känner jag bättre. Vissa har jag aldrig ens hälsat på. Många är bara ett ansikte eller ett namn som jag säger hej till i korridoren eller lunchrummet. Ganska ofta anställs nya personer.Det är intressant att observera olika sociala temperament (personligheter) och strategier. Folk handskas olika med mängden folk.Det finns de som har en grundläggande artighet och trevlighet. De säger godmorgon på morgonen, hejdå på eftermiddagen och trevlig helg på fredagen. Man får ögonkontakt och ett leende. Många har jag inte pratat mer med. Men vi bekräftar varandras existens när vi hamnar på samma plats.Sen finns det de som inte ser en alls (inte mig i alla fall). Vi kan passera varandra i korridoren utan att titta på varandra. Jag måste säga hej för att kanske få ett hej tillbaka. Det är dock ganska vanligt att det här beteendet förändras när vi hamnar i ett samtal. Man kanske hamnar vid samma fikabord och så blir det naturligt att prata. Sen blir det ett hej i korridoren nästa gång.“Så gjorde jag också i början”Första veckan hälsade jag på ganska många människor. Jag tänkte att det var bra att ta chansen när jag var ny. En kille log roat och sa: “så där gjorde jag också i början”. Han menade att det var för många på kontoret för att känna alla. Han hade börjat med att hälsa och presentera sig. Men märkt att många inte orkade hålla reda på folk på de olika avdelningarna. Han hade upplevt en kultur där det inte var naturligt att hälsa på nya medarbetare.Jag gjorde inte samma erfarenhet. Jag tyckte många var öppna och nyfikna när de förstod att jag var ny. Men det var intressant att höra att vissa kanske såg det mer: “jag håller mig till mitt och de jag jobbar närmast med”. Jag försöker upprätthålla inställningen att jag vill lära känna de som är på samma plats som jag. Men det blir faktiskt svårare när tiden går. Har man bara sagt hej till en person i ett halvår kan det vara svårt att plötsligt inleda ett samtal. Det blir svårare att bryta isen (ta initiativ till samtal/få kontakt).Ett mikrokosmos av godmorgonMed mikrokosmos menar man en liten värld som speglar den stora världen. Vi kan till exempel tänka oss att min förvaltning speglar hela Sverige. Vissa sociala beteenden kanske är generella i Sverige. Min beskrivning tyder på att den kända svenska reservationen eller blygheten finns representerad. Men det finns många som inte följer det mönstret också.En morgon tänkte jag särskilt på hur folk sa godmorgon. En kurator som jag redan pratat en del med gick förbi mig. “Morn” sa hon jättekort. Jag svarade och hon stannade liksom till. “Det var väldigt vad jag var kort”, reflekterade hon högt. “Jag tycker

#40 · 7 min · 8 feb 2026

Vi lever genom kroppen. Den är där när vi tänker, pratar, studerar, handlar, tränar, dansar, sover, älskar, åldras och dör. Våra upplevelser är kroppsliga. Tanke, minne och känsla förkroppsligas. De blir kropp. Det som är abstrakt blir material.Vad pratar jag om egentligen? Jag tänker på de svar jag fick på min förra text. Jag frågade var du känner dig hemma någonstans.I rörelseMarcus svarade först om sin relation till basketplanen. Där känner han sig hemma. När jag läste det föddes idén till den här texten. Att spela basket är en fysisk upplevelse. Grundläggande är relationen till bollen. Känslan att hålla bollen med båda händerna. Känslan av bollen i en hand. Känslan att studsa bollen mot marken. Känslan när bollen lämnar handen eller händerna i en passning eller ett kast. Jag är inte bra på basket själv. Men jag kan ändå känna känslan av att spela basket. Kroppen minns hur det känns.Vad mer? Tänk på att hoppa upp och dunka bollen i korgen. Tänk på att absorbera bollens hastighet när du tar emot en passning. Tänk på kraften i armarna när du kastar mot korgen från tre meters håll. Tänk på vridningen i höften när du fintar din motståndare. Tänk på kraften i steget när du springer tillbaka för att försvara. Tänk på smärtan i näsan när du får bollen i ansiktet. Den som har spelat basket vet hur det känns att spela basket. Det är en rik palett av kroppsliga minnen.I stillhetGabriela berättar om att ligga och läsa mellan sina barn i sängen. Läsning är mentalt. Den försiggår i medvetandet. I fantasin. Men upplevelsen är också kroppslig. Hur kännns madrassen? Hur tjock är kudden? Hur mjuk eller hård är den? En eller två kuddar gör stor skillnad. Att ligga nära sitt eller sina barn är en speciell upplevelse. Det är värme, lugn och avslappning. Det är kropp och själ samtidigt. Värmen när man ligger nära. Ljudet av barnens andedräkt. Tryggheten. Uppmärksamheten på barnen.I det virtuellaGabriela berättar också om att läsa och scrolla på mobilen. Även det är en kroppslig upplevelse. Att läsa och titta på film kan verka mentalt. Men det är en förkroppsligad aktivitet. Tänk på nackens böjning, armens vinkel när den håller mobilen, den lätta spänningen i handen, rörelsen i hand och finger när de rör sig över skärmen. Till och med vår blick är en kroppslig rörelse när ögonen rör sig upp och ner, fram och tillbaka över skärmen.I framtiden och minnenaVi får också veta något om hennes sommarplaner. En kajak ska inhandlas. Att paddla i en kajak är en specifik fysisk upplevelse. Jag är mer van vid kanadensare men har prövat kajak också. En kanadensare är stabilare. Att paddla kajak ställer högre krav på balansen. Det ger en förhöjd medvetenhet om kroppens tyngdpunkt i förhållande till båten. Jag kan känna spänningen i ryggen. Man sänker ner paddeln i vattnet. Man spänner musklerna och för paddeln bakåt. Känslan av båten som rör sig framåt i vattnet .Mina föräldrar tog med mig och

#39 · 8 min · 1 feb 2026

Det är skumt (ganska mörkt) i lokalen. Jag sätter mig i hörnet vid en länga bord. I andra änden till höger om entrén är bardisken. När man går in ser man en liten scen. På väggarna hänger affischer med artister och band. Det är mest äldre hårdrocks- och metalband. I högtalarna spelas en låt av Iron Maiden.Det här var förra veckan. Jag är här för att skriva söndagens brev. Jag tycker om att skriva omgiven av folk. Det finns ett lugn i att vara ensam bland främlingar. Så ensamt blir det inte dock. Det ska visa sig.I början är det ganska tomt. Det gör mig faktiskt lite orolig. Vi är på The Abyss i Göteborg. Det ligger på Andra långgatan. Det är det enda hårdrocksstället som finns kvar i Göteborg. Om man inte räknar Rockbaren. Inget fel på den men inte samma sak. Och den ligger på Avenyn mitt i stan. Saker vid Avenyn ska man vara misstänksam mot.Jag vet att Abyss har kämpat med ekonomin. Det är hårda tider för all kultur. De är beroende av att folk kommer hit, dricker, äter och går på konserter. Som väl är blir det mer folk senare.I godan roJag sitter och skriver i godan ro (lugn och på gott humör). Jag har kanske skrivit 2/3 av texten när ett sällskap kommer in. Det är två killar och en tjej. Jag noterar att de verkar ganska fulla. Särskilt tjejen är i gasen (full av energi (och alkohol)). Hon dansar och tjoar (ropar glatt). Jag får ingen obehaglig känsla. Det är fredag. Folk är ute för att ha kul. Jag fortsätter skriva och är nästan klar. Tänker att det snart är dags att gå hem. Då kommer den yngre av killarna förbi på väg från toaletten. Han stannar till, tittar intensivt på mig, vinglar lite och säger högt: “sitter du SJÄÄÄLV”. Inte otrevligt. Bara ganska dragen (berusad). Känslan är hjärtlig dock. “Kom bort till oss om du vill”, säger han och pekar på de andra. De har satt sig några bord bort. Jag säger något oklart om att jag får se. Jag ska bara skriva lite till. “Okej, okej, kom om du vill”.Det går kanske 5 minuter. Då vinglar tjejen förbi, upptäcker mig, försöker fokusera blicken och så “sitter du här SJÄÄÄÄÄÄLV” säger hon. Hon låter mer medlidsam som det är synd om mig. Jag tycker det börjar bli ganska roligt. Jag tänker att jag borde snacka med dem. Men jag vill ju skriva färdigt. Så jag säger något om att jag trivs själv. Hon tittar skeptiskt på mig och säger att jag gärna får komma om jag vill.Jag fortsätter skriva och är i princip klar. Funderar på att gå bort till dem men tänker att det är bättre att gå hem. Då kommer den äldre killen förbi, också från toaletten. Han är märkbart nyktrare. Men för tredje gången gillt: “sitter du här själv”. Han säger det lite lugnare och ger ett sympatiskt intryck. Jag svarar något i stil med “ha ha, ni är för goa”. Och han upprepar att jag gärna får komma och sätta mig med dem.Är la lika bra…Det kändes ju som det här var meningen. Jag skriver färdigt texten. Alltså den du fick i mejlen förra veckan. Sen tar jag mina greje

#38 · 8 min · 25 jan 2026

Killen bredvid mig har en stor bok med bruna pärmar. Inget omslag. Bara ett nummer. Ser ut som en bok från UB (universitetsbiblioteket). Och det är det. Jag frågar honom.Det är en bok om sociologisk teori av Robert K. Merton. Killen är doktorand på universitetet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Han skriver sin avhandling om nyhetskonsumtion.Vad kännetecknar dagens nyhetskonsumtion då? Fragmentering, säger han. Det är splittrat. Folk hittar sina nyheter på många olika ställen. Man kan inte räkna med att vissa nyheter når alla.Jag berättar om min gamla litteraturprofessor Tomas Forser. Han pratade om dagstidningen som en omnibuss. Det är en buss som alla åker med. En gemensam buss. Dagstidningen var sådan, menade Tomas. I Göteborg läste exempelvis “alla” Göteborgsposten. Det var något man delade.På samma sätt fungerade vissa TV-program. Hylands hörna är ett historiskt exempel. På spåret tror jag har en liknande funktion idag. Väldigt många ser det.I dagens fragmenterade medialandskap kan man inte räkna med att man har sett och läst samma saker. Det är inte självklart vad man kan prata om vid fikabordet.En pjäs på StadsteaternTomas Forser var främst intresserad av dramatik. Under en kurs tog han med oss till en pjäs på Stadsteatern. Det var Samuel Becketts kända pjäs I väntan på Godot som spelades. En av rollerna spelades av Sven Wollter, en riktig veteran. Han var gammal då. Det var inte hans skarpaste prestation. Men Tomas var mycket entusiastisk. Kanske färgades hans upplevelse av nostalgi. Wollter var en viktig och folkkär skådespelare i svenskt teaterliv.Jag har själv spelat en del av I väntan på Godot som skolteater. Det var min klasskompis Joel som upptäckte pjäsen. Vi skrattade åt den bisarra dialogen mellan de två luffarna.Senare såg jag samma pjäs i Slottskogen. Fares Fares spelade i en av rollerna. Senare kom Fares att bli en etablerad filmskådespelare. Han har spelat i både svenska och amerikanska filmer. Nyligen var han med i en svensk TV-serie. Vi kommer i fred heter den. Den ska ha något slags sci-fi-tema. Jag har inte haft tid att se den. Har du?Fares bror Josef regisserade först film. Senare började han skapa TV-spel. Jag och min son spelade hans spel Two Brothers tillsammans. Det är ett ganska allvarligt och sorgset spel. Nu spelar min kompis Josefs senaste spel Split Vision med sin son.Livets trådar tvinnar sig kring varandra.Det absurdaJag tror jag har en dragning till det absurda (det konstiga och samtidigt komiska). Att jobba som sfi-lärare är ofta absurt.Jag tänker på min elev Lul. Hon var en riktig fighter. Hon hade klarat sig genom mödor jag inte kan föreställa mig. Så satt hon där i mitt klassrum. Hon skulle lära sig svenska. Jag skulle lära henne. Det var svårt för oss båda. Vi hade mycket roligt. Men vi skulle nog båda vart någon annanstans.Hon kunde uppfostrat si

#37 · 8 min · 18 jan 2026

Samtal och händelser skulle jag skriva om. Eller inspireras av. Det är första utgångspunkten. Jag söker efter en andra. Det blir dubbelt så mycket att utgå ifrån. Det jag söker är kanske mer filosofiskt.Jag försöker. Och jag tänker på integration. Integration hjälper oss inte att förstå samtal eller möten. Integration är ett sociologiskt begrepp. Man ser integration och segregation i statistik. Det säger inget om att möta en annan människa. Samtal innebär förstås problem. Det är bara andra problem. Problemet är faktiskt den andra. Andra människor är problemet.HelvetetJag vet inte hur det började. Jag tror min son såg en T-shirt. Trycket var Jean-Paul Sartres klassiska citat: “Helvetet är de andra” (l’enfer, c’ést les autres/hell is other people)Det är en gemensam referens för mig och min son. Min uppfostran har varit sartreansk. Det har blivit många intressanta diskussioner.Livet består av relationer (med andra människor). Många av våra svåraste utmaningar handlar om relationer. Det är bra att kunna tala om.Min poäng är att möten är personliga. Inte sociologiska. Självklart kan saker som kultur spela roll. Den största utmaningen med andra människor är just att de är andra människor. Det spelar ingen roll vilka andra kategorier de passar in i.SnökaosI Göteborg har det snöat mycket. I två dagar stod stan still. Bussar och spårvagnar stod stilla. Folk stannade hemma. Eller fick gå till jobbet som jag. Några åkte skidor.Det var tyst. Snön dämpar ljudet. Det var ljust. Snön reflekterar solen.Vädret ger alltid upphov till nya samtal. “Kommer det någon vagn?”, “Sorry, men jag måste stanna hemma.”, “Det är ändå väldigt fint med all snön.”, “Vad ljust det är!”, “Snart blir det slask av alltihop.”.Efter solsken kommer regn. I Göteborg kommer det slask efter snö. Allt blir grått och blött. Himlen är alltid grå. Det regnar nästan alltid. Och när det snöar blir marken grå och blöt också. Det är därför vi är på så gott humör här. Det är som Hegel. Allt innehåller sin motsats.Vad sa de andra då?Min kollega: “jag tittar på längtansfullt på mina parfymflaskor”. Hon saknar alltså sin parfym. På jobbet är det parfymfritt. Ingen bär parfym. Det är ganska typiskt för arbetsplatser här.Hon älskar tydligen parfym. Jag avskyr parfym. Jag är inte allergisk men nästan. Jag tycker det irriterar luftvägarna. Jag har flera vänner som får huvudvärk av parfym. Jag föredrar faktiskt cigarettrök (även om det var längesen jag rökte).Utmaningen är den andra. Han eller hon som inte tycker som jag. Jag är nyfiken på min kollega dock. Vad är det hon uppskattar så mycket med parfym? Där finns ett intressant samtal. Den andra är också en möjlighet. Utmaningar är möjligheter (och andra klyschor).Vad sa de mer?“Det är det som är det äckliga med Sverige...”. Jag önskar att jag kunde hört fortsättningen på den meningen. Det var för mycket ljud på bussen.“Klart ma

#36 · 7 min · 11 jan 2026

Vi vänder blad. Ett uttryck för att vi börjar något nytt. Ett nytt kapitel. En ny bok kanske. Ett nytt år känns som ett nytt kapitel, eller hur? Det är förstås bara fiktion, en berättelse. Men livet består väl av berättelser? Rena fakta säger inte mycket. Det är den betydelse vi ger dem som räknas. Den betydelsen är ofta socialt skapad. Tanken på ett nytt år som nya möjligheter är ett exempel. Vad betyder skiftet 2025 till 2026 i din berättelse?Jag funderar på vad 2026 ska betyda för skrivandet här. Ska jag pröva något nytt? Mejlet om min Stockholmsresa fick positiv respons. Jag tror jag vill pröva att skriva mer så. Jag tror det var beskrivningen av miljöer, skildring av händelser och inte minst av riktiga samtal som uppskattades. Så skulle vara kul att skriva mer. Självklart ska det gynna dig som lär dig svenska samtidigt.Så det blir en hypotes för början av året. Rikta blicken utåt, mot saker som händer och sägs, och platserna, miljöerna, för dessa händelser och samtal. Låter det som en intressant riktning? Fokuserar du på något särskilt i ditt liv, med språket eller något annat?Att antecknaAtt skriva om samtal och händelser kräver minnesanteckningar. Ett samtal på spårvagnen eller på jobbet glöms snabbt bort. Jag behöver bli flitigare (= anteckna oftare). Kanske du också? För att utveckla sin vokabulär behöver man spara och bearbeta information. Jag bollar gärna idéer för det.Jag har redan mitt grundsystem i appen Notion. Jag kanske behöver skapa en plats speciellt för detta skrivande. Eller så får det rymmas i min personliga dagbok. Vi får se. Har du något system för att spara intryck och uttryck?Jag är imponerad av författare som kan skriva detaljerade självbiografiska böcker. Hur minns de allting? Har de alltid fört noggrann dagbok? Eller hittar de kanske bara på? Jag kan ha svårt att minnas vad jag gjorde i förrgår.En gammal kollega och hans smyckenJag tittar i mina blandade anteckningar. För några veckor sedan träffade jag en gammal kollega. När jag var i 20-årsåldern jobbade jag extra som personlig assistent. Jag jobbade med en autistisk kille som var 8-9 år gammal. Jag hämtade honom från skolan 1-2 dagar i veckan. Ibland gjorde vi en utflykt eller aktivitet. Vi gick och simmade, spelade fotboll och sådana saker. Min kollega Dan var ordinarie personal och jobbade med sådant här heltid. Jag tror att han sedan jobbade på olika boenden och liknande.Nu är han pensionär. Jag visste sen innan att han spelar bluesgitarr. Nu berättade han om sin andra hobby, att göra smycken av läder och stenar. Folk har ofta något oväntat i rockärmen. Det hade jag inte gissat. Tydligen passade han inte mina fördomar om smyckestillverkare (som jag inte visste att jag hade).Pappa brukar kalla det tunna band. Folk man har relationer med som inte är så djupa. Men de är ändå viktiga på sitt sätt. Ganska coolt med en kille jag känt i över 20 år som alltid är trevligt att prata

#35 · 6 min · 4 jan 2026

En ynnest att få skriva och bli läst. Tack till dig som följt mina texter under året! Det här blir den sista söndagstexten innan 2026.Hoppas du hade en fin jul om du firar det. Och jag önskar alla ett gott nytt år om några dagar.Har något stuckit ut för dig det här året? Hur skulle du sammanfatta 2025? Finns det något eller några ord som beskriver det?Mitt 2025 har dominerats av att byta arbete och bransch. Från kommunikation till administration. Från att marknadsföra till att utveckla verksamhet. Från den privata sektorn till den offentliga.Jag tror jag känner mig mer hemma i det offentliga. Det verkar passa mig bättre. Just nu i alla fall. Vi får se.Var har du känt dig hemma i höst?Minns du att hemma/borta var årets tema. Jag vet inte om jag hållit mig till det så noga. Det har funnits där. Livet kan tänkas och skrivas i rörelser: bort-hem, från-tillbaka, ut-in, lyfta-landa, och så vidare. På olika sätt har vi rört oss från det kända till det okända och tillbaka under året. Ett nytt år kan börja i en huvudsaklig riktning. Börjar ett nytt äventyr? Slår du dig till ro i något hemtamt?En ny serieEn ny svensk serie släpptes på SVT i veckan. Den handlar om en hemkomst. Huvudpersonen Jana Kippo återvänder till sin hemby i norra Sverige. Det är en filmatisering av romanen “Jag for ner till bror” skriven av Karin Smirnoff.Det är en allvarlig och våldsam berättelse. Svår att filma. Serien kan inte ersätta att läsa boken. Så är det kanske alltid. Riktigt bra är dock skådespelarna. Amanda Jansson imponerar i huvudrollen.Jana är en komplex karaktär som plågas av sitt förflutna. Men hon passar inte in i någon enkel bild av överlevare efter övergrepp. I henne bor de motstridigheter vi alla har inom oss, i förstärkt form. Det är starka känslor – sorg, hat, skräck, lust och kärlek - särskilt till brodern som utkämpar en lika tuff kamp med sig själv. De delar sin kärlek och sitt trauma.Trilogin om Jana Kippo är läst och älskad av många. Jag rekommenderar verkligen böckerna till dig som kommit lite längre med svenskan. Serien ger en enklare skiss av karaktärerna och berättelsen men är helt klart sevärd.Jag hittade även en dokumentär om Karin Smirnoff för den som är nyfiken på författaren.Vill du se filmer på SVT Play men bor i ett annat land tror jag att en VPN-tjänst kan lösa problemet.Att fortsätta skrivaAnna Hallberg är en etablerad poet och kritiker i Sverige. I den här podden pratar hon om skrivandets förutsättningar. Hon avslöjar en poetisk yrkeshemlighet. Vad krävs för att skriva poesi? Anna säger: “För att jag ska kunna göra en diktsamling tror jag på allvar att den här boken ko

#34 · 10 min · 28 dec 2025

Här kan du lyssna på poddavsnittet med mig som jag skrev om förra veckan: Uppdrag svenska: Appar och AI för språkutveckling.SYI-telefonenHej, det är Emma, du har ringt till arbetsmarknad och vuxenutbildning, hur kan jag hjälpa dig?I fredags satt jag bredvid min kollega Emma (vi kan kalla henne så). Vi har båda headseats och Emma sitter framför datorn. Det är den så kallade SYI-telefonen. SYI betyder studie- och yrkesinformatör. Det är de på mitt jobb som tar emot frågor först. Man kan säga att de funkar som kundservice. Eftersom min förvaltning gör så många olika grejer behöver de ha koll på många saker.Emma har tre webbläsare igång samtidigt. Hon skiftar mellan kommunens system för fristående gymnasiekurser och regionens system för yrkesutbildningar. Hon skapar ärenden i vårt interna ärendesystem. Hon ställer frågor till kollegor på olika avdelningar i olika chattar. Hon hittar information på våra hemsidor och mejlar till den som ringer. Hon söker upp information i interna dokument för olika frågor. Hon har full koll helt enkelt.Det mest imponerande är att hon är trevlig och avslappnad hela tiden. Hon måste ha svarat på de flesta frågorna tusen gånger. Vissa som ringer har väldigt svårt att göra ansökningar digitalt. Emma guidar dem tålmodigt steg för steg. En del har fått problem med något och är upprörda. Hon lyssnar, bekräftar och försöker hitta lösningar eller vidarebefordra till rätt person.Ett inhopp i vårGrejen är den att jag ska hoppa in i den här rollen på deltid under våren. Jag har inte någon fast tjänst på kommunen. Det här är ett sätt att hålla mig kvar ett tag till. Förhoppningsvis kommer det fler möjligheter och nya tjänster blir lediga. Så det är delvis taktiskt och sen verkar det kul och lärorikt också. Dels får jag mer kontakt med dem vi faktiskt arbetar för, göteborgarna. Dels får jag se hela förvaltningens arbete, inte bara den delen jag jobbar med nu.En fråga till dig: har du eller har du haft en roll där du har fått se många delar av en organisation samtidigt? Vad tycker du att du har lärt dig av det?Det är intressant att få lyssna på alla frågor som kommer in. Även tidigare har jag läst ganska mycket mejl från sökande och studerande. Det ger inblick i människors liv på olika sätt.En kille som ringer in har inte läst färdigt gymnasiet. Han hoppade av i ettan för att han fick jobb. Nu vill han läsa en yrkesutbildning och då behöver han komplettera vissa gymnasiebetyg.En kvinna undrar om var skolorna ligger och om man kan läsa sfi på distans. Hon har ett litet barn och har svårt att komma till skolan flera dagar i veckan.Det finns massa olika fall helt enkelt. Det är folk från hela världen och i alla åldrar. Om man ska vara lite krass kan man säga att nästan alla vill stärka sin konkurrenskraft på den svenska arb

#33 · 9 min · 21 dec 2025

Plötsligt hörs sång från längst fram i spårvagnen. En grupp kvinnor har stämt upp i luciasången: “natten går tunga fjät, runt gård och stuva”. De har lövkransar på huvudet och under vinterjackorna ser man vita klänningar. De går av på nästa hållplats. Förmodligen är de på väg för att lussa i ett riktigt luciatåg. Spårvagnschauffören tackar dem genom vagnens högtalarsystem.Annars har jag inte deltagit i några luciafiranden i år. Jag har ätit några lussebullar och druckit glögg. Har du kanske sett något luciatåg i verkligheten eller på tv?StockholmsresaMinns du att jag var krönikör i Sfi-lärartidningen 2024? Jag skrev en text till varje nummer (länkar här). Redaktör för tidningen är Annsofie Engborg. Nu har hon startat en pod också som heter Uppdrag Svenska. Det är en podcast för både lärare och inlärare. Avsnitten utgår från teman i sfi-lärartidningen. Snart kan du lyssna på ett avsnitt med mig. Det kommer handla om digitala hjälpmedel för språkinlärare. Självklart blir det mycket prat om AI.Jag tog tåget i Stockholm i tisdags för att spela in med Annsofie. Studion ligger i Solna. Jag skulle vara där på eftermiddagen, spela in en timme och sen åka hem igen. En resa över dagen alltså.Ett litet boksamtalJag hittade min plats på tåget. Min plan var att läsa ett kapitel i Hundra år av ensamhet av Gabriel García Marquez. Den svenska författaren Lina Wolff har gjort en nyöversättning. Du kan höra henne berätta mer om det här. Jag lade boken på det lilla bordet och satte mig. Strax efter kom en man som hade platsen bredvid mig.Han sa ungefär “aha, läser du den” och berättade att han hade börjat på den men inte läst färdigt. Däremot hade han läst Kärlek i kolerans tid av samma författare. Sedan visade han boken han hade med sig: del 2 i Per Anders Fogelströms serie Mina drömmars stad. Det är en svensk klassiker inom genren arbetarlitteratur och handlar om arbetare i Stockholm. Jag skojade om att vi tydligen sitter i den bildade delen av tåget. Han svarade något avmätt att det skulle man nog inte tala högt om. Det var lite oklart om han skojade eller faktiskt inte ville bli uppfattad som bildad.I en alternativ värld kan man tänka sig att vi fortsatte prata om böcker vi hade läst. Kanske kunde vi jämföra våra upplevelser av Marquez böcker. Men där får jag ge dem rätt som tycker att svensk kultur är lite konstig. Vi sa inget mer till varandra på hela resan. Det kan man ju tycka är lite lustigt när vi ändå hade något gemensamt. Jag tolkade honom som att han ville vara för sig själv. Och jag hade fullt upp med mitt också.Jag skrev ett in

#32 · 10 min · 14 dec 2025

Killen framför mig beställer falafel på arabiska. Jag säger “en falafelrulle, tack” och lägger sedan till “eller wa7de falafel då”. Han framför mig plockar upp det: “du uttalar det bra i alla fall”. Det blir ett trevligt samtal om ditt och datt medan vi väntar på vår falafel. Han jobbar som bilmekaniker. Jag lyckas ställa den för mig osannolika frågan: “vilken är din favoritbil?”. Han svarar med en exklusiv svensk sportbil som jag aldrig hört talas om. Är det någon som vet vilken det kan vara? Jag vet att jag kan googla och ChatGPT:a. Men det är roligare att fråga. Det såg verkligen ut som en sportbil. Jättedyr och exklusiv. Tror namnet började på C men jag kan ha fel. Och han sade att den var svensk.Att slänga in lite arabiska i det sammanhanget bröt isen. Det kan vara så lite som gör det. Men det är inte alltid lika lätt att hitta nycklarna.Mina kollegor talar om Lisa Larson. Vem sjutton är det? Det är jultider och samtalet handlar om julpynt. Det är några prydnadsföremål som föreställer ett luciatåg. De är dyra men alla runt bordet verkar känna till dem. Jag googlar och hittar något jag känner igen:Det här lejonet hade min farfar och farmor på sin spiselkrans (=en hylla ovanför en spis). Okej, det var alltså Lisa Larson som designade detta. Hon var verksam på Keramikstudion Gustavsberg och jag tror de tillverkar hennes saker fortfarande. På deras hemsida kan du se bilder av hennes verk.Samtal om julpynt är lika utmanande för mig som samtal om sportbilar. Här klarar jag mig på grund av ett lejon.Passa in och hitta rättVadå klara sig? Det låter väl lite dramatiskt? Om man inte kan något om ämnet är det väl bara att vara tyst? Jo, fast det är ju inte så kul. Man vill ju vara med i samtal i skolan, på arbetet och i andra grupper. Jag tror de flesta vill det i alla fall. Man vill vara med i gemenskapen på något sätt. Och då försöker man passa in sig själv. Man vill vara sig själv men hitta något gemensamt med andra. En grupp kan utveckla sin egen kultur. Vissa saker funkar bättre än andra, att göra, att prata om osv. Det gäller liksom att hitta rätt med sig själv i mötet med de andra, med gruppen och med kulturen.En dag sitter några kollegor och pratar om film. Trevligt! Här borde jag ha något att komma med. Men jag känner inte igen filmerna, skådespelarna och regissörerna de pratar om. Det blir svårt att bidra med något. Det är visserligen kul med tips på nya filmer. Men det hade varit kul att kunna säga något själv. En film de talar om påminner mig om en videoinstallation jag har sett på en konstutställning. Men jag passar. Det känns för långt från ämnet och skulle lätt landa fel. Vad snackar han nu om liksom? Lite svårt att berätta om en konstvideo på ett kort och underhållande sätt.I ett annat samtal testar jag. Kollegorna pratar om pulverdrycker, sådana där man dricker om man gymmar eller bantar. Det får mig

#31 · 7 min · 7 dec 2025

Förra fredagen var jag med på en studiecirkel. Det var en blandad skara (=grupp) som träffades online. De flesta var socialarbetare. Det fanns också folk från den idéella sektorn och från ett bostadsbolag.Vad handlade det hela om? Temat för studiecirkeln är relationell välfärd. Det är framför allt ett begrepp inom socialt arbete. Men vuxenutbildning är också en del av välfärden. Så jag tyckte det var intressant för mig.Med välfärd menas här tjänster från det offentliga av olika slag. Det relationella fokuserar på relationen. Kanske inte så överraskande. Mer om det snart. Jag kan berätta lite om temat för den träff jag var med på.En schackklubb i OsloGruppen hade bjudit in en gäst. Det var en kille från Norge som heter Sadiq. Han är socialarbetare och berättade om ett projekt han hade drivit i östra Oslo. Han arbetade i ett område där många människor har utländsk bakgrund och den ekonomiska standarden inte är jättehög. Det är alltså ett sådant område som ofta kallas utsatt i svensk diskussion. Sadiq ville inte använda det ordet. Han menar att det blir stigmatiserande (=att man pekar ut en grupp människor och kopplar dem till en negativ stereotyp).Sadiq hade startat en schackklubb för barn och ungdomar på en skola i området. Han berättade ganska mycket om de organisatoriska utmaningarna. Han hade lockat ungdomar till klubben genom att bjuda in Norges schackmästare Magnus Carlsen. Han bildade en förening för klubbem. Han såg till att föreningen blev medlem i Norges schackförbund. Det gjorde det möjligt att få bidrag (=söka pengar) och kunna delta i tävlingar. Genom föreningen kunde han också hjälpa en del av ungdomarna att få jobb.Sadiq menar att schack är en perfekt anledning att mötas. Nästan alla kan spela. Utrustningen är billig. Schack gör inte skillnad på gammal och ung eller var man kommer ifrån. Klubben blev en möjlighet för ungdomarna att besöka olika delar av Oslo. De var med på olika tävlingar, fick möta ungdomar från andra områden och blev stärkta i sin identitet. Schack blev en väg till att delta i samhället på flera sätt.Relationell välfärdI Sadiqs fall hjälpte han ungdomar att utvecklas genom en schackklubb. En viktig del i arbetet var de relationer som klubben möjliggjorde. Men vad betyder begreppet mer generellt?Begreppet verkar komma från en författare som heter Hillary Cottam. Hon har forskat och skrivit om socialt abete i olika sammanhang. Hon har bland annat skrivit en bok som heter Radical help (radikal hjälp). Det finns ett Ted Talk på YouTube som ger en introduktion till hennes idéer.Grundtanken är att fråga människor vilken hjälp de vill ha. Det är en filosofi som bygger på relation och dialog istället för kontroll. Många insatser för människor utformas utan deras deltagande. Myndigheterna bestämmer vilken hjälp som behövs och hur den ska ges. I relationell välfärd eftersträvar man mer jämlikhet och delaktighet. Det kan

#30 · 6 min · 30 nov 2025

Jag tänker på temat hem/hemma.Jag översätter en dikt av Alexandras* som finns i boken Cartilage - a story about edges (=brosk - en berättelse om kanter/gränser).DiktenInte en, men många sfärer av tankar,intryck, antaganden, erfarenhet.Inte kristallklart men färgat av det förflutna,filtrerat och förvrängt av envishet.Människornas värld är mångfaldigSom kräver översättning att överbryggaKlyftan till en mer perfekt förening.Avgrunden mellan dem är omöjligAtt skjuta ifrån sig, dra till sig, att skära av, att mäta.Det passar bara som en paus mellan sånger,mörkret mellan stjärnorna.Utrymmet som tillåter mångfaldeninte bara att existera, men också att känna till det.Ett avstånd enbart att överbryggas med det här,en berättelse, en sång, en bild, en dans,Och bara ibland att kalla hem.Det här är en ganska bokstavlig översättning. Det är inte en poetisk tolkning. Behärskar du engelska? Välkommen att diskutera bättre översättningar!Inledande tolkningÄr vi någonsin hemma? Var är det i så fall?Vi går i dialog med dikten,först i några inledande tolkningar,rad för rad:* Vår tanke rör sig snabbt, från det ena till det andra.* Vi upplever saker, sedan tolkar vi och det här skapar vår erfarenhet.* Vår upplevelse av världen är en konstruktion.* Det finns ingen ren tolkning. Vår tolkning påverkas av våra tidigare erfarenheter.* Här är envishet nyckelordet. Jag tolkar det så här: vi försöker hålla fast vid en tolkning av världen. Våra vanor filtrerar vår upplevelse.* Vår värld har många nyanser. Det finns många perspektiv. Det finns många olika livsöden.* Vi behöver hjälp att förstå varandra. Vi behöver tolkar. Det kräver översättning.* Vi kan tänka oss en fullständig gemenskap. Vi behöver förklaringar, tolkning och översättning för att nå dit. Det finns stora avstånd mellan oss och inom oss.* Avståndet är en avgrund. Avgrunden är stor. Det känns omöjligt att komma till andra sidan.¨* Alla sätt, metoder, försök kommer till korta (=de lyckas inte att nå hela vägen),* Det viktiga är sånger, bilder, texter, pjäser, musik. ‘* Det är i glappet (=utrymmet) mellan förståelse och intuition som möjligheter uppstår.* Utrymmet är förutsättningen för att mångfalden finns. Det är också grunden för att förstå den. En filosofisk rad. Den är svår att förklara på ett enkelt sätt.* Det är ett avstånd som ska överbryggas (=broar ska byggas)* En berättelse, en sång, en bild, en dans.* Bara ibland kan detta kallas hem. Kanske finns hemmet i överbryggandet. Kanske finns det i mellanrummet eller i berättelserna, sången, dansen, alltså i konsten. Kanske är dikten själv ett tillfälligt hem.BildenDikterna i boken har sällskap av bilder. Jag är inte alls lika van att tolka

#29 · 11 min · 23 nov 2025

I fotboll är det viktigt med förflyttningar. Spelarna måste röra på sig. Annars blir det inga mål.Min chef var glad i veckan. Resultatet av medarbetarenkäten hade kommit in. Vi hade gjort “en positiv förflyttning”. Enkäten visade ett positivt resultat. Vi var i allmänhet nöjda med arbetsplatsen.Medarbetarenkät är en undersökning där alla på en arbetsplats får svara på frågor om arbetsmiljön och hur man trivs med arbetet. Den tar upp många frågor om ledarskap och sociala aspekter av arbetet.Två användningar av ordet förflyttning. En är mera konkret. Fotbollsspelare rör sig på en fotbollsplan. Den andra är mer metaforisk. En känsla eller kultur har förändrats. En arbetsplats har rört sig från en känslomässig position till en annan.Ordet förflyttning kan man höra i många formella och tekniska sammanhang. Det är mitt intryck när jag söker efter exempel på nätet. Jag tror också det är ganska vanligt att använda metaforiskt. Då handlar det ofta om känslor, tankesätt och mer abstrakta förändringar.Ett sammanhang är det militära. En armé förflyttar sig. Man kan prata om truppförflyttningar. Man kan förstås använda ord som röra sig och flytta sig men jag tror just förflytta sig är ganska vanligt när man pratar om krig.Nästa dragEn annan förflyttning är ett drag. Jag tänker på spelet schack. Att flytta en pjäs kallas ett drag. När det är din tur att flytta en pjäs säger jag “det är ditt drag”.Mer allmänt kan man säga “det är din tur”. Kastar man tärning i spelet kan man säga “det är ditt kast”. Ett drag handlar om en förflyttning.Det här används också metaforiskt. Det är hans/hennes/hens/deras drag kan användas i många situationer (grammatik: ett drag - många drag). Man kan säga det när man väntar på att någon ska göra något. Det kan vara i en förhandling eller någon annan kommunikationssituation. Det kan passa i en rättegång. Det kan användas om krig. I alla sammanhang där det finns en strategi kan uttrycket passaSamma är det med tärningar och kast. Vanligast är kanske den gamla sentensen “tärningen är kastad”. Jag tror det kommer från antika rom. Det betyder att man har gjort något och nu är konsekvenserna oundvikliga. Man kan bara vänta på vad som kommer hända härnäst.Vi kan även låna uttryck från kortspel. Att ha bra kort på hand betyder att man har bra förutsättningar. Lagt kort ligger betyder att man inte kan ändra sig. Att ha ett ess i rockärmen betyder att man har en oväntad och bra lösning på ett problem.Spelets reglerAtt se något som ett spel är en vanlig metafor. Det kan handla om olika aspekter av spel. Det kan vara turmomentet, att det handlar om tur. Det kan belysa att något handlar om strategi. Det kan lyfta fram vinnar och förlorare i en situation. Det kan visa att en situation styrs av regler. Det kan beskriva personerna som spelare. Det kan ibland antyda att en person eller situation inte är ärlig. I spel försöker man j

#28 · 5 min · 16 nov 2025

Välkommen att bolla idéer med mig. En kompis och jag pratade om nätverkande och hur man kan hjälpa folk med det. Man kan också säga professionella relationer. Eller relationer i studier och arbetslivet. Eller nätverkande. Bara vi vet ungefär vad vi pratar om.Våra relationer är viktiga när vi studerar, söker jobb och för att klara oss när vi jobbar. Jag tror alla kan hålla med om det.Det här kan vara utmanande för alla. Särskilt svårt är det ofta i ett nytt land på ett nytt språk. Det var det jag och min kompis snackade om. En viktig fråga är vad nätverkande är. Vissa verkar vara bättre på det. Men vad är det egentligen?Vi får analysera saken om vi vill förstå den bättre. Jag har börjat. Bidra gärna med dina tankar. Kanske tycker du att jag har helt fel. Öva på att uttrycka det på svenska i så fall 😊!Jag börjar i alla fall. Så får vi se var vi hamnar.3 generella K:nKontakter: vi vill lära känna nya människor. De kan hjälpa oss och lära oss saker. De kan sätta oss i kontakt med andra människor. Nätverk bygger mycket på kontakters kontakters kontakter. Man känner nån som känner nån.Kunskap: det här är lite underskattat tycker jag. Folk kan en massa saker som jag inte kan. Alla kan lära mig något. Du kan lära mig något. Din morfars kusin kan lära mig något.Jag tänker att 85% av tiden minst när vi “nätverkar” så ska vi öppet och fördomsfritt försöka lära oss saker av andra. Lyssna efter vad folk gör, tänker, känner och värderar. Det finns mycket att upptäcka på det här temat. Två saker: 1) om personen är i branschen du vill jobba i vill du förstå på djupet hur den personen tänker och 2) eftersom allt nätverkande börjar med att hjälpa (inte få hjälp) behöver du förstå den andra för att kunna hjälpa till. Ursäkta en kapitalistisk metafor. Den du pratar med är kunden. Ditt uppdrag är service. För att ge bra service behöver du förstå kunden. Eller en romantisk metafor om det känns bättre: du behöver förstå din älskade för att skapa en bra relation. Poängen är att vi alltid kan bli bättre på det här. Vi kan förstå oss själva och andra bättre och öva på detta i praktiskt relaterande.Karaktär: tänk rykte, andras intryck eller ,om det känns bekvämt, personligt varumärke. Hur uppfattar andra dig? Det är viktigt när vi snackar relationer i studier och arbetsliv. Ord som är bra att andra tänker: pålitlig, kunnig, klok, hjälpsam, trevlig osv. Vi vill inte att folk ska tänka: opålitlig, okunning, korkad, självisk osv.Den här bilden av dig själv skapar du i varje interaktion. Det orkar ju ingen tänka på hela tiden. Men det kan vara bra att skärpa sig i vissa sammanhang. Sen kan vi ju alla göra vårt bästa för att vara trevliga och pålitliga som personer. Har man det som vana blir det lättare.Och sen har vi alla utmaningar. Mycket kan vi inte hjälpa. Och det kan påverka hur trevliga och hjälpsamma vi orkar vara. Där behöver vi vara

#27 · 8 min · 9 nov 2025

Okej, jag får erkänna. Jag har inte följt förslaget om bidrag för frivillig återvandring (återvandringsbidrag) speciellt noga. Tanken är att uppmuntra fler invandrare att flytta tillbaka “hem”. En person över 18 år kan få 350 000 kronor i bidrag. De senaste veckorna har reformen fått uppmärksamhet (en snackis är en fråga som många pratar om).Det började med ett brev från Jokkmokks kommun. Brevet skickades till den nationella samordnaren för frivillig återvandring som heter Teresa Zetterblad. Vi tittar på brevet, några ord och diskuterar frågan. En samordnare är en person som ska hjälpa till att skapa samarbete. Flera kommuner, organisationer, enheter eller liknande ska samarbeta. Samordnarens jobb är att underlätta samarbetet.Teresa Zetterblad har kontaktat alla kommuner i Sverige. Hon erbjuder kommunerna hjälp att informera och underlätta återvandringen. Åter betyder alltså tillbaka. Invandring är att flytta till ett land. Återvandring är att flytta tillbaka. Roland Boman som ordförande i kommunstyrelsen i Jokkmokks kommun börjar sitt brev “Tack men Nej Tack”. Analys av brevetBrevets budskap kan sammanfattas så här:* Jokkmokks kommun vill inte dela upp människor i vi och de utifrån ursprung.* Jokkmokk vill inte “förvisa” människor som bidrar till Sverige.* Regeringens politik bygger inte på svenska värderingar.Här kan du läsa hela brevet. Vi kan börja med uttrycket “tack men nej tack”. Det kan på ytan låta som ett artigt sätt att säga nej. Här och i de flesta fall används det ironiskt eller sarkastiskt. Uttrycket understryker att man säger nej tack.Det som står längst upp är ett diarienummer (dnr). Ett diarie är ett system där kommunen sparar alla handlingar (brev, mejl, protokoll osv). Det gör att man kan hitta allt senare. Du kan kontakta en kommun och be om handlingar i en viss fråga. Det är en viktig del av demokratin att offentliga handlingar sparas och är tillgängliga.Första stycketEn förfrågan är ett mer formellt sätt att någon har frågat eller bett om något. Att bistå betyder att hjälpa till/assistera. Förvisa betyder att tvinga någon att lämna en plats. Frasen det finns mycket att säga om låter i sammanhanget kritiskt. Man förstår att brevet kommer kritisera flera punkter. Och att den som skriver har mer att säga än det som står i brevet.Att använda ordet förvisa är ett retoriskt drag från Boman. Han visar direkt hur han uppfattar förslaget om “frivillig” återvandring. Sedan skriver han att “Jokkmokk är VI, inte vi och dem”. Med det gör han klart hur han ser regeringens förslag. Han ser det som ett sätta att dela upp människor efter “bakgrund, födelseland eller hudfärg”.Att skriva att Jokkmokk och regeringen har olika människosyn är också ett ganska starkt påstående. Frågan handlar om moral, inte bara om ett visst politiskt förslag.Andra stycketLåt oss

#26 · 8 min · 2 nov 2025

Jag kom att tänka på något jag läste i filosofin. Jag tror det var filosofen Heidegger. Det hade något med existentialism att göra i alla fall. Att existera är att vara, att finnas till. Existens är själva varandet som substantiv. Språket är konstigt. Du som läser existerar (tror jag). Det känns ganska lätt att förstå. Din existens å andra sidan, vad är det? Vi kan lätt göra ett substantiv. Men vad står substantivet för? Kan ditt tillstånd att finnas till betraktas som en grej?Inom existentialismen gör man det i alla fall. Existensen, speciellt människans, betraktas som ett objekt att studera. Hur är det att vara människa? Vad är speciellt för varandet, för existensen? Det är intressant att fundera på. Gör du det ibland?Om jag minns rätt skrev Heidegger om att människan är kastad in i verklighten. (Rätta mig om jag minns fel. ) Det låter ju lite konstigt. Vad kan menas med det? Jag tänker på det som omständigheter. Det finns en oändlig mängd omständigheter som påverkar oss. Vi kan inte känna till alla. Vi kan påverka en försvinnande liten del av dem.Det börjar med födseln (kanske). Jag föddes till exempel 1976. Då förlorade socialdemokraterna regeringsmakten efter 44 år, kalla kriget rådde mellan öst och väst och kärnkraften debatterades. Färg-TV:n hade precis kommit, det fanns bara två kanaler. Det fanns fasta telefoner och telefonkiosker, men inga mobiler och inga datorer. Det är bara några exempel. Saker har förändrats en del sen dess.När mina föräldrar bestämde sig för att skaffa barn visste jag inget om detta. Jag fick ingen förhandsinformation. Jag var inte med på något möte och diskuterade beslutet. Jag kunde inte tacka ja eller nej. I oktober samma år föddes jag bara. Välkommen till världen! Du vet ingenting om den men nu är det dags att börja leva. Så är det för oss alla. Och så tror jag att man lite mer konkret kan tolka att man kastas in i verkligheten. Tänk dig någon som kastas in på en scen. Plötsligt är personen bara där. Handlingen är i full gång. Scenografin är på plats. Publiken också. Det spelas någon musik. Medspelarna står där och diskuterar något. Det är bara att börja agera.(Jag var tvungen att kolla. Heidegger talade om kastadhet (också ett konstigt substantiv. Han kanske menade något djupare än jag lyckas förmedla. Men poängen här är att tänka fritt och lära sig nya ord)Jag tänker mig att varje ögonblick är som när vi föds. Vi kan tänka oss det i alla fall. Vi föds på nytt och på nytt. Vi kastas in på scenen. Vi släpps ner i verkligheten. Vi “beamas” ner av ett UFO på en ny okänd planet. Känner du dig också lite yrvaken ibland. Var är jag? Hur hamnade jag här?Tänk på det där med omständigheterna igen. De är oändliga. De förändras hela tiden. De påverkar oss utan att vi vet hur. Vi har liten makt över dem. Kanske märker vi det. Kanske märker vi det inte. Ibland förnimmer vi bara en subtil förändring i ljuset. Det

#25 · 9 min · 26 okt 2025

Jag träffade Seida som arbetar med investeringar. Hon arbetar med ett projekt som heter Destination Invest. Det är ett “investmentbolag”. Jag tror det är vanligare att säga investmentbolag än det helt svenska investeringsbolag. Ett investmentbolag i allmänhet samlar ihop pengar och investerar i andra företag. Just Destination Invest vill investera pengar i företag i utsatta områden i Göteborg. Det handlar om entreprenörer i områden som till exempel Bergsjön och Angered.Idén är att entreprenörer i de här områdena ofta saknar nödvändiga kontakter och nätverk. Därför kan det vara svårt att hitta investerare till sin idé, till sin startup eller till ett företag som vill expandera. Destination Invest vill bygga broar mellan investerare och de här företagen. Tanken är också att det kommer skapa positiva ringar på vattnet i områdena där företagen finns. Destination Invest ställer vissa krav på att företagen ska arbeta med social hållbarhet på olika sätt.Social hållbarhet är ett intressant begrepp i sig. Det kan vi undersöka närmare någon gång. Det handlar om saker som gör samhället mer stabilt, som bostadsfrågor och arbetsmarknad.FörutsättningarDet här fick mig att tänka på förutsättningar i allmänhet. Vi får alla med oss olika kunskaper och idéer från att vi är små och beroende på familj, vänner och omgivande kultur.Jag kan till exempel väldigt lite om företagande och investeringar. Det blir tydligt när jag pratar med en person som Seida. Jag har ingen i familjen eller vänner som driver företag. Eller jag hade inte när jag växte upp i alla fall. Det har inte varit en del av min värld. Jag har inte fått med mig något om att man kan göra det eller hur man gör det.En sak jag fick med mig hemifrån var allt som hade med kultur att göra. Lägenheten var full av böcker och skivor. Jag gick på bio, teater och konstutställningar med mina föräldrar. Det var något som värderades och jag fick med mig ett självförtroende kring konst och kultur. För någon annan kan det vara en okänd värld.Det är förstås aldrig försent att upptäcka nya världar och lära sig nya saker. En sak att fundera på är om det här kan påverka vår språkinlärning och anpassning till en ny kultur.Fler exempelI mataffären såg jag en pappa med sin son. Pappan hade arbetskläder och på ryggen stod det namnet på ett byggföretag. Man kan tänka sig att sonen hör pappan prata om sitt jobb. Förmodligen ser han pappan göra praktiska saker hemma. Kanske får han följa med pappa till jobbet ibland. Det är lätt att föreställa sig att sonen också kommer bli praktiskt lagd när han växer upp.Det är förstås inte säkert. Ibland vänder vi oss emot det våra föräldrar gör eller intresserar sig för. Ofta följer något med från föräldrarnas värld ändå.Har du familj eller vänner som pratar mycket om politik, smittar det lätt av sig. Du kanske inte utvecklar samma politiska åsikter. Men chansen är stor att du får med dig ett intresse och ett själv

#24 · 7 min · 19 okt 2025

Slowgold är artistnamnet för Amanda Werne och ibland för hela hennes band. Hon sjunger på svenska och gör fantastiskt fin musik, tycker jag. Rykande färsk (=helt ny) är skivan Lugna. Tidigare har hon/bandet släppt skivorna Slowgold, Stjärnfall, Glömska, Drömmar, Mörkare, Aska och Kärlek. Det finns många vackra texter att njuta av här.Så här gör vi idag. För varje låt på nya skivan väljer jag minst ett ord/uttryck. Du får en fras eller mening från texten. Jag förklarar och reflekterar över ordet/uttrycket. Lyssna på låten om du vill få hela sammanhanget. Fråga gärna om du hittar fler intressanta saker att diskutera. Då kör vi!Flyga bortJag försökte väl återskapa en ärlig stund med dig…Att återskapa något är att skapa något igen. Att göra något på nytt som fanns innan. Det ligger nära att laga/reparera något. Det kan vara att konkret bygga något en gång till. Det kan också handla om en känsla eller situation. I Amandas text verkar relationen ha varit ärlig förut och nu försöker hon skapa ärlighet igen.Forfarande kallJag är ju dubbelvikt…Att vara dubbelvikt är att vara vikt på mitten. Ett papper kan vara dubbelvikt. När en människa är dubbelvikt böjer hon sig långt fram. Hon kan ha ont i magen. Hon kan skratta jättemycket. Det kan handla om en ångest som får människan att vika ihop sig. I låten handlar det om en spänd och ångestfylld känsla.Lyssna på gitarren i låten. Det påminner jättemycket om TV-serien Twin Peaks om du hört musiken.LugnaDet här är titellåten, alltså den låt som har samma namn som hela skivan.Nya utsikter stundar…När något stundar är det på väg. Det kommer. Vi kan förvänta oss att det händer. Något är på gång.. Det är nära förestående. Svensk ordbok säger att det brukar handla om en viktig händelse. I låten handlar det om att de kommer få se nya saker snart. Jag tolkar det positivt. Något bra är nära.Ömtåliga vägEn ömtålig väg är en vacker bild. Att något är ömtåligt betyder att det lätt går sönder. Man måste vara försiktig med det. Hur är en väg som är ömtålig? Vart leder den? Man måste gå försiktigt på den!Låt oss gå igenom där…Att säga “låt oss” är en uppmaning till flera. Jag kan till exempel säga “låt oss träna svenska” och då menar jag att vi alla ska träna svenska tillsammans. Testa att säga det till en grupp. Låt oss börja mötet. Låt oss gå hem. Låt oss ta en kafferast. Det låter oftast mjukt, inte så befallande. (För länge sedan kunde prästen säga “låtom oss bedja” på gammaldags svenska.)Drömmen om kärlekVem drömmer inte om kärlek? Tänker på Gustaf Fröding: “den dröm som aldrig besannats / som dröm var den vacker att få”. Kolla gärna om jag citerade rätt.Amanda sjunger ville säga nåt, försökt finna ord</stro

#23 · 10 min · 12 okt 2025

Jag har ju ett kontorsjobb numera. Jag jobbar på Göteborgs kommun. En sak som utmärker jobbet är hur stillasittande det är (man sitter stilla, utan att röra sig). Det blir många timmar framför datorn. Det blir många flikar i webbläsaren. I den stillsamma kontorsmiljön borde vi väl kunna hitta några intressanta ord och uttryck?Vi kan börja med det roliga uttrycket sittfläsk. Fläsk kan betyda 1) griskött eller 2) fett. Sittfläsk har två betydelser när jag googlar. Den första är mer bokstavlig: den fetma man utvecklar av att sitta mycket. Den betydelsen har jag aldrig stött på innan. Den andra betydelsen handlar om att kunna sitta länge. Det är uthålligheten att jobba sittande, till exempel när man studerar eller på ett kontorsjobb. Då brukar man säga “ha bra sittfläsk”.Jag hade bra sittfläsk på universitetet. Då kunde jag sitta många timmar och läsa. Nu blir jag faktiskt rastlös av att sitta länge. Jag behöver ta små promenader eller variera mig på något sätt. Hur funkar du? Det är inte speciellt hälsosamt att sitta mycket. Därför är alla skrivbord på mitt jobb höjbara och sänkbara. Man kan säga höj- och sänkbara. Höja = göra högre, sänka = göra lägre. Suffixet -bara betyder att något går, att det är möjligt, att man kan göra det. Borden går alltså att höja och sänka. Jag tror att det finns två fördelar med att stå. Dels ökar förbränningen när man står. Man förbränner alltså mer kalorier och utvecklar inte lika mycket sittfläsk (i den första betydelsen). Sen är det bättre för ryggen att växla mellan att stå och sitta. Att sitta i samma ställning lång tid kan leda till spänningar, värk och smärta. Å andra sidan är det ansträngande att stå för länge.ErgonomiLäran om att sitta, stå och arbeta på ett bra sätt för kroppen kallas ergonomi. En expert på ergonomi kallas ergonom. Det uttalas ergonomiiii och ergonååååm. Jag hörde en ergonom säga att den bästa ställningen är nästa. Han menade att det är bra att byta sitt- och ståställning ofta. Kroppen mår bra av variation. Problem uppstår ofta när vi jobbar i samma ställning under lång tid eller upprepar samma rörelse många gånger.På ett kontorsjobb kan problem uppstå med händer och armar. Många jobbar många timmar med tangentbord och mus eller pekplatta. Det kan bli slitsamt för fingrar, händer och leder i armarna. Då kan man behöva olika hjälpmedel. Det jag har sett på kontoret är att vissa har speciella tangentbord. Vissa har en egen mus eller andra alternativ för pekverktyg. Några har också speciella pallar eller stolar. De flesta klarar sig med det som finns dockEtt vanligt och välkänt problem är musarm. Jag kan inte beskriva den medicinska bakgrunden. Orsaken är upprepade mikrorörelser (små rörelser). Symptomen är pirrningar, domningar och smärta i handleden och upp i armbågen. Har du haft sådana problem någon gång? Det kan bli ganska allvarligt så det är viktigt att söka hjälp om man börjar få problem.Terminal

#22 · 7 min · 5 okt 2025

Jag såg sista avsnittet av Historien om Sverige på SVT Play igår. Jag har inte sett hela serien. Har du? Det var intressant i alla fall. Jag skrev ju om Sveriges nya kulturkanon nyligen. Det här avsnittet kan funka på liknande sätt, kanske bättre. Jag tänker på de historiska delarna av kanon då alltså.En fördel är att TV-serien tar upp negativa sidor av Sveriges historia. Det är lite som att lära känna en person. Först när du får se de mörka sidorna börjar du komma nära. Vi kan kika på vilka saker som finns med i både kanon och serien: Folkpensionsreformen (pension åt alla), Saltsjöbadsavtalet, särbeskattningen av makar, Per Albin Hanssons folkhemstal är de saker jag hittar. Man hittar säkert mer om man jämför med de tidigare avsnitten.Några saker i avsnittet som inte finns med i kanon: skotten i Ådalen (som föregick Saltsjöbadsavtalet), rasbiologiska institutet, tvångssteriliseringar, förtrycket av samer, trakasseriet av resande/romer, samarbetet med nazityskland under andra världskriget, miljonprogrammens optimism och baksida. Jag har säkert glömt något.Vissa saker är inte bara positiva eller negativa. Var det bra eller dåligt att skilsmässorna ökade under 70-talet. Det var säkert jobbigt för både barn och vuxna många gånger. Det var också en konsekvens av den ökade jämställdheten. Sambeskattningen, att gifta personer betalade skatt tillsammans, gjorde att det inte var värt för kvinnor att jobba. Särbeskattningen gjorde kvinnor mer ekonomiskt självständiga. Då är det också lättare att skilja sig.Ett tips. Kanske förklarar jag något för svårt här. Eller jag förklarar inte alls. Då kan det vara bra att fråga ChatGPT. Eller googla förstås. De här sakerna är välkända. ChatGPT kommer ge hyfsat korrekt information. Du får en introduktion. Du kan be ChatGPT förklara på enkel svenska eller på ditt språk.Folkhemmet låter ju bra. Samhället ska ta hand om sin befolkning. Samma idéer födde den problematiska rasismen och tankar om en “ren” befolkning. Idén att bygga en miljon bostäder åt folket var positiv. Folk behövde moderna hem. Senare har miljonprogrammet kritiserats hårt. Det ledde till oväntade konsekvenser. Social ingenjörskonst (att bygga ett bra samhälle med förnuft och vetenskap) har fått en negativ klang. Intentionen var förstås god.Det är lite som det personliga livet. Det negativa kan leda till något bra. Det positiva har ofta en stor kostnad. En styrka speglas ofta av en annan svaghet. Det finns många gråzoner. Ett personlighetsdrag är charmigt i en situation och irriterande i en annan. Länder och kulturer fungerar på liknande sätt.Den där kanon är lite som positiv psykologi. Fokusera på framgångarna och styrkorna. Jag säger inte att det är fel. Många tycker att svenskar inte är tillräckligt stolta. Samtidigt tycker jag relationen blir djupare om man vågar se skuggsidorna och gråzonerna. Det är bra att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt, att kunna se både vinsterna och k

#21 · 6 min · 21 sep 2025

Vad är nu skillanden på en maskin och ett maskineri? Sådana frågor man sällan ställer sig. Svenska.se kan som vanligt hjälpa till. SAOL förklarar grupp av sammanhörande maskiner och SO säger system av samverkande maskiner. Där fick vi två goa ord till, sammanhöra och samverka.Sammanhöra betyder att höra samman, att vara tillsammans eller kopplade till varandra på något sätt. Samverka betyder att verka tillsammans, alltså att arbeta eller vara aktiva tillsammans. Samverka är ett sånt där riktigt politikord. Det ska samverkas till höger och vänster. Det finns särskilda organisationer för samverkan.Maskin används här metaforiskt. Vi pratar inte om en bilmotor eller en elvisp här. SO ger oss två förklaringar till maskin: mekaniskt arbetsredskap som utför eller underlättar visst arbete respektive mekanisk anordning som alstrar kraft. Båda de här förklaringarna säger något om bilden av samhället som en maskin, eller ett system av maskiner. Anordningen är dock mer social och administrativ än mekanisk.Vad arbetar samhället med?Är det ens en vettig fråga? Arbetar samhället verkligen? Vi kan väl leka med tanken i alla fall. Vi behöver någonstans att bo. Det är ett arbete att bygga bostäder. Samhället hjälper på olika sätt till med byggandet. Vi behöver vård när vi är sjuka. Att undersöka, diagnosticera, behandla, operera och ge mediciner är ett arbete som samhället både utför och underlättar.Alstrar kraft då? Vet betyder det ens? Alstra betyder att frambringa eller skapa. Jag tror SO tänker på saker som en elmotor som skapar rörelse av bensin eller ett vattenkraftverk som omvandlar rörelseenergi till elkraft. Egentligen kan man väl inte skapa kraft om jag förstår något (var är mina naturvetare när jag behöver er?). Skapar samhället någon kraft. Det kanske vi kan tänka oss ändå. Samhället är en gemenskap. En gemenskap gör möjligt det som en person inte klarar själv. Vad kan vi ta för exempel? Ett klassiskt exempel är ett lands försvar. Visst är det ett slags arbete att försvara sig militärt. Men viljan att försvara sig kanske kan ses som en kraft. Det är samhällets gemenskap som mobiliserar den kraften.Kanske behöver vi vara lite mer specifika. Samhället verkar vara helheten. Det är hela systemet, det är alla vi tillsammans. Vad sägs om vi försöker dela upp det i några delar?Offentlig och privat sektorJag tänker genast på det offentliga och det privata. Det kan väl ses som två delar av samhället? Ska man kalla det två olika system? Är det generellt sett två organisationsformer? (Var är mina statsvetare? Kom till min undsättning!)Både det offentliga och det privata utför och underlättar arbete. Getswish AB underlättar betalningar genom tjänsten Swish. Arbetsförmedlingen underlättar för människor att hitta nytt arbete (eller 😁​?). Ofta samarbetar det offentliga och det privata på olika sätt. Privata företag utför till exempel vård eller skola me

#20 · 7 min · 14 sep 2025

Kaaaanon alltså, inte kanoooon. Regeringen har presenterat en svensk kulturkanon. Det har tagit flera år. Det har kostat en massa pengar. Men vad är poängen? Och vad tycker folk? Låt oss diskutera.Det här blir som om du träffade mig på spårvagnen och frågade: ”vad är grejen men den här nya kanonen egentligen?”. Jag gör inte massa research utan tar det jag minns eller kan googla snabbt.Du kanske vill läsa listan som utgör den nya kulturkanonen? Här hittar du den till exempel: https://www.svt.se/kultur/sveriges-kulturkanon-presenteras-svt-sander-liveVadå kanonHar du hört talas om kanoniserade texter i kristen kontext. Det är de religiösa texter som godkänts att vara del av Bibeln. Det finns även apokryfiska texter som inte valts ut. Kanon är alltså en slags norm för vad som representerar religionen offentligt. Hjälp mig i kommentarerna om jag förklarar fel.Sedan har ordet använts i litteraturvetenskap. Litteraturvetaren Harold Bloom var viktig för det sättet att tänka. Jag vet inte om han var först dock. Bloom menade att det finns litterär kvalitet och att vissa böcker är bättre än andra. Konsekvensen blir att viss litteratur är mer värd att läsa. Det leder också till en diskussion om vad litterär kvalitet är. Kanon blir det urval av litteratur som många är överens om har kvalitet och är värd att läsa. Den kan förändras och man kan ha olika åsikter om vad som bör ingå i kanon.Begreppet har sedan utökats att handla om konst, musik och andra konstformer. Tanken på en kanon är kopplat till tanken om bildning. Vilka böcker och annan konst ska jag känna till för att vara bildad, det vill säga ha en djupare förståelse för litteratur- och kulturhistoria.Man kan säga att kanon förhandlas varje gång ett universitet bestämmer en litterturlista. Man väljer vad som är värt att ägna tid åt. Det avgör vilka verk som ska leva vidare genom historien.Den svenska kanonen, är det ens en kanon?Okej, så en arbetsgrupp har fått i uppgift att ta fram en lista på 100 viktiga svenska kulturella ”grejer”. Gruppen är en blandning av experter som har letts av historieprofessorn Lars Trädgårdh. I listan finns såväl konstnärliga verk, byggnader som historiska händelser. Det är en speciell kanon på så sätt. Här samsas en Stagneliusdikt med offentlighetsprincipen och Falu koppargruva.Man har valt saker som är ”betydelsefulla” för svensk kultur och är minst 50 år gamla. En invändning här är att det inte är en kanon, för att det inte bygger på en idé om kvalitet. En skribent kommenterar att det snarare är som en historielektion.Expertgruppen har utgått från tre ledord: bildning, gemenskap och inkludering. Man kan fundera på vad syftet är ”egentligen” med den här listan.InkluderingDet som fått mest uppmärksamhet i debatten om kanon är frågan om inkludering. Problemet är knappast den bristande gemenskapen i samhället för att min son inte har läst Strindberg. Det problem som står i f

#19 · 6 min · 7 sep 2025

Är du ny här på min Substack? Jag skriver ofta om det som händer i mitt liv. Eller jag utgår från det. Jag börjar alltså med det. Många texter tar sin utgångspunkt i något som händer i mitt liv. Sedan blir det ofta mer allmänna tankar. Du är alltid välkommen att bidra med dina erfarenheter och tankar. Leta gärna efter nya ord och uttryck också, som utgår från och tar sin utgångspunkt i. Jag försöker använda uttryck som jag tror är användbara för dig som vill utveckla ditt språk.En herrans massa nytt folkHerrans är förstärkande, ungefär som ordet väldigt. Ett typiskt uttryck är ett herrans liv som betyder mycket oväsen.Nytt jobb, som jag berättat om tidigare. Det innebär bland annat att träffa en massa människor. Jag vet inte hur många som jobbar på kontoret. Kanske 200 personer. Vissa samarbetar man med. Vissa har man inget att göra med.Det är en intressant situation, när man ska introduceras och lära känna nya människor. Nytt jobb är en typisk situation. En ny skola eller klass är en annan. Det kan också vara att man börjar en kurs eller i en ny träningsgrupp.Många känner sig nog nervösa och ängsliga inför att möta en ny grupp människor. Vilka normer gäller här? Kommer jag bli accepterad? Kommer jag ha något gemensamt med den nya gruppen?Folk är olika. Vissa är mer sociala än andra. Vi kan vara mer eller mindre pratsamma, extroverta eller introverta och även mer eller mindre intresserade av nya bekantskaper och relationer.Grupptillhörighet kan också spela in. På min nya arbetsplats är kanske 90% kvinnor. Jag är så van vid det från skolans värld att jag knapp tänker på det. För andra män kanske det skulle vara en utmaning. Andra utmaningar kan vara att komma som invandrare till en arbetsplats med mest svenskar. Eller att jobba i en grupp där de flesta har högre utbildning än en själv, eller tvärtom. Eller att vara neurodivergent och komma till en arbetsplats där de flesta är neurotypiker.Det finns en massa sätt som vi kan passa in och avvika från en grupp. Människor är flockdjur. Vi blir socialt stressade när vi är rädda för att inte bli accepterade.Vilka positiva och negativa erfarenheter har du av det här?Att bjuda inJag har turen att ha en bra chef och välkomnande kolleger. Min chef har varit noga med att presentera mig för olika personer. Många på kontoret tar också initiativ till att hälsa och presentera sig. Alla orkar inte det och det är okej. De som gör det är tillräckligt många för att stämningen ska kännas välkomnande och inbjudande. Jag tar också initiativ till att presentera mig när det passar.Några typiska fraser jag får höra är:* Jag tror inte vi har hälsat.* Är du ny här?* Var kommer du ifrån senast? (=vad jag jobbade med senast)* Vad ska du göra här? (Folk frågar om detta på många olika sätt och jag kan inte minnas alla var

#18 · 5 min · 24 aug 2025

Nej, jag ser faktiskt inga mörka moln på himlen personligen. Det är alltså ett uttryck för att något negativt kommer. Innan regnet ser man mörka moln på himlen. Jag ville bara ha en kontrast till huvudrubrikens positiva uttryck.En nyhet är ju något nytt. Det kan vara nyheter i tidningen eller på tv. Det kan också vara det nya modet i en klädaffär. Det kan även vara något nytt i allmänhet, som nya arbetsuppgifter eller nya funktioner i en mobiltelefon.Behag är något som känns positivt. Nyhetens behag är ett uttryck för något nytt som känns fräscht och spännande. Det är det som är intressant och inspirerande för att du inte är van än, det har inte blivit rutin och vardag.Tänk dig ett rum precis efter att du har möblerat om. Du njuter av möblernas placering. Du kan sitta länge och känna in det “nya” rummet. Eller tänk dig första gången du sätter dig i en ny bil. Du prövar alla knappar och reglage. Du uppmärksammar bilsätets komfort och det specifika motorljudet. Nyhetens behag kan du finna i stort och smått.Behag kan också handla om skönhet och att vara attraktiv. I Bellmans sång Liksom en herdinna sjunger Bellman om Ullas Vinblads “prydnad och små behag”. Det kan handla om både hennes fysiska skönhet och/eller hennes vackra kläder och smycken. Ulla verkar vara en behagfull kvinna, alltså med många attraktiva egenskaper.Jag hoppas förstås att det här brevet behagar dig, det vill säga att du tycker om det och får en positiv känsla av det. I bästa fall ger det dig en känsla av välbehag, en känsla av tillfredställelse och belåtenhet.Jag hoppas också att din söndag är behaglig, vilket innebär att den är skön och lugn. Har vi tur blir även vädret behagligt, även om det verkar vara lite kyligare idag.Och just det, jag höll på att glömma. Tur att jag kollade i ordlistan. Du kan lyssna på den här texten efter behag. Det betyder att du kan lyssna om det passar dig och du vill det. Som det förklaras i SAOL och SO (Svenska akademiens ordlista och Svensk ordbok): “godtycklig uppfattning om vad som är lämpligt”. Man kan säga att det är en variant på sfi-lärarens famösa “som du vill”. Du väljer själv.För min del njuter jag nyhetens behag på nya jobbet. Det är kul med nya arbetsuppgifter, kollegor och lokaler. Har du några nyheter att dela med dig av?Möjligen har jag skrivit om det här uttrycket innan. I så fall blev det kanske inte nyhetens behag utan förhoppningsvis igenkänningens glädje att läsa detta. I vilket fall hoppas jag att du inte fann läsningen obehaglig.Jag vet att många behagas av att få brevet inläst också så jag tänker att jag gör det nu. Jag önskar dig en söndag fylld av behag och små glädjeämnen!/Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit <a href="https://svenskamedkalle.substack.com?utm_medium=podcast&utm_campaign=CTA_

#17 · 4 min · 17 aug 2025

Poddversionen av texten som går att läsa på svenskamedkalle.substack.com This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

#16 · 9 min · 30 mar 2025

Poddversionen av texten som går att läsa på svenskamedkalle.substack.com This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

#15 · 13 min · 27 mar 2025

En poddversion av samma text på svenskamedkalle.substack.com This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

#14 · 8 min · 16 mar 2025

Du kan läsa texten här: https://open.substack.com/pub/svenskamedkalle/p/att-anpassa-sig-och-passa-in?r=1sdzi4&utm_campaign=post&utm_medium=web&showWelcomeOnShare=false This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

#13 · 16 min · 9 mar 2025

Här kan du titta på samtalet: https://youtu.be/lmGF04u3NzE This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

#12 · 50 min · 3 mar 2025

En poddversion av texten 11 förslag på vad vad du kan skriva om som du kan läsa på Svenska med Kalles substack: Betygssätt gärna podcasten och skriv en recension där du lyssnar på poddar. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

#11 · 9 min · 2 mar 2025

Det här är en poddversion av texten som går att läsa på svenskamedkalle.substack.com.Länkar som nämns i liven är:Pojkarne av Anna Maria Lenngrenhttps://runeberg.org/lenngren/1_04.html This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

#10 · 10 min · 23 feb 2025

Lyssna på texten Spret 1 - Varken bas eller bana. Du kan läsa texten på svenskamedkalle.substack.com This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

#9 · 12 min · 16 feb 2025

En poddversion av texten Bana väg och bryta ny mark som du kan läsa på svenskamedkalle.substack.com This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

#8 · 9 min · 9 feb 2025

En poddversion av texten Hemsökelser från svenskamedkalle.substack.com This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

#7 · 13 min · 2 feb 2025