Väder, vatten och klimat påverkar oss alla, och är viktiga frågor för ett hållbart samhälle. Men hur funkar det? Hur studerar och analyserar vi det som händer idag och hur det kan bli i framtiden? I SMHI-podden får du lära dig mer om hur våra forskare och experter arbetar med vetenskapligt baserat kunskapsunderlag. Allt för att enskilda och samhälle ska kunna fatta beslut, för ett hållbart samhälle i en värld i förändring. SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hydrologen Ola Pettersson tar i det här avsnittet med oss till 1400-talets Söderköping och 1700-talets Södertälje. Genom två historiska händelser visar han hur vatten kan forma både landskap och samhälle. Händelserna ger perspektiv på hur människor genom tiderna har levt med, anpassat sig till och försökt kontrollera vattnet. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hydrologen Ola Pettersson tar i det här avsnittet med oss till 1400-talets Söderköping och 1700-talets Södertälje. Genom två historiska händelser visar han hur vatten kan forma både landskap och samhälle. Händelserna ger perspektiv på hur människor genom tiderna har levt med, anpassat sig till och försökt kontrollera vattnet. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
#79 · 26 min · 7 jun 2026
Vårfloden uppstår när snön smälter och stora mängder vatten rinner ut i våra vattendrag. Detta är ett återkommande och viktigt inslag i Sveriges hydrologi. Men vad händer med vårfloden när vintrarna blir kortare och snön minskar? Till vår hjälp för att svara på alla frågor kring hur ett förändrat klimat påverkar vårfloden har vi hydrologen Katarina Stensen. Hon delar också med sig av en minnesvärd vårflod som kanske inte riktigt blev som hon trodde. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
#78 · 13 min · 1 jun 2026
Torka handlar om mer än bara frånvaro av regn, och beskrivs hydrologiskt som en period med underskott av vatten i mark, vattendrag eller grundvatten. I Sverige har sådana perioder följts genom olika typer av mätningar, som vattennivåer, markfukt och flöden. Hydrologen Katarina Stensen berättar i det här avsnittet hur torka uppstår, vad som avgör hur allvarlig den blir och hur den skiljer sig från tillfälligt låga vattennivåer. Hon beskriver också hur torra perioder påverkar samhället – från jordbruk och vattenförsörjning till ökad risk för skogsbränder. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
#77 · 17 min · 26 maj 2026
Vad händer när vattnet inte längre håller sig inom sina ramar? Höga vattenflöden uppstår när stora mängder vatten rör sig genom landskapet, till exempel vid kraftig nederbörd eller snösmältning. I Sverige har flöden mätts i över hundra år, och data används idag för att förstå hur vatten rör sig och för att kunna varna vid översvämningar. Hydrologerna Maud Goltsis Nilsson och Åsa Johnsen berättar i det här avsnittet bland annat om hur höga flöden mäts, hur informationen används och om de höga flödena har blivit vanligare eller kraftigare idag. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
#76 · 12 min · 19 maj 2026
I Sverige har vi följt tidpunkten för isläggning och islossning på sjöar under en väldigt lång tid. Hydrologen Anna Eklund förklarar i det här avsnittet om varför detta är viktigt att följa, hur ett varmare klimat förändrat tidpunkten för både isläggning och islossning, och hur denna föränd
#75 · 10 min · 12 maj 2026
Vad berättar sjöarnas vattennivåer om hur klimatet förändras och hur mycket styr vi människor själva? Vattennivåer i sjöar påverkas av samspelet mellan nederbörd, avdunstning, tillrinning och mänsklig reglering, och har mätts i Sverige i över hundra år. Hydrologen Anna Eklund berättar i det
#74 · 13 min · 5 maj 2026
För 40 år sedan uppmättes förhöjda nivåer av radioaktivitet kring kärnkraftverket i Forsmark. Men det var konstigt, för där hade inget ovanligt hänt. Christer Persson, som då jobbade med luftmiljöfrågor på SMHI, tog saken i egna händer och började göra beräkningar. Ganska snabbt kunde han peka ut
#73 · 33 min · 21 apr 2026
Hur kan det regna mer, men ändå bli torrare? Vattnets kretslopp beskriver hur vatten hela tiden rör sig, genom nederbörd, avdunstning och avrinning. Historiskt har detta system varit relativt stabilt. Men hur blir det i ett förändrat klimat? Tillsammans med hydrologen Ola Pettersson djupdyker vi
#72 · 18 min · 14 apr 2026
I det här poddavsnittet av Sveriges klimathistoria lämnar vi de meteorologiska parametrarna och tar oss istället en titt på hydrologin. Hur länge har vi egentligen följt vattnets rörelser i Sverige, och vad kan gamla mätningar berätta om framtidens klimat? Hydrologen Maud Goltsis Nilsson t
#71 · 11 min · 7 apr 2026
Hur mycket längre kan växtsäsongen i Sverige bli? Vad händer egentligen när naturen får fler gröna dagar per år? Klimatologen Sverker Hellström berättar i det här avsnittet om hur vi definierar vegetationsperioden, hur den har förändrats och var förändringen är mest tydlig just nu. Han berä
#70 · 10 min · 31 mar 2026
Kommer vi i framtiden prata om tre årstider istället för fyra? Och har vintern redan börjat försvinna i delar av landet? I det här avsnittet av Sveriges klimathistoria berättar Sverker Hellström om hur årstidernas ankomst har förändrats i takt med ett varmare klimat, och hur det kan komma
#69 · 12 min · 24 mar 2026
Visste du att staden New York sjunker samtidigt som havet stiger? Att Bangladesh, ett av världens mest tätbefolkade länder, riskerar att förlora stora landarealer när havet stiger? Att havet stiger snabbare än vad landet höjs på allt fler platser i Sverige? Eller att många lågt liggande öar riske
#68 · 35 min · 5 feb 2026
Blir det några vita jular framöver? Den frågan ger Magnus Joelsson, klimatolog, svar på i det här avsnittet. Han förklarar också hur en vit jul definieras, hur jularna har sett ut historiskt. Han passar även på att berätta om en extra minnesvärd julväderhändelse han fått uppleva! Progr
#67 · 11 min · 25 nov 2025
Vad är skillnaden mellan en klimathändelse och en väderhändelse? Och vilka händelser har satt spår i Sveriges historia? I det här avsnittet tar klimatologen Sverker Hellström med oss på en resa genom tiden där han berättar om olika minnesvärda klimat- och väderrelaterade händelser. Prog
#66 · 18 min · 18 nov 2025
Hur mätte man temperaturen förr, hur gör vi idag – och varför är det så viktigt att bevara vår långa observationshistoria? I poddserien Sveriges klimathistoria tittar vi på olika klimatparametrar och hur de har förändrats över tid. I det här avsnittet berättar klimatologen Magnus Joelsson hur Sve
#65 · 15 min · 12 nov 2025
I Sverige har vi systematiskt mätt snödjup sedan början av 1900-talet. Tillsammans med meteorologen Charlotta Eriksson tittar vi på hur parametern snö har förändrats med tiden. Charlotta svarar bland annat på varför detta är en viktig parameter att ha koll på och om vi har en längre eller kortare
#64 · 13 min · 4 nov 2025
Vad är skillnaden mellan frost och is? Och hur har frost- och isdygn förändrats i Sverige med tiden? Meteorologen Charlotta Eriksson berättar i det här avsnittet om vad som krävs för att frost ska bildas och hur ett förändrat klimat påverkar hur många dygn med frost och is vi har och kan fö
#63 · 7 min · 28 okt 2025
När dygnets lägsta temperatur inte sjunker under 20,0 °C kallas det för ett tropiskt dygn. I det här avsnittet förklarar klimatologen Sverker Hellström, hur ett tropiskt dygn och en tropisk natt definieras, hur tropiska dygn varierar beroende på geografi och hur frekvensen av tropiska dygn föränd
#62 · 13 min · 21 okt 2025
I det här avsnittet tittar vi närmare på parametern nollgenomgångar. Klimatologen Maria Norman förklarar vad en nollgenomgång är, hur antalet nollgenomgångar har förändrats över tid och mellan olika delar av landet. Hon berättar också om vilka konsekvenser det får när nollgenomgångarna blir fler.
#61 · 15 min · 14 okt 2025
Solinstrålning är energi från solen och den driver bland annat väder och klimat. I det här avsnittet tar vi oss med hjälp av Sandra Andersson och Thomas Carlund en närmare titt på parametern solinstrålning. De berättar också om hur solinstrålning mäts och hur den förändrats över tid. Pr
#60 · 14 min · 7 okt 2025
Magnus Joelsson är tillbaka i det här avsnittet och den här gången berättar han om parametern nederbörd ur ett historiskt perspektiv. Han svarar bland annat på frågor som vad nederbörd är, om mätmetoden har förändrats och om det regnar mer nu än förr. Programledare för poddserien Sveri
#59 · 14 min · 30 sep 2025
Varför är det viktigt att mäta vind och blåser det mer nu än förr? I det här avsnittet berättar klimatologen och meteorologen Sverker Hellström om parametern vind ur ett historiskt klimatperspektiv. Vi får också reda på om vindmönstret har förändrats över tid. Programledare för p
#58 · 14 min · 23 sep 2025
Vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt? Hur har ozonskiktet förändrats? Och hur går det egentligen med ozonhålet? Detta är några av de frågor klimatologen Sandra Andersson och meteorologen Tomas Carlund svarar på i det här avsnittet när vi pratar om parametern ozon. Program
#57 · 13 min · 16 sep 2025
En klimatindikator används för att beskriva, följa och analysera förändringar i klimatet över tid. SMHIs klimatindikatorer baseras i första hand på långa mätserier från meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska mätstationer, men även andra övervakningsmetoder. I det första avsnittet a
#56 · 17 min · 9 sep 2025
SMHI-podden är på plats på en av Europas största vetenskapliga konferenser. Vi pratar om hur klimatet förändras i Europa, om hur AI revolutionerar forskningen, och om nya spännande tekniker för att samla in mer data om vår planet! Hosted on Acast. See <a
#55 · 39 min · 25 jun 2025
När våren kommer och solen tittar fram börjar det plötsligt damma på gatorna – men vad är det egentligen som virvlar runt i luften? I det här avsnittet berättar Christian Asker, forskare i luftmiljö om PM10-partiklar – var de kommer ifrån, hur de påverkar vår hälsa och varför vår
#54 · 9 min · 11 apr 2025
Tänk dig att du står uppe på ett berg och tittar ner mot en stad som ligger i en dal längre ner. När du gjort det tidigare har du tydligt kunna se staden, men just den här dagen ligger ett tätt lager av dimma eller smog som ett lock över staden. Fenomenet kallas inversion. Hur, när och varför det bi
#53 · 11 min · 28 mar 2025
Kan den globala uppvärmningen få Golfströmmen att kollapsa? Det är en av de vanligaste frågorna SMHIs klimatforskare får. Ofta syftar man då egentligen på AMOC – ett större system av havsströmmar i Atlanten där Golfströmmen ingår. AMOC transporterar värme norrut och bidrar till att Sverige har et
#52 · 24 min · 5 mar 2025
Vad är tidvatten och hur uppstår det? Och kan vi uppleva tidvatten i Sverige? Oceanograferna Oskar Åslund och Simon Pliscovaz förklarar i det här avsnittet skillnaden mellan ebb och flod, om tidvatten kan uppstå både i sjöar och hav, höjdskillnader i tidvatten och mycket mer. Programledare för podds
#51 · 12 min · 7 feb 2025
Vad gör Östersjön så unik jämfört med andra hav? Det pratar oceanograferna Simon Pliscovaz och Oskar Åslund om i det här avsnittet. De tar bland annat upp fenomen som bräckt vatten, Östersjöns unika ekosystem och hur isbildningen sker. Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. <
#50 · 11 min · 31 jan 2025
Håll i hatten – nu snackar vi vind! Ibland kan det kännas som att det blåser från alla håll, men i det här avsnittet förklarar meteorologen Erik Höjgård-Olsen hur vindarna faktiskt rör sig. Han berättar även om hur vinden uppstår och när du kan säga att det blåser storm ute. Programledare för poddse
#49 · 18 min · 24 jan 2025
Visste du att dimma är som ett moln som har ramlat ner på marken? Om inte så behöver du lyssna på det här avsnittet av Fenomenfredag, där kommer du lära dig ett och annat om just dimma! Den som delar med sig av kunskaperna är meteorologen Erik Höjgård-Olsen. Programledare för poddserien Fenomenfreda
#48 · 14 min · 17 jan 2025
Allt du vill och behöver veta om is bjuds du på i det här avsnittet. Oskar Åslund, oceanograf på SMHI, tar oss bland annat igenom de olika isstadierna. Vi pratar även om pannkakor och rutten is! Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund.
#47 · 11 min · 10 jan 2025
I det är avsnittet av Fenomenfredag avhandlar vi allt som har med snö att göra. Meteorologen Linnea Rehn-Wittskog svarar på frågorna, och hon berättar också om fenomenet gul snö (som troligtvis inte är det du tänker att det är). Programledare för poddserien Fenomenfredag är Priya Eklund. <p style
#46 · 13 min · 20 dec 2024
Vad är det som glittrar så vackert på marken när hösten börjar gå mot vinter? Jo – frost! I det här avsnittet svarar meteorologen Erik Höjgård-Olsen på alla frostiga frågor som ställs. Han berättar också om några frostiga fenomen, bland annat ett som involverar hår. Programledare för poddserien Feno
#45 · 13 min · 13 dec 2024
SMHI samarbetar med myndigheter i Zimbabwe för att utveckla lokala prognoser och sprida information om extrema väderhändelser till småbrukare på Zimbabwes landsbygd. I april utlyste Zimbabwes president katastroftillstånd efter en intensiv torka som förvärrade matosäkerheten för miljontals m
#44 · 25 min · 4 dec 2024
Visste du att regional klimatmodellering kan hjälpa oss att förstå hur ett förändrat klimat påverkar allt från vilka grödor som bäst kan odlas i olika regioner, till spridningen av vissa sjukdomar och hur skidturism och rennäring påverkas av varmare vintrar? I det här avsnittet diskuterar vi varför
#43 · 22 min · 27 nov 2024
För att bygga motståndskraftiga samhällen krävs god information om hur klimatförändringar påverkar specifika regioner. I dagens podd gästas vi av Berit Arheimer, professor i hydrologi vid SMHI, som tar oss med på möten med kollegor från Indien och södra Afrika. De beskriver hur bristen på klimatdata
#42 · 26 min · 20 nov 2024
Tillgången till hydrologiska prognos- och varningssystem är avgörande för att skydda samhällen och liv, särskilt när extrema väderhändelser sker allt oftare och blir mer intensiva. Ett exempel på hur sådana system gör skillnad finns i Västafrika, där SMHI, i samarbete med lokala myndigheter, ha
#41 · 25 min · 13 nov 2024
Visste du att cirka 7 miljoner människor globalt dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar? Och att luftföroreningar bidrar till tio gånger fler dödsfall än trafikolyckor i Sverige? I poddavsnittet pratar vi luftmiljö med Christian Asker, forskare vid SMHI. Vi får också en inblick i lu
#40 · 27 min · 6 nov 2024
Fattigare länder har svårare att anpassa sig till förändringar i klimatet, och Afrika är den kontinent som är allra mest sårbar för klimatförändringarna. För att anpassa sig till förändringarna krävs både kunskap och resurser, något som inte alltid är tillgängligt. Genom klimatkurser har SMHI bidrag
#39 · 31 min · 30 okt 2024
De flesta som blickat ut över havet har nog också lyckats se vågor i olika former. Vågor bildas när det blåser, men det finns en vetenskap bakom det hela. Vad som händer mellan vinden och vattnet, vad som avgör storlek och hastighet på vågorna och hur länge vattnet kan vara vågigt efter att det slut
#38 · 13 min · 18 okt 2024
I det här avsnittet av Fenomenfredag har vi ställt regniga frågor till meteorologen Linnea Rehn Wittskog. Linnea berättar bland annat om hur regn bildas, när det regnar som mest och om det kan regna på tvären. Hon berättar också om något som låter riktigt spännande, nämligen blodregn. Programle
#37 · 13 min · 4 okt 2024
Har du sett en halo har du troligtvis även sett molntypen som i många fall ger upphov till halos, nämligen Cirrostratus eller slöjmoln som de också kallas. I det här avsnittet berättar meteorologen Max Schildt mer om hur de ser ut, hur snabbt de rör sig och också om hur det kan vara att promenera
#36 · 9 min · 20 sep 2024
Har du tittat upp mot himlen och funderat på varför himlen är blå? I det här avsnittet får du svaret! Meteorologen Max Schildt berättar om att det handlar om färger och deras våglängder och att det faktiskt är en till färg som spelar in i den blå himlen. Programledare för poddserien Fenomenfredag är
#35 · 8 min · 6 sep 2024
Vad är alger och ser vattnet ut som blommor när det är algblomning? I säsongspremiären av Fenomenfredag svarar oceanografen Simon Pliscovaz på frågor kring alger, algblomning och han berättar också om den mest spektakulära algblomningen av algblomningar - nämligen mareld. Programledare för poddserie
#34 · 13 min · 23 aug 2024
”Vad blir det för väder?” - hur ofta har du inte sagt det? Men vad menar egentligen meteorologerna när de säger att det blir växlande molnighet? Och vad är skillnaden mellan halvklart väder och lätt molnigt? Meteorologerna Linnea Rehn Wittskog och Max Schildt reder i säsongsfinalen av Fenomenfredag
#33 · 15 min · 14 jun 2024
Har du undrat om golfströmmen kommer att stanna? Eller om vi klarar att minska våra utsläpp i tid? I det här avsnittet besvarar några av Sveriges främsta klimatexperter frågor om alltifrån hur skidsäsongen förändras, till vad man som individ kan göra för att minska sina klimatutsläpp, samt hur or
#32 · 40 min · 4 jun 2024
Ett (hej)dundrade avsnitt av Fenomenfredag där meteorologen Marie Staerk berättar vad som egentligen händer när det åskar. Hon svarar också på frågor kring hur stort ett åskmoln är, hur mycket det åskar i Sverige och om det alltid blixtrar när det åskar. Programledare för poddserien Fenomenfredag är
#31 · 11 min · 3 jun 2024
Det här poddavsnittet går i regnbågens alla färger! Men vilka färger har regnbågen, är det alltid samma färger och varför är det just de färgerna? Meteorologen Linus Karlsson berättar i det här avsnittet mer om färgerna, men också om hur regnbågen bildas och när det är som mest troligt att se den. H
#30 · 9 min · 31 maj 2024