I Naturpodden pratar vi med personer som är aktiva inom Natursverige. Jingeln är gjord av Daniel Schrire. Skatorna är inspelade av Bo Söderström. Omslagsbilden är tagen av Torbjörn Swenelius.
Svensk skogspolitik har inte ändrats på decennier på grund av Socialdemokraterna och Centerpartiet. Svängdörrar mellan politiska positioner och lobbyism har dessutom suddat ut gränserna mellan den demokratiska och den ekonomiska makten, något som fortsatt i Tidöregeringen. Emil har pratat med forskaren Ida Wallin som är en av medförfattarna till rapporten "Makten över skogen". Jag träffar Ida Wallin i Hågadalen-Nåstens naturreservat som ligger i Uppsalas utkant. Hon är skoglig doktor och jägmästare med det politiska spelet kring skogen som arbetsfält. I sin forskning fokuserar hon på beslutsfattande kring skogen i alla dess former. 0:00 0:00 –15 +30 Lyssna på Emils samtal med Ida inspelat i Hågadalen-Nåstens naturreservat den 28 maj. Du kan även lyssna på Spotify, Apple podcaster och Youtube. Två partier som format skogspolitiken Den svenska skogsbruksmodellen har prioriterat de ekonomiska och produktionsinriktade aspekterna av skogsbruket framför andra värden, vilket har skapat en kris för den biologiska mångfalden i våra skogar. I rapporten som undersöker tidsperioden 2014–2022 är det framför allt två politiska partier som har utövat makt över skogen: – Socialdemokraterna har haft positioner inom politiken som har gett dem stort inflytande, och Centerpartiet som har varit bra på att sätta sina frågor högt upp på agendan. De har styrt narrativet om vad skog är för något, förklarar Ida. Kalhygge i Sverige 2023. Foto: Erik Hansson Väldigt lite har hänt sedan 1993 Det var 1993 som nuvarande skogsvårdslag slogs fast. Där bestämdes att produktionsmål och miljömål ska väga lika tungt, men också att en mer så kallad laissez faire skogspolitik – låt gå politik – ska gälla. Sedan 1993 är det meningen att främst information och frivilliga åtgärder tillämpas för att driva igenom politiken i praktiken. Den nyliberala lagstiftningen innebär att ansvaret läggs på den så kallade ”marknaden” som är tänkt att reglera sig själv, till exempel genom certifiering. Bland annat ska miljömålet ”Levande skogar” uppfyllas till år 2030, men nästan alla indikatorer pekar i fel riktning. Skogsstyrelsen gör bedömningen att målet inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Samtidigt har politiken inte lyckats enas om nationella kunskapsunderlag som en nyckelbiotopsinventering vilket lämnat en stor kunskapslucka som nu ideella organisationer gör sitt bästa för att överbrygga. – Januariavtalet slöts den 11 januari 2019. Den då sittande regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade förlorat mandat i valet [året innan] och behövde ingå ett avtal med Liberalerna och Centerpartiet. Där hade Centerpartiet ett stort inflytande och då förlorade till exempel Miljöpartiet inventeringen av nyckelbiotoper och skyddet för de ännu oskyddade fjällnära skogarna, berättar Ida. Lavskrika är en fågelart som är skyddad enligt EU:s fågeldirektiv men som minskar i Sverige på grund av kalhyggesbruket. Arten är idag rödlistad som nära hotad. Foto: Linda Jonasson https://www.lindajonassonfoto.se/ Därför behöver vi politiker Politikens roll är att lösa målkonflikter mellan olika intressen i skogen. Det handlar delvis om lagarna, men även om hur man fördelar resurser till Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Och där har registreringen av nyckelbiotoper varit ett kunskapsunderlag för skogsägare. Det finns en stor problematik i att Skogsstyrelsen inte har tillräckligt med resurser för att bedriva sitt tillsynsarbete och myndigheten har även haft en viktig roll som rådgivare till skogsägare. – Till syvende och sist ska politikerna lösa konflikterna och visa vart Sverige vill. Vilka nyttor vill vi ha från skogen och vad är vi beredda att göra för att faktiskt nå dit. Det jag tror vi behöver är en klargörande debatt kring vilka alternativ vi har och vad de kostar – både i termer av reda pengar, samhällsekonomi men också ekosystemtjänster och framtida resiliens för skogen. Och den där klargörande debatten har vi tyvärr inte idag, avslutar Ida. Rapporten som Ida medverkade i granskade makten över skogen fram till år 2022. Efter det har det blivit allt mer tydligt att skogsbruket bryter mot nationell rätt och EU-rätt, men nuvarande regering, med landsbygdsminister Peter Kullgren från Kristdemokraterna i spetsen, har aktivt motarbetat en förändring av skogspolitiken, inte minst genom att obstruera EU:s naturrestaureringsförordning. Svängdörrar mellan skogsindustrin, lobbyism och den nationella politiken gäller med andra ord även Tidöregeringen. Stötta Naturpodden Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).Kontakta Emil V Nilsson. Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet. • Alla avsnitt av Naturpodden hos Natursidan Läs mer
Svensk skogspolitik har inte ändrats på decennier på grund av Socialdemokraterna och Centerpartiet. Svängdörrar mellan politiska positioner och lobbyism har dessutom suddat ut gränserna mellan den demokratiska och den ekonomiska makten, något som fortsatt i Tidöregeringen. Emil har pratat med forskaren Ida Wallin som är en av medförfattarna till rapporten "Makten över skogen". Jag träffar Ida Wallin i Hågadalen-Nåstens naturreservat som ligger i Uppsalas utkant. Hon är skoglig doktor och jägmästare med det politiska spelet kring skogen som arbetsfält. I sin forskning fokuserar hon på beslutsfattande kring skogen i alla dess former. 0:00 0:00 –15 +30 Lyssna på Emils samtal med Ida inspelat i Hågadalen-Nåstens naturreservat den 28 maj. Du kan även lyssna på Spotify, Apple podcaster och Youtube. Två partier som format skogspolitiken Den svenska skogsbruksmodellen har prioriterat de ekonomiska och produktionsinriktade aspekterna av skogsbruket framför andra värden, vilket har skapat en kris för den biologiska mångfalden i våra skogar. I rapporten som undersöker tidsperioden 2014–2022 är det framför allt två politiska partier som har utövat makt över skogen: – Socialdemokraterna har haft positioner inom politiken som har gett dem stort inflytande, och Centerpartiet som har varit bra på att sätta sina frågor högt upp på agendan. De har styrt narrativet om vad skog är för något, förklarar Ida. Kalhygge i Sverige 2023. Foto: Erik Hansson Väldigt lite har hänt sedan 1993 Det var 1993 som nuvarande skogsvårdslag slogs fast. Där bestämdes att produktionsmål och miljömål ska väga lika tungt, men också att en mer så kallad laissez faire skogspolitik – låt gå politik – ska gälla. Sedan 1993 är det meningen att främst information och frivilliga åtgärder tillämpas för att driva igenom politiken i praktiken. Den nyliberala lagstiftningen innebär att ansvaret läggs på den så kallade ”marknaden” som är tänkt att reglera sig själv, till exempel genom certifiering. Bland annat ska miljömålet ”Levande skogar” uppfyllas till år 2030, men nästan alla indikatorer pekar i fel riktning. Skogsstyrelsen gör bedömningen att målet inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Samtidigt har politiken inte lyckats enas om nationella kunskapsunderlag som en nyckelbiotopsinventering vilket lämnat en stor kunskapslucka som nu ideella organisationer gör sitt bästa för att överbrygga. – Januariavtalet slöts den 11 januari 2019. Den då sittande regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade förlorat mandat i valet [året innan] och behövde ingå ett avtal med Liberalerna och Centerpartiet. Där hade Centerpartiet ett stort inflytande och då förlorade till exempel Miljöpartiet inventeringen av nyckelbiotoper och skyddet för de ännu oskyddade fjällnära skogarna, berättar Ida. Lavskrika är en fågelart som är skyddad enligt EU:s fågeldirektiv men som minskar i Sverige på grund av kalhyggesbruket. Arten är idag rödlistad som nära hotad. Foto: Linda Jonasson https://www.lindajonassonfoto.se/ Därför behöver vi politiker Politikens roll är att lösa målkonflikter mellan olika intressen i skogen. Det handlar delvis om lagarna, men även om hur man fördelar resurser till Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Och där har registreringen av nyckelbiotoper varit ett kunskapsunderlag för skogsägare. Det finns en stor problematik i att Skogsstyrelsen inte har tillräckligt med resurser för att bedriva sitt tillsynsarbete och myndigheten har även haft en viktig roll som rådgivare till skogsägare. – Till syvende och sist ska politikerna lösa konflikterna och visa vart Sverige vill. Vilka nyttor vill vi ha från skogen och vad är vi beredda att göra för att faktiskt nå dit. Det jag tror vi behöver är en klargörande debatt kring vilka alternativ vi har och vad de kostar – både i termer av reda pengar, samhällsekonomi men också ekosystemtjänster och framtida resiliens för skogen. Och den där klargörande debatten har vi tyvärr inte idag, avslutar Ida. Rapporten som Ida medverkade i granskade makten över skogen fram till år 2022. Efter det har det blivit allt mer tydligt att skogsbruket bryter mot nationell rätt och EU-rätt, men nuvarande regering, med landsbygdsminister Peter Kullgren från Kristdemokraterna i spetsen, har aktivt motarbetat en förändring av skogspolitiken, inte minst genom att obstruera EU:s naturrestaureringsförordning. Svängdörrar mellan skogsindustrin, lobbyism och den nationella politiken gäller med andra ord även Tidöregeringen. Stötta Naturpodden Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).Kontakta Emil V Nilsson. Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet. • Alla avsnitt av Naturpodden hos Natursidan Läs mer
#77 · 55 min · 11 jun 2026
I en av Svenska kyrkans skogar utanför Uppsala har avverkning lett till att de allt mer sällsynta arterna ryl och knärot har minskat eller försvunnit. Sebastian har följt arternas utveckling både lokalt och nationellt och berättar i det här avsnittet varför de kan betraktas som utrotningshotade i Sverige. Jag träffar Sebastian Sundberg på Högstaåsen som ligger en liten bit norr om Uppsala. Rylen är en lite mytisk skogsväxt som är sällsynt. Det är också en art som är hotad i Sverige, även om den inte klassas som lika hotad i den senaste rödlistan. Därför reagerade han kraftigt när det dök upp en bild med otroligt mycket ryl i Artportalen år 2016 en liten bit norr om Uppsala. – Så jag åkte hit på hösten och hittade 10-20 kvadratmeter där rylen var mattbildande. När jag räknade visade det sig vara 6 500 skott och det var mer än det fanns på någon enda lokal i landet som då var känd, förklarar Sebastian. 0:00 0:00 –15 +30 Lyssna på Emils samtal med Sebastian Sundberg inspelat på Högstaåsen den 25 maj 2026. Du kan även lyssna på Spotify, Apple podcaster och Youtube. Rylen på Högstaåsen har gott om fruktställningar från förra årets blomning som släpper sina dammfrön först nu. Foto: Emil V. Nilsson. Knäroten dog efter kyrkans avverkning Strax efter Sebastians inventering, i maj 2017, så avverkade kyrkan skogen där han räknat ryl och även hittade knärot. Hösten år 2023 gjorde han en återinventering och även efter senare uppföljning kan han konstatera att mer än 70 procent av rylen försvunnit, trots de hänsyn som kyrkan tog till förekomsterna vid avverkningen. Det gäller i ännu högre grad knäroten – det bara fanns enstaka skott kvar 2023 och när vi besökte området för poddinspelningen 2026 hittade vi inga skott alls. I den senaste rödlistan är knäroten klassificerad som sårbar (VU). – Där använder vi oss bara av riksskogstaxeringens data och den visar på en väldigt kraftig nedgång från 1990-talet fram till början av 2000-talet. Knäroten är förmodligen en av de arter som är mest känslig för skogsbruk, berättar Sebastian. Knärot hittar man oftast som rosett, för den blommar i juli–augusti medan de karaktäristiska bladen är vintergröna och kan hittas året om. Arten förekommer i de få rester av gamla bondskogar som finns kvar, i alla fall i södra Sverige. I norra Sverige finns knärot även i naturskogar med bara fåtal spår efter mänskliga aktiviteter. Knäroten dör om skogen kalavverkas. Foto: Emil V. Nilsson Rylen är en floraväktarart Ryl är en art som länge ansetts som sällsynt och närmast mytisk. Den är svår att hitta eftersom den är lik lingonris och ofta finns i torra tallskogar på rullstensåsar, men har framför allt tidigare även varit mer spridd på morän. Till skillnad från knäroten är ryl så ovanlig att den inte räknas i Riksskogstaxeringen, men det är en art som floraväktarna övervakar. – Efter rödlistan släpptes så är den klassad som sårbar (VU). Tidigare hade den kategorin starkt hotad (EN). Den har faktiskt klivit ner ett snäpp och det är väl lite mitt eget fel därför jag har varit ute en hel del och hittat även en annan lokal uppe vid Brämsand i Norduppland som nu är Sveriges största lokal, säger Sebastian nästan lite skamset. Så vet vi var växterna finns i Sverige Provinsfloror. Under decennier så har framför allt volontärer inventerat de flesta landskap och provinser i Sverige utgående från ekonomiska kartans rutor på 5×5 kilometer. I vissa fall finns även äldre inventeringar som i Skåne, på Öland och i Uppland, vilket gör det möjligt att jämföra äldre förekomster med mer nutida. Du hittar texterna från provinsflororna genom att söka efter en specifik art på Botanikportalen. Riksskogstaxeringen genomför en detaljerad inventering av växter, räkning av blåbär och lingon, samt inventering av specifika objekt, exempelvis hackspettsspår och myrstackar. Floraväktarna är ett nätverk av ideellt engagerade växtkunniga personer som räknar hotade arter och arter som är listade i EU:s livsmiljödirektiv. Så långt det är möjligt räknas alla plantor av en art på en specifik lokal vart femte år. Informationen gör det möjligt att räkna ut trender för hur utvecklingen ser ut för dessa sällsynta arter med statistiska modeller. Läs mer Rödlistan har olika kategorier och kriterier Den vanligaste orsaken till att en art blir rödlistad är att den minskar. Den går från livskraftig (LC) till någon av de olika kategorierna i rödlistan där nära hotad (NT) är den minst allvarliga utdöenderisken och akut hotad (CR) den allvarligaste. Det finns även en kategori för de arter som dött ut i Sverige och den kallas regionalt utdöd (RE), samt en kategori för arter där det är kunskapsbrist (DD). Ryl och knärot placeras i den ganska allvarliga kategorin sårbar (VU) i senaste rödlistan. Sebastians fynd av ryl på Högstaåsen kan du läsa mer om här i tidskriften Daphne. Effekten av Svenska kyrkans avverkning på Högstaåsen på ryl och knärot kan du läsa om i Svensk Botanisk Tidskrift här med början på sidan 46 (eller 172 i den tryckta tidskriftens numrering). Stötta Naturpodden Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).Kontakta Emil V Nilsson. Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet. • Alla avsnitt av Naturpodden hos Natursidan Läs mer
#76 · 52 min · 30 maj 2026
Du kan ha ängsväxter i kruka, i rabatten, i gräsmattan, men de kan också pryda grönytor i våra städer. Här berättar trädgårdsmästare Malin Wedrén hur hon drar upp ängsväxter från frö till pluggplantor för utplantering. Alla som har sått något klarar detta, menar Malin. Nu har det pratats tillräckligt, sätt igång! Malin Wedrén är trädgårdsmästare utbildad på högskolan i Gävle. I avsnittet får ni höra hur hon sår ängsväxter som liten blåklocka, Sveriges nationalblomma, men även åkervädd, gulmåra och rödklint, vanliga arter som är populära hos pollinatörer. Vi befinner oss på Svartbäckens trädgård som Malin driver tillsammans med sin man. Den ligger mellan Enköping och Uppsala med inriktning på ätbara växter, men Malin drar också upp tusentals plantor av vilda växter till ett projekt i Västerås. Det är gräsytor runt området Rocklunda som ska förvandlas till blommande ängar i ett projekt som bland annat biologen Nils Ryrholm medverkar i. – Det är lättare att plantera ut pluggplantor än att så in direkt på plats om man vill göra det i rabatten. Dessutom så får man en snabbare tillväxt. Det blir lite lättare att lyckas, säger Malin. 0:00 0:00 –15 +30 Lyssna på Emils samtal med Malin Wedrén inspelat på Svartbäckens trädgård den 15 maj. Du kan även lyssna på Spotify, Apple podcaster eller Youtube. Professionel uppdragning av pluggplantor Först siktar Malin jorden med en brödback för att få bort större klumpar, sedan för hon över jorden till ett tråg med höga kanter och hål i botten. Hon dunkar till tråget så att jorden sätter sig och trycker lätt på jorden för att få en jämn såbädd. Sedan häller hon ut frön från en påse så att de sprider sig brett över jordytan och märker tråget med en etikett som hon skriver art och datum på. Därefter sållar hon på ett tunt lager med jord, det ska vara ungefär lika tjockt som tre gånger fröets diameter (för riktigt små frön blir det lätt mer jord men det är ok menar Malin). Då är det klart för att ställa tråget i vatten innan det placeras utomhus i väntan på att fröna ska gro. Malin Wedrén bredsår ängsväxter, här är det åkervädd, i ett tråd som är nästan en decimeter djupt och har hål i botten för dränering. Foto: Emil V. Nilsson. Växterna får ett försprång Tråget med frön får stå utomhus i väntan på att först groddplantor och sedan det första karaktärsbladet visar sig. Då är det dags att skola om plantorna till pluggbrätten. Där får de växa till sig tills det är dags att plantera ut växterna. Genom att gräva bort någon kvadratdecimeter av grässvålen och plantera pluggplantor får de en konkurrensfördel mot andra växtarter som etablerar sig från frö. – I Rocklunda i Västerås gör vi om klippta gräsytor till mer ängslika marker. Vi sätter pluggplantor på hösten då det ofta regnar, så att man inte behöver gå och passa med vatten hela tiden, samtidigt som de hinner rota sig till nästa säsong, förklarar Malin. När fröna är i jorden och tråget fått stå i vatten ett tag placeras de utomhus. Efter att fröna grott så kommer grodbladen upp. Det är först efter att det första karaktärsbladet har växt upp som den lilla plantan kan skolas om till pluggbrätten. Foto: Emil V. Nilsson. Trågen med frö är bra att ställa utomhus där det är ganska varmt, inte blåser för mycket och där det är lätt att komma åt att vattna. Malin ställer sina tråg bakom ett litet växthus där hon gjort i ordning några upphöjda bänkar med grus i botten. När fröna gror så kommer först hjärtbladen upp, som regel två för ängsväxter, men det är först när det första karaktärsbladet kommit upp som plantorna ska skolas om till pluggbrätten – tråg med cylinderformade nedsänkningar lagom stora för en liten planta. Sedan får de stå och växa till så att de blir klara för utplantering till hösten. – Håll i ett blad när du skolar om dem. Klämmer du sönder ett blad så dör inte plantan men håller du för hårt i stjälken klämmer du ihjäl hela växten. Försök sätta dem på samma nivå i jorden som de var i det andra tråget och tänk på att rötterna växer nedåt. Lägg dem inte böjda med rotspetsen uppåt som ett ”u”. Du vill att roten ska få jordkontakt så tryck till lite försiktigt och vattna ordentligt efteråt, tipsar Malin. Malin lyfter ut pluggplantor av rödklint från ett brätte med plantor som är redo att planteras ut (de måste inte bli så stora som den vänstra plantan). Foto: Emil V. Nilsson. Video från YouTube Genom att spela videon accepterar du YouTubes dataskyddspolicy. Ja, visa mig innehållet Källa: youtu.be Stötta Naturpodden Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).Kontakta Emil V Nilsson. Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet. • Alla avsnitt av Naturpodden hos Natursidan Läs mer
#75 · 51 min · 21 maj 2026
Skogsdebatten handlar för mycket om "hur" och för lite om "varför" och "för vem", menar Ola Engelmark. Han har levt sitt liv för och av skogen och hoppas på nya former av skogsbruk där många av träden får stå kvar. Ola Engelmark har betytt mycket för att lyfta upp andra värden i skogen än pappersmassa. Han doktorerade på skogsbrand i Muddus, har varit lärare och forskare i skogsekologi i både Sverige och Kanada. Efter en lång karriär valde han att satsa på sitt författarskap och skogsvården på den egna gården. Hur började ditt intresse egentligen, hur kan man bli så genomsyrad av skog? – Mitt blodomlopp är fyllt av kåda… Jag växte upp i en by i Västerbotten där skog ansågs viktigt. Där sprang jag omkring i skogen om dagarna och det pratades skog hemma, så det blev självklart att jag skulle hålla på med skog, förklarar Ola. 0:00 0:00 –15 <button type="button" class="Podcast-controlButton Podcast-controlButton--play is-pau
#74 · 56 min · 13 maj 2026
Brita Asplund är skogsexpert på Naturskyddsföreningen och förklarar föreningens visioner för den natur som vi kallar skog. Det visar sig att FN och EU ställer liknande krav på Sverige, vilket ligger märkligt långt från vad de flesta av våra riksdagspartier står för. Tisdagen den 23 februari tog jag tåget till Gävle och promenerade över till vackra Agnes Kulturhus. Där pratade jag med Brita Asplund och vi spelade in i en fantastisk poddstudio på nedervåningen. Brita är utbildad jägmästare och jobbar som sakkunnig i frågor som gäller den svenska skogen på Naturskyddsföreningen. 0:00 0:00 –15 <use xlink:href="https://www.natursidan.se/app/themes/hopp/assets/icons/arto.7c5b00b5.svg#audio_control_pla
#73 · 55 min · 8 maj 2026
Under en konferens i Göteborg diskuterades de riktigt stora frågorna för Sveriges natur. Nu kan du höra ett poddavsnitt inspelat inför publik under konferensen där Johan Eklöf, Rebecka le Moine, Sebastian Kirppu och Emil V. Nilsson bollar frågor om biologisk mångfald. I det här avsnittet hör du Rebecka le Moine, Sebastian Kirppu, Johan Eklöf och Emil V. Nilsson prata om framtidens utmaningar för vår biologiska mångfald. Det spelades in i slutet av februari då gräddan av Sveriges naturvård möttes i Göteborg för att prata om framtidens levande landskap under en konferens arrangerad av företagen Enviroplanning och CSR Västsverige. 0:00 0:00 –15 <svg class="Icon Podcast-controlIcon Podcast-controlIc
#72 · 34 min · 29 apr 2026
Svirrande tornseglare och ropande pärlugglor i all ära, men förlust av biologisk mångfald handlar om mycket mer än förlorade upplevelser. Det leder till ökande flyktingströmmar och konflikter och hotar även vår livsmedelsförsörjning. I det här avsnittet utvecklar Lena Tranvik hur situationen ser ut i Sverige. Lena Tranvik är naturvårdsbiolog med en lång karriär bakom sig. Hon disputerade på hoppstjärtar och metallföroreningar, har jobbat på länsstyrelsen, som konsult, på Naturvårdsverket och nu senast som tillförordnad chef på SLU Artdatabanken innan hon gick i pension. Jag åkte hem till henne för att prata om brittiska regeringens nya rapport om de nationella säkerhetshoten från förlust av biologisk mångfald och ekosystemkollaps. Är situationen lika alarmerande i Sverige? – Det är som att det tas mer på allvar eftersom det är brittiska motsvarigheten till myndigheten för samhällskydd och beredskap som släppt rappporten och inte naturvårdsmyndigheten. För det här är resultat som vi sett i väldigt många andra tidigare utredningar; globalt, på EU-nivå och nationellt. Men det är bra att det fått stort genomslag, menar Lena. 0:00 0:00 <button type="button" class="Podcast-controlButton Podcast-controlButton--rewind" data-podcast-target="re
#71 · 50 min · 21 apr 2026
Fågeldirektivet gäller för alla fågelarter, men ändå fortsätter Skogsstyrelsen att släppa igenom många avverkningsanmälningar utan granskning. I det här avsnittet utvecklar Jan Darpö, professor emeritus i miljörätt vid Uppsala universitet, hur EU-rätten påverkar lagarna i Sverige med tyngdpunkten på fåglar. För att nysta i EU-rättens betydelse för svensk natur har jag stämt träff med Jan Darpö på Stadsbiblioteket i Uppsala. Han är pensionerad professor i miljörätt och menar att oviljan från våra regeringspolitiker att följa EU:s regelverk är påtagligt. Förra året kom ännu en dom, den estniska skogsdomen som kallas Voore-Mets, där domstolen förtydligar hur skogsbruket i Sverige bryter mot gällande lagstiftning i EU. – Ja, den bekräftar en tidigare dom som kallas Skydda skogen, nämligen att skyddet av fåglar gäller alla fågelarter och avser ett avsiktligt dödande eller störande. Och då säger domstolen att handlingar som man vet, eller kan misstänka, kommer få en viss effekt, ska räknas som avsiktliga handlingar. Det ursprungliga målet handlade om en strand i Grekland som var skyddad eftersom havssköldpaddor brukade lägga ägg där. Där pekade domstolen på att myndigheterna inte hade ingripit på ljusstörningar från hotellen, diskotekmusik, mopedkörning på stranden, förklarar Jan. Då innebär det att man var medveten om en fara för havssköldpaddorna som är skyddade av EU-rätten och därför var det avsiktligt. På samma sätt ska man tolka avverkning av skog som kan skada fåglar. 0:00 0:00 <div class="Podcast-progressHandleWrapper" data-podcast-target="progressHandleWrapper" role="slider" tabindex="0" aria-label="Sök ljudposition" aria-valuemin="0" aria
#70 · 58 min · 12 apr 2026
Engagemanget för naturen är stort i Sverige, men miljörörelsen står ofta vid sidan av de beslutande organen i samhället. Ulrika Karlsson har engagerat sig i Svenska Kyrkan för att förändra synen på skogen. Hon startade Himmel och Jord år 2021 och var ordförande fram till mars 2026. För många i miljörörelsen har valet till Svenska kyrkan i september 2025 visat att det går att få frågor om skog och biologisk mångfald att bli valfrågor. Det har väckt ett hopp om att skog även kan bli en fråga i riksdagsvalet 2026. För att få veta mer pratade Emil med Ulrika Karlsson som har varit väldigt viktig i kyrkovalet. – Jag kommer från miljörörelsen och har varit med i Naturskyddsföreningen i en evighet. Självklart är jag medlem i kyrkan och nu har vi världens största kris i mänsklighetens historia och kyrkan tar inte det på allvar. Det är katastrof, säger Ulrika. 0:00 0:00 –15 <button type="button" class="Podcast-controlButton Podcast-controlButton--p
#69 · 52 min · 3 apr 2026
Hemma hos Sophia och Martin i östra Skåne har skillnaden mellan trädgård och natur suddats ut. Vilda växter får vandra in i rabatterna och ute på väggarna bygger ovanliga bin sina bon. Mycket av inspirationen kommer från den vilda naturen i omgivningen, inte minst den ovanliga naturtypen sandstäpp. Sophia Callmer och Martin Stoltze har byggt upp en trädgård som rent estetiskt för tankarna till Medelhavet, men vars biologiska mångfald bygger på sandstäppen som finns helt naturligt runt knuten. Marken ligger strax norr om naturreservatet Drakamöllan som bland annat är känt för den säregna och ovanliga naturytpen som kallas sandstäpp. Tillsammans har de företaget Drakängen. De har även hästar som betar delar av deras mark, men de får inte gå där på sommaren, och inne i själva trädgården härmar de hästarnas bete genom att klippa med gräsklippare som har uppsamlare sent på hösten eller tidigt på våren. Därför har de också fått en trädgård som är full av spännande naturupplevelser under sommaren. – Det är viktigt för oss att trädgården hänger ihop med det som är lite längre bort. Vi har ingen skarp gräns mellan trädgården och omgivningen, förklarar Martin. 0:00 0:00 <svg class="Ico
#68 · 54 min · 26 mar 2026
Få skulle hävda att Socialdemokraterna varit kända för sin naturpolitik, men med Annie Ross har det blivit ändring på det. Som nyvald ordförande för Reformisterna lyfter hon naturrestaureringslagen och skogsfrågor på ett sätt som väcker hopp om förändring efter riksdagsvalet i höst. Idag är naturfrågor i allra högsta grad politiskt sprängstoff. Att värna om livets mångfald i form av artrika skogar – från varglav till lodjur – gör att man står för något helt annat än sittande regeringen. Samtidigt har det idag största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, länge varit för ett industriellt utnyttjande av både skog och jordbruksmark – inte alls olikt Tidöpartierna. Därför är det extra hoppfullt att den socialdemokratiska föreningen Reformisterna och deras nyvalda ordförande Annie Ross lyfter fram ett hållbart skogsbruk och klimatpolitik som några av deras viktigaste punkter för att reformera politiken inför riksdagsvalet. – För mig är relationen till naturen något väldigt kärt och nästan heligt, och väldigt nära förknippat med min relation till min familj, förklarar Annie Ross som är uppvuxen i Motala och har sin släkt på västra Östergötlands landsbygd. 0:00 0:00 <svg class="Icon Podcast-controlIcon" role="presentation" width="
#67 · 58 min · 19 mar 2026
Regeringen har fått länsstyrelserna att genomdriva en jakt på drygt tio procent av lodjursstammen i Sverige. Naturskyddsföreningen har överklagat jakten som nu är stoppad medan ärendet utreds i rätten. Just nu är den planerade licensjakt på 106 lodjur som länsstyrelserna planerat runt om i Sverige satt på paus. Naturskyddsföreningen och Svenska Rovdjursföreningen har överklagat länsstyrelsernas beslut och just nu ligger frågan uppe i Kammarrätten i Sundsvall. Grunden i överklagan är att jakten skulle strida mot art- och habitatdirektivet, och det liknar därmed licensjakten på varg som stoppades av Kammarrätten i slutet av januari. – Där stoppade Förvaltningsrätten jakten tillfälligt [inhibition] i avvaktan på prövning, och sedan biföll de våra överklaganden. Så där fick vi rätt redan i första instans. För lodjuren har det gått vidare till nästa nivå, förklarar Rebecca Nordenstam som är miljöjurist på Naturskyddsföreningen. 0:00 0:00 –15 </b
#66 · 44 min · 13 mar 2026
Människans storskaliga påverkan på landskapet har lett till nödåtgärder. I Båtfors naturreservat finns de nationellt utrotningshotade arterna bredbandad ekbarkbock och vitryggig hackspett. De hoppas länsstyrelsen kunna rädda genom att röja fram de gamla ekar och ringbarka aspar som växer längs Dalälvens strand. På Dalälvens stränder hade eken sin nordliga utpost under hundratals år, och den solvarma barken lockade till sig skalbaggar som bredbandad ekbarkbock. Den idag akut hotade vitryggiga hackspetten hittade skalbaggslarver på ekarnas grenar. På våren svämmade älven över. Betande boskap gick på öarna på sommarhalvåret och strandängarna slogs med lie. Men vattenkraften tämjde landskapet. Kraftverket Untra stod färdigt redan 1918 och hindrar än idag vattnets naturliga variation i området. Regleringen av Dalälven och avsaknaden av betande djur samt slåtter gör att granen sprider sig. Ekarna dör i mörker, och nu kämpar länsstyrelsen och deras samarbetspartners med att få bort granar och aspar som skuggar de urgamla träden. – Här i området har vi flera hundra år gamla ekar. På grund av vattenkraften och att stränderna inte hävdas så växer markerna igen. Det är ett gammalt kulturlandskap som påverkats av älvens översvämningar, så vi utför nödåtgärder för att rädda ekarna. Här har vi också bredbandad ekbarkbock, berättar Fredrik Söderman på Länsstyrelsen i Uppsala län. 0:00 0:00 <b
#65 · 29 min · 5 mar 2026
Med flera böcker i bagaget och en frisk fläkt i Filosofiska rummet har Jonna Bornemark blivit något så ovanligt som en folkkär filosof. Emil åkte till Södertörns högskola för att få höra hennes syn på varför mänsklighetens relation till naturen är på väg åt helt fel håll. Jonna Bornemark är en filosof som sticker ut i Sverige. Hon har simmat med mörtarna vid sjön nära sommarhuset för att skapa en relation med varelser som många annars bara ser när de fastnat på kroken. Hon var också försökt hitta sätt som visar när hennes häst vill rida, och när hon vill att Jonna ska hoppa av. Det här är hennes sätt att på ett rent praktiskt plan försöka närma sig det andra levande som en subjektiv, kännande varelse – en radikal tanke utifrån den västerländska idétraditionen. Emil åkte till Södertörns högskola för att djupdyka i hennes tankar om vår relation med naturen. – Det började faktiskt med att jag blev gravid. Då började jag inse att jag var en kropp. Jag har haft nära relationer med djur hela mitt liv, men ibland tänkte jag att jag inte skulle blanda in det i mina akademiska utflykter. Men det gick inte, jag behövde använda alla erfarenheter från andra levande kroppar och min egen. Så mitt filosofiska upptäckande är också personligt, förklarar Jonna. 0:00 0:00 <button type="button" class="Podcast-controlButton Podcast-controlButton--rewind" data-podcast-target="rewindButton" aria-label=
#64 · 59 min · 26 feb 2026
Emil har pratat med Karolin Ohlsson som tävlar i orientering för svenska landslaget, men hon är också KBT-terapeut och silversmed. Så när Svenska Orienteringsförbundet lanserade kampanjen ”skärm mot skärm” för att få fler att lämna mobilen och ge sig ut i naturen blev hon en viktig förebild. För elitidrottaren Karolin Ohlsson är det viktigt att prestera maximalt, även när kroppen kanske vill något annat. Hon måste ge sig ut och träna även om det är mörkt och kallt. För oss vanliga dödliga kan så enkla saker som soffan och mobilen göra att vi inte tar oss ut i naturen, trots att vi egentligen vill. – Även fast jag är elitidrottare så tycker jag att det är supernice att sitta i soffan, men det gäller att ta det första steget. När jag sedan väl är ute så ser jag hur fint det är med rimfrosten på träden, snöflingor i luften och solen i ansiktet. Då öppnar det sinnena, kroppen känns bra och ger så mycket mer än soffan, förklarar Karolin. 0:00 0:00 <use xlink:href="https://www.natursidan.se/app/themes/hopp/assets/icons
#63 · 46 min · 12 feb 2026
Elin Pöllänen är artist under namnet Kieli. Kalhyggesbruket har drabbat henne känslomässigt när hembyns skogar började avverkas. Nu har hon startat en skogsgrupp. I avsnittet får du höra om Elins resa och även höra utkast av låtar från henne kommande album "Bäckar och lågor". Elin Pöllänen har haft skogen som kompis, dit har hon sökt sig när hon behövt tröst eller bara för att vara sig själv. Hon är uppväxt i en by som ligger mellan Vallentuna och Norrtälje. När hennes barndoms John Bauer-skogar hotades av avverkning så valde hon att ta kampen. Men Elin är även artist, hon gör musik under namnet Kieli, med låtar om hennes känslomässiga kopplingar till skogarna runt hembyn och den brutala sorgen som kommer när de avverkas. – Jag är musiker och folkhälsovetare. Jag försöker representera en relation med den specifik skog som jag har växt upp med. Det jag försöker porträttera i mitt nya album är de minnen jag har kopplade till olika skogspartier och allt det som väcks inom mig när en skog hotas av avverkning, förklarar Elin. 0:00 0:00 <use xlink:href="https://www.natursidan.se/app/themes/hopp/assets/icons
#62 · 45 min · 6 feb 2026
Emil träffar Isak Isaksson i Florarna för att prata om varför Naturskyddsföreningen varit drivande för att stoppa licensjakten på varg. Idag avslår Kammarrätten i Sundsvall länsstyrelsens överklagande och fastställer förvaltningsrättens beslut när det gäller sex vargar i Västmanland. Det innebär i praktiken att domstolen har stoppat licensjakten i år. Jag har återigen tagit med Isak Isaksson, sakkunnig i biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen, ut till Florarnas naturreservat. Vi sitter mitt i ett vargrevir och jag har monterat mina mikrofoner i ett vindskydd. Sittande regering har tillsammans med Sverigedemokraterna drivit på för att halvera den svenska vargpopulationen, en jakt som överklagades i december av Naturskyddsföreningen och Svenska Rovdjursföreningen. Vad säger det här om regeringen syn på naturen? – Att den förhållandevis marginella gruppen jägare ska ha möjlighet att jaga utan konkurrens med stora rovdjur. Jag skulle vilja kalla det för en troféjakt sprungen ur en konkurrens om älg och rådjur men även ett riskmoment för jakthundar eftersom man bedriver löshundsjakt, säger Isak Isaksson. 0:00 0:00 <button type="button" class="Podcast-controlButton Podcast-controlButton--rewind" data-podcast-target="r
#61 · 44 min · 22 jan 2026
Hur räddar man världen? För Ian Zakrisson och Roger Timbré börjar det med en bäck i Norduppland. Följ med till ett vattendrag där strömstare, utter och kungsfiskare redan kommit tillbaka. Jag sätter mig i bilen och kör norrut på E4. Det blir allt mer snö, och när jag svänger in på en mindre skogsbilväg vid Marma är plogvallarna meterhöga. Jag kör genom ett kalhyggeslandskap ner till byn Sätra där jag träffar Ian Zakrisson och Roger Timbré. Vi går raskt ner till Truskbäcken där Ian börjar berätta om sina planer. – Vi står vid ett gammalt dammfundament från den kvarn som fanns här tidigare. Här har jag lagt ner sten som höjt vattennivån med 50 centimeter så att vattnet flödar över kanten, berättar Ian Zakrisson. 0:00 0:00 –15 <svg class="Icon Podcast-controlIcon Podcast-controlIcon--play" role=
#60 · 42 min · 18 jan 2026
I det här avsnittet bjuder Emil in Ove Eriksson till Rävbacken. Han är professor i växtekologi och har gett ut en bok som ämnet. Du får lyssna till ett vindlande samtal inspelat i naturen om allt från vildmark och igenväxningen av Ängsö nationalpark till att människan är den ultimata nischkonstruerande arten. Den fjärde december besökte Ove Eriksson marken som Emil varit med och restaurerat – Rävbacken. Ove är professor emeritus, alltså ”pensionerad professor”, i växtekologi vid Stockholms universitet. På senare tid har han jobbat mycket med ämnesöverskridande forskning mellan ekologi och människans historia. 2007 valdes han in som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. I november kom hans bok ”I ekologins gränsland” ut på Fri tanke förlag, och där beskriver han bland annat begreppet nischkonstruktion. På många sätt kan man se människan som den ultimata nischkonstruerande arten, där ängsmarker som Rävbacken visar att mångfald och människor kan gå hand i hand under tusentals år. – Nischkonstruktion handlar om att arter påverkar sin ekologiska nisch, alltså alla upptänkliga miljöförhållanden som krävs för att en viss art ska kunna upprätthålla sitt liv. Miljön påverkar arterna, men arterna påverkar även miljön. Det klassiska exemplet är bävern som konstruerar sin miljö genom att dämma vattendrag, förklarar Ove. 0:00 0:00 <div class="Podcast-progressHandle" data-podcast-
#59 · 52 min · 11 jan 2026
Skogsindustrin i Sverige och oljeindustrin i Norge har fått skapa sina egna berättelser. Just deras kalhyggen eller oljeplattformar är enligt dem själva hållbara – och än så länge verkar politikerna köpa deras kontrafaktiska argument. I det här avsnittet pratar Emil med en som har granskat dessa industrigrenar: journalisten och författaren Lisa Röstlund. På morgonen innan jag ska prata med Lisa Röstlund sätter jag kaffet i vrångstrupen. I en debattartikel undertecknad av Viveka Beckeman, vd för branschorganisationen Skogsindustrierna, hävdas att ”Sverige har ett av världens mest hållbara, långsiktiga och reglerade skogsbruk”. Min första fråga till Lisa Röstlund blir därför om hon läst artikeln. Lisa är journalist och för henne är granskning av makten – där skogsindustrin ingår – ett av journalistikens grunduppdrag. – Det går inte att påstå att det svenska skogsbruket är hållbart. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har konstaterat att vi inte når de av riksdagen klubbade miljömålen för skogen, ”levande skogar” och ”ett rikt växt- och djurliv”. Trenden är till och med negativ, det går utför. Det som är oroande är att skogsindustrierna uppmanar till ministerstyre. Det är fel i många lager i den här texten. Men man får inte glömma bort att det är en branschorganisation som talar för en industri som ska leverera råvaror på kvartalsrapportnivå, säger Lisa. 0:00 0:00 <butto
#58 · 60 min · 3 jan 2026
Emil har pratat med Philipp Weiss, skogssamordnare för Naturskyddsföreningen i Dalarnas län. Han berättar att det är en huggsexa på våra sista skogsrester med höga naturvärden. När våra myndigheter inte längre fullgör sitt uppdrag är ideell naturvård och domstolar skogarnas sista hopp. I Dalarna har de nu överklagat mer än 150 avverkningsanmälningar till Mark- och miljödomstolen. Philipp Weiss flyttade till södra Dalarna för att komma närmare skogen, men när Sveaskogs kalhyggen närmade sig stugknuten så gjorde han något ovanligt. I stället för att bara knyta näven i fickan som så många av oss gör bestämde han sig för att göra något åt saken. För situationen för skogen är akut i Sverige. Skogsbolagen avverkar i hög takt utan rimlig naturhänsyn och myndigheten Skogsstyrelsen har inte längre resurser för att klara sitt uppdrag. Det som finns kvar som kan rädda skog är ideell naturvård och domstolar. En sista bastion. 0:00 0:00 –15 <button type="button" cl
#57 · 58 min · 22 dec 2025
Emil har tagit sig till Göteborgs Botaniska Trädgård. Där träffar han Helen Ekvall som berättar hur frön lär skolelever vilda växter. Och Stina Weststrand som förklarar varför hon samlar in frö med brittiska botanister. Jag knackar på trädgårdskontorets dörr inne i Göteborgs Botaniska Trädgård. Helen Ekvall och Stina Weststrand öppnar dörren och vi går in till biblioteket där vi börjar spela in. Helen jobbar som utomhuspedagog och Stina som vetenskaplig intendent. 0:00 0:00 –15 <svg class="Icon
#56 · 1 h 0 min · 18 dec 2025
Som 25-årig biolog har Olle Amcoff hittat en egen väg till livets myller – makrofotografering. Något som också gett honom ungefär 200 000 följare på Instagram. I det här avsnittet av Naturpodden följde Emil med honom ut i ett naturreservat där han visar favoriter bland mossor och slemsvampar, och ger fototips till den nyfikne fotografen. Olle Amcoff blev klar med sin biologiutbildning i våras. Han är riktigt duktig på mossor och slemsvampar som han avbildar med fantastiska närbilder – för han är också naturfotograf. Med sina bilder vill han visa upp skönheten och mångfalden i det liv som vanliga människor inte ser. Och många har sett Olles bilder. På Instagram har han nästan 200 000 följare som får se hans knivskarpa bilder där varje detalj avslöjas på dessa pyttesmå organismer. Nu har han tagit med Emil till sin favoritplats: naturreservatet Kungshamn-Morga just söder om Uppsala. 0:00 0:00 <
#55 · 34 min · 11 dec 2025
Skogsindustrins kalavverkning förstör naturskogens kolförråd. Ida Sellstedt från Skydda skogen beskriver hur vi borde se på skogsbrukets klimateffekt, och menar att vi har förlorat lagrad kol motsvarande förbränningen av fossila bränslen i Sverige sedan 1834. Ta gärna en titt på diagrammet och filmen i artikeln innan du lyssnar på podden så blir det ännu tydligare vad Ida berättar. Det är sällan som vi hör någon prata om skogens kolförråd. Skogsindustrin har länge försökt styra diskussionen mot det som kallas substitutionseffekter – att byta ut olja och kol (fossilt) mot träråvara (biogent). Istället för att prata om hur mycket kol som naturskogen har i sitt förråd. Däremot lyfter industrin gärna kolflöden från alla växande små träd som de planterat där det tidigare var naturskog. När stora delar av kolförrådet är kvar i atmosfären. Därför är det så bra att Ida Sellstedt har synat skogsindustrins argument. 0:00 0:00 –15 <button type="button"
#54 · 59 min · 7 dec 2025
Det var tio år sedan Naturpodden startade på museet Biotopia i Uppsala och drygt ett år sedan den flyttade över till Natursidan. I det här avsnittet gör Emil en djupdykning i poddens historia med Daniel Schrire och Maria Brant på Biotopia, Johanna Sköld som varit programledare tidigare och Erik Hansson som är redaktör för Natursidan. Det är en kylig novemberdag i Uppsala och mörkret har försökt lägga sig över staden. Men det pågår en ljusfestival med olika ljusbaserade konstverk som håller emot. Inne på Biotopia – det mysiga lilla biologimuseumet som fungerar lite som ett naturum mitt i staden – är det fullt med aktivitet som vanligt. Just den här kvällen ska det firas att det var här, i en ”dammig källarlokal med äggkartonger på väggarna” som Naturpodden startade för tio år sedan. Då, precis som nu, är det Emil V Nilsson som är motorn i projektet, men han hade god hjälp av Daniel Schrire, Johanna Sköld och Maria Brandt på Biotopia under poddens första 86 avsnitt. Under fyra års tid åkte de runt och upplevde naturen, framför allt i Uppland, men ibland även längre avstickare ut i landet. Därefter blev det fyra års paus för Emil V Nilsson innan Naturpodden återuppstod på Natursidan. Nu har det blivit över 50 avsnitt på drygt ett år. 0:00 0:00 <button type="button" class="Podcast-controlButton Podcast-controlButton--rewind" data-podcast-target="rewindButton" aria-label="Spola tillbaka
#53 · 53 min · 27 nov 2025
I sina möten med svenska vargar upplever Andris det vilda i naturen. Vi behöver förhålla oss till det andra levande på ett nytt sätt, säger han till Emil när de träffas i södra Närke. I somras arrangerade Skydda skogen en skogsfestival på Åfallets skogsträdgård som ligger mellan Vättern och Hjälmaren. En liten bit utanför festivalområdet fick jag möjlighet att prata med Andris Fågelviskaren, eller Andreas Hansson som det står i folkbokföringen. Han är en Sveriges bästa naturguider – också känd för sin skicklighet i att härma fåglar och andra djur. Han har länge levt bland vargarna i området mellan Järna och Nykvarn i Södermanland. – Redan som tonåring kände jag mig väldigt nära vargen. Den är en väldigt stark symbol för det vilda. Jag upplever även att vargar är lika oss människor i hur de fungerar, så det är inte så konstigt att hundar är det äldsta tamdjuret, funderar Andris. 0:00 0:00 –15
#52 · 47 min · 19 nov 2025
Sebastian Kirppu och Emil vandrar runt bland mormortallar, riktigt gammalt kol och minnet av lavskrikornas farväl i Fänstjärnsskogen. Den består av 90 hektar skyddad produktiv skog – alltså en sådan skog där massor av olika organismer lever och där träden kan bli 20–30 meter höga. Fänstjärnsskogens naturreservat har blivit skogsbiologen Sebastian Kirppus andra hem under de 32 år han bott i norra Värmland. 90 hektar av området blev naturreservat 1980. Det är en riktigt ovanlig skog i Värmland där bara 2,9 procent av den produktiva skogsmarken är formellt skyddad. Kalhyggeslandskapet breder ut sig över länet. – Det var en av mina mentorer i livet, Bengt Sonesson som numera är död, som ägde den här skogen och kämpade för att den skulle skyddas. Hans förfäder har aldrig kalhuggit skogen utan de har bara plockhuggit. Den här skogen har därför kvalitéer som en urskog har. Den är helt magisk. Allt finns här, säger Sebastian med emfas. 0:00 0:00 <svg class="Ic
#51 · 53 min · 13 nov 2025
Emil fick vara med forskaren Karin Gerhardt när hon bakar bröd på kulturspannmål. Alla som bryr sig om naturen behöver fundera på maten. Det som odlas utan konstgödsel och bekämpningsmedel gynnar sånglärkor och ortolansparvar. I bageriet vid Vendelsjöns strand berättar Karin hur vi kan äta hållbart. Mer än två tredjedelar av alla kalorier som vi människor får i oss kommer från gräsfrön av vete, ris eller majs. Traditionella sorter av råg, korn och vete har odlats hållbart i Sverige under tusentals år utan bekämpningsmedel och konstgödsel. Karin Gerhardt är biolog och forskar på hållbar livsmedelproduktion på Sveriges lantbruksuniversiet: – Vi människor är gräsfröätare. Många spannmål har sitt ursprung i Syrien där människor hittade vilda gräs som man kunde äta frön av och sedan har man försökt plocka fram bättre och bättre fröer, förklarar hon. 0:00 0:00 –15 <button type="button"
#50 · 48 min · 6 nov 2025
För kulturgeografen Erik Westholm handlar konflikten mellan avverkning och natur om tid. Att bry sig om naturen är att bry sig om framtiden medan kalavverkning kan ses som nutida egoism. Därför vill nu allt fler skogsägare bruka skogen på andra sätt – för att investera i framtiden. Erik Westholm har studerat framtiden. Han har skrivit en bok om konflikten mellan ekonomisk tillväxt och miljö i Slaget om framtiden (Santérius förlag 2019). Där beskriver de hur forskningsprogrammet Future forest blev en megafon för forskningsfinansiärernas, i det här fallet skogsindustrins, kortsiktiga intressen. I sin senaste bok 10 tankar om skogens framtid (Förlags AB Björnen 2024) har Erik även utgått från sig själv som skogsägare och beskriver hur vårt samtida skogsbruk blivit ohållbart även utifrån en samhällsvetares perspektiv. 0:00 0:00 <us
#49 · 52 min · 29 okt 2025
Emil får följa med på ringmärkning i det här avsnittet. Det råkar sammanfalla med ett rekordår för berguven i Uppland – ett glädjande besked för en art som minskar kraftigt i landet. Berguven är en av världens största ugglor. Den är utrotningshotad i Sverige, rödlistad som sårbar. Arten har tidigare drabbats av omfattande jakt och förföljelse, förgiftningar till följd av kemikalieanvändningen i jordbruket och på senare år har den även drabbats av det omfattande kalhyggesbruket och nedlagda jordbruk i gles- och mellanbygd. Men ändå biter den sig kvar i landet, ofta närmare oss människor än många tror. 0:00 0:00 –15 <use xlink:hre
#48 · 36 min · 23 okt 2025
Regeringen har beordrat Naturvårdsverket att använda ett ovetenskapligt förfarande när Sverige rapporterat in statusen för vår natur till EU. Det här kan även spilla över på hur naturrestaureringslagen kommer att genomföras i landet. Du hör Torbjörn Ebenhard på SLU Centrum för biologisk mångfald i det här avsnittet av Naturpodden. Torbjörn Ebenhard är naturvårdsbiolog med 30 års erfarenhet av att jobba med biologisk mångfald på mellanstatlig nivå. Han har varit med och förhandlat fram FN:s konvention om biologisk mångfald, arbetat med den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald (IPBES) och mycket mer. Dessutom är han väl insatt i EU:s olika direktiv och förordningar. 0:00 0:00
#47 · 46 min · 16 okt 2025
Kan vi växa som människor om vi lever mer hållbart, på ett sätt som gynnar naturen? Skådespelaren Ida Engvoll och musikern Anders Hall har valt ett mer traditionellt sätt att leva på gården Ollas utanför Järvsö. Ida Engvoll och Anders Hall bor på gården Ollas utanför Järvsö. De försöker leva hållbart genom att odla egen mat och ta hand om gårdens alla byggnader. Ida är skådespelare och Anders är musiker, men de jobbar också som trädgårdsmästare på Stenegård i Järvsö. Gården har tidigare haft några kor och någon häst. Kanske rymmer gården en berättelse om hur vi kan leva mer hållbart? Både Ida och Anders strävar mot ett mer hållbart liv, närmare naturen, med egenodlad mat. – Ibland får jag frågan ”berätta om ditt outdoor life” och jag tänker vad är skillnaden mellan livet och ”outdoor”-livet? Finns det något annat liv? undrar Ida och skrattar. 0:00 0:00 <use xlink:href="https://www
#46 · 57 min · 9 okt 2025
Går det att så in frö från vilda växter på åkermark? I Danmark har man återfört lokalt utdöda växter till nya områden för att återuppliva den döda mångfalden. Emil har besökt Saksfjed Vildmark där man sådde förra året men även Knutshoved Odde där man började så in vilda växter redan år 2020. I Sverige sår många in frön från vilda växter för att skapa ytor med vilda ängsväxter. Jag tror att det kommer att behövas allt mer för att vi ska återfå en fungerande natur. I Danmark pratar man ofta om ett begrepp som beskriver de arter som saknas på en plats men som finns i regionen och passar in i ekosystemet. Jag har valt att kalla det för död mångfald på svenska, det kallas dark diversity på engelska. Begreppet åskådliggör hur lokala utdöenden gjort områden onaturligt artfattiga. 0:00 0:00 –15 <button type="button" class="Podcast-controlButton Podcast-controlButton--play is-paused" data-podcast-target="playButton" aria-label="Sp
#45 · 28 min · 4 okt 2025
I det här avsnittet följer Emil med Cajsa Björkén ut i skogen för att titta in i lavarnas magiska värld. Cajsa jobbar som naturvårdsspecialist på Upplandsstiftelsen och hon är extra intresserad lavar. De är märkliga livsformer, små ekosystem uppbyggda av en svamp fylld med fotosyntetiserande alger eller cyanobakterier. Det är lite som en skog med träd och svampar i ett pyttelitet paket. Själva kroppen kallas för bål och de varierar mycket i färg och form mellan olika arter. Lavar är känsliga organismer och därför viktiga arter för att förstå ett områdes naturvärden och naturhistoria. 0:00 0:00 –15 <use xlink:href="https://www.natursidan.se/app/themes/hopp/assets/icons/arto.7c5b00b5.svg#audio_con
#44 · 53 min · 27 sep 2025
I det andra avsnittet om rewilding i Danmark berättar forskaren Skjold Søndergaard om hur våra artrika ängs- och naturbetesmarker – det som kallas gräsmarker – formades under hundratusentals år. Han berättar också varför dagens arter saknar elefanter. Det här är del två i en miniserie på tre naturpoddar om bete året runt för naturvård i Danmark, eller dansk rewilding om du så vill. I avsnitt ett presenteras tre olika områden som använder bete året runt som skötselmetod, du hittar det här. Skjold Søndergaard är en doktorand på universitetet i Århus. Han presenterade sin forskning när naturvårdsintresserade svenskar och danskar samlades på Lolland i Danmark. Mycket av det Skjold arbetar med är att ta reda på hur forntida ekosystem kan ge oss bättre redskap för dagens naturvård. Det han för fram är att det varit riktigt stora växtätande däggdjur som levt av kärlväxter i Europa under miljontals år. – Jag är bäst på botanik, men försöker även ha koll på andra organismgrupper. Det är viktigt för att kunna bedöma hur ekosystem fungerar. Min erfarenhet är att man kan hamna fel om man fokuserar för mycket på en enda organismgrupp, berättar Skjold. 0:00 0:00 </di
#43 · 38 min · 21 sep 2025
Hur vår mat odlas är avgörande för den biologiska mångfalden. Dagens jordbruk med fossila bränslen och giftbesprutning är långt ifrån hållbart och det är orsaken till att många jordbruksfåglar minskar. I detta avsnitt pratar Emil om ekologisk odling med Eve Roubinet – hållbarhetsexpert på KRAV. – När jag pluggade till agronom såg jag att den biologiska mångfalden fortsätter att minska. Sedan dess brinner jag verkligen för omställningen och tror på den ekologiska produktionen som ett verktyg för att förvalta jorden och producera mat, berättar Eve Roubinet, hållbarhetsexpert på KRAV. 0:00 0:00 –15 <use xlink:href="https://www.natursidan.se/app/themes/hopp/assets/icons/arto.7c5b00b5.svg#audio_c
#42 · 55 min · 12 sep 2025
I Danmark har biologer och naturvårdare valt ett radikalt grepp för att rädda det artrika, öppna landskapet: åretruntbetande kor och hästar på stora områden – för naturens egen skull. Den viktigaste komponenten i de nya danska naturområdena är de stora växtätande däggdjuren, och här handlar det faktiskt om hästar och kor som får gå utomhus året runt utan stödutfodring. En annan komponent handlar om att återföra de växtarter som dött ut, den döda mångfalden. Martin Stoltze var en av arrangörerna till resan: – Vi ska ut och se danska naturområden, framför allt hur man restaurerat olika marker som inte har varit så rik natur från början, men som håller på att utvecklas till något spännande med hjälp av åretruntbetande djur. Det är något som man jobbar mycket med i Danmark, förklarar Martin. 0:00 0:00 –15 <button type="button" class="Podcast-controlButton Podcast-controlButton--play is-paused" data-podcast-target="playButton" aria-lab
#41 · 55 min · 6 sep 2025
I år firar Nationalstadsparken i Stockholm 30-årsjubileum. Naturpodden har pratat med forskaren Erik Andersson som länge undersökt parkens olika värden. Lärdomar från parken har byggts in i många stadsnära naturreservat i Sverige. Jag träffar Erik Andersson inne i Nationalstadsparken, på Stockholm Resilience Center med utsikt över Brunnsviken. Det myllrar av folk kring kaffemaskinen där vi sitter, i detta internationella nav för hållbarhet. Här passar Erik verkligen in. Han är professor i naturresursförvaltning, ett ämne som handlar om hur vi använder allt från timmer till mat och naturmiljöer. Erik var tidigt ute med att undersöka hur städer kan bli bra miljöer för människor men även för fauna och flora – och hans forskningskarriär började med Nationalstadsparken: – I början av min akademiska bana jobbade jag med parken i tio år, berättar han. 0:00 0:00 </
#40 · 43 min · 26 aug 2025
Att räkna en liten orkidé på ett kärr utgör grunden för rapportering till EU och vår egna rödlista. Sebastian Sundberg på SLU Artdatabanken tar med Emil ut på ett gungfly för att räkna gulyxne som hotas av igenväxning och klimatförändringar. Sebastian Sundberg är växtekolog och jobbar som kärlväxtansvarig på Artdatabanken. Han bjuder med mig ut till Vissjön i Uppland för att leta efter gulyxne på något så ovanligt som en lokal i inlandet, men det gör han på sin fritid som floraväktare. För det är floraväktarna som utför majoriteten av de inventeringar som Sverige sedan ska meddela EU, så kallad artikel-17 rapportering. Gulyxne är både rödlistad som sårbar (VU) och listad i EU:s art- och habitatdirektiv. I Sverige finns mer än en tredjedel av alla gulyxne i EU och Storbritannien, viket gör den till något av en ansvarsart för oss. 0:00 0:00 <button type="button" class="Podcast-controlButton Podcast-controlButton--rewind" data-podcast-target="r
#39 · 30 min · 4 jul 2025
Att odla egen mat och handla lokalt producerade råvaror är en viktig del i det Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren ser som ett mer hållbart samhälle. Till skillnad från dagens sätt att använda naturen som en gruva. Man skulle kunna kalla Ann-Helen von Meyer och Gunnar Rundgren för intellektuella gröna vågare. Hon är född i Tyskland men uppvuxen i Värmland och har jobbat som journalist i stora delar av sitt liv. Han hoppade av gymnasiet som 19-åring för att bli självförsörjande i Värmland, har arbetat med ekologisk odling i över 40 år och var en av grundarna till KRAV-certifieringen. Nu bor de tillsammans på en liten gård i Uppland där de odlar grönsaker och har kor. Men de har också skrivit böcker som handlar om människans förhållande till maten och naturen. Så jag åkte ut till deras gård för att få en bättre bild av vad de vill. Det jag mötte var ett väldigt trevligt par som verkar lägga all sin vakna tid på att bedriva ett hållbart småjordbruk. – Det finns ju så många olika sätt att prata om naturen på, men det vi velat bidra med är att sätta det dagliga brukandet som ett verktyg för att umgås och sköta naturen, snarare än att se jord- och skogsbruket som en naturfientlig aktivitetet som inte är natur. För det motiverar en produktionsinriktning som inte bryr sig om naturen, förklarar Gunnar Rundgren när vi satt oss ner runt köksbordet. 0:00 0:00 <div class="Podcast-progressHandle" dat
#38 · 52 min · 26 jun 2025
Martin Emtenäs var programledare för Mitt i naturen i tio år. Men efter att ha upprepat ungefär samma budskap i 200 avsnitt kände han att det behövdes en ny berättelse. Idag vill han få människor att ”kliva ur sina kulisser”. Jag och Martin Emtenäs sitter ute på Femörehuvud utanför Oxelösund och tittar ut över horisonten där havet möter himlen, det är en värld av blått. Det är inte långt ifrån där Martin växte upp. Strax norr om oss ligger dessutom SSAB:s enorma industrikomplex fullt av asfalt och betong. I havsviken utanför finns en ö med en liten skarvkoloni som upprör en del, berättar Martin. 0:00 0:00 –15 <svg class="Icon Podcast-controlIcon Podcast-controlIcon--play" role="presentation" width="24" hei
#37 · 45 min · 20 jun 2025
Att restaurera äng har blivit populärt i hela Sverige, från Skåne till Norrbotten. Sofia Hagsand är naturvårdsbiolog och jobbar med våra nordliga ängsmarker. Här ger hon exempel på fem ängsväxter i norr. I norra Sverige finns det goda förutsättningar för att få fina ängsmarker. Visserligen är växtsäsongen kort och artrikedomen lägre än i de södra delarna av landet, men marken är ofta näringsfattig och det finns några riktiga guldkorn till växter som är betydligt ovanligare i söder. En som jobbar med ängar i norr är Sofia Hagsand. Hon är naturvårdsbiolog och har inventerat ängmarker och de märkliga små ormbunksväxter som kallas låsbräken i både Norrbotten och Västerbotten. Idag arbetar hon som naturvårdskonsult åt kommuner, länsstyrelsen och privatpersoner i norr. Därför frågar vi henne om hon kan ge exempel på fem växter som utmärker ängarna i övre Norrland. 0:00 0:00 <
#36 · 40 min · 12 jun 2025
Det allt intensivare kalhyggesbruket hotar den tretåiga hackspetten i stora delar av artens utbredningsområde. På 1980-talet fanns det tretåig hackspett på mer än 20 procent av Upplands landyta. Nu är den i stort sett borta. Biologen Samuel Persson inventerade tretåig hackspett i åtta naturreservat runt sjön Vällen på uppdrag av Upplandsstiftelsen förra året. Han sökte av alla skogsområden i reservaten och stannade efter 500 meter för att spela upp trumningar från en högtalare. De här områdena har inventerats flera gånger sedan 1993 och har varit ett kärnområde för arten i Uppland. Men så är det inte längre. – Jag hittade inte en enda individ av tretåig hackspett under min inventering i Vällenområdet, berättar Samuel. 0:00 0:00 –15 <button type="button" class="Podcast-controlButton Podcast-controlButton--play is-paused" data-podcast-target="playButton
#35 · 40 min · 5 jun 2025
Emil tog med sig Andrea Andersson-Tay och Maria Gardfjell ut i naturen för att söka efter den artrika naturskogen. Den senaste miljömålsberedningen misslyckades med att ge förslag på hur naturskogen skulle kunna skyddas. Nu riskerar all oskyddad skog att avverkas på bara några år. Att skydda naturskog är inget konstigt. Sverige har skrivit under på att skydda 30 procent konventionen om biologisk mångfald och så finns det lagkrav utående från naturrestaureringsförordningen som kräver att 20 procent ska restaureras till 2030. Problemet är bara att det inte finns så mycket naturskog kvar i Sverige och att den just nu avverkas i en accelererande takt. Idag lever Sverige inte upp till sina egna milljömål och bland annat därför, men också för att möta EU:s regelverk, fick miljömålsberedningen i uppdrag att ge förslag på hur skogen skulle kunna räddas. Det blev ett stort fiasko. Andrea Andersson-Tay som satt i miljömålsberedningen för Vänsterpartiet menade att det var en sorg att ha suttit med när hon tänker på de oersättliga värden som går förlorade eftersom naturskogen inte fick något skydd (mer om det i detta tidigare avsnitt). För det svenska skogsbruket är inte hållbart. Det ohållbara skogsbruket – What’s sustainable about this? undrar Linda Magyar skrattande när hon tittar ut över kalhygget. Hennes reaktion säger allt, ändå är det ett FSC-märkt skogsbolag som genomfört avverkningen. Linda Magyar är skogsvetaren som växt upp i en liten stuga på den ungerska landsbygden och som nu jobbar för den icke-statliga organisationen CEEweb for biodiversity. Det är en sammanslutning av olika intresseorganisationer som värnar om naturarvet i centrala och östra Europa, men Linda har även jobbat i Storbritannien, bland annat med hållbart skogsbruk. Idag bedrivs kalhyggesbruk på 97 procent av den brukade skogsmarken i Sverige, en industriell avverkningsmetod som nu arbetar sig in i skogar som aldrig varit kalavverkade. Skogar som behöver skyddas. <source width="1780" height="1095" srcset="https://media.arto.se/app/uploads/sites/6/2025/05/28160245/lindam
#34 · 38 min · 29 maj 2025
Tack vare medborgarforskning på 154 350 gullvivor i hela Europa har det visat sig att mänskliga aktiviteter och förändrat klimat kan leda till sämre livskraft och en begynnande udöendespiral. Jan Plue är senior forskare på biologisk mångfald och berättar mer om gullvivan och kopplingen till ängsmarker. Jan Plue forskar om biologisk mångfald på SLU Centrum för biologisk mångfald. Det betyder att han studerar allt från den genetiska variationen inom en art till hela ekosystemet där mängder av arter ingår. Ett projekt som han varit inblandad i handlar om gullvivor, så Emil V. Nilsson tar med honom till Rävbacken där han restaurerat ängsmark tillsammans med familj och grannar. Här har gullvivorna ökat markant på senare år. – De trivs här, det finns pollinatörer som besöker blommorna och gullvivor är beroende av att det finns pollinatörer tidigt på våren. Ofta är det drottningar av humlearter men även solitära bin. Ge det tio år till så blir det ett gult hav av gullvivor här, säger Jan. 0:00 0:00
#33 · 46 min · 22 maj 2025
Den 22 maj firas mångfalden i hela landet. Biologiska mångfaldens dag förmedlar väldigt mycket glädje, men också ett stort allvar. I det här avsnittet av Naturpodden pratar Emil med tre personer som varit engagerade i firandet sedan 2017; Didrik Vanhoenacker, Maria Brandt och Erik Hansson. Här i Sverige började den biologiska mångfaldens dag 22 maj uppmärksammas efter att Rebecka Le Moine, idag talesperson för biologisk mångfald i riksdagen åt Miljöpartiet, hörde av sig till Erik Hansson på Natursidan. De kontaktade olika föreningar, privatpersoner, kommuner och andra för att uppmärksamma dagen. Syftet var att få folk att prata mer om biologisk mångfald, varför det är viktigt och överhuvudtaget få folk att förstå vad biologisk mångfald är. – Första året fick vi verkligen kämpa för att försöka få folk att göra någonting och också för att få med redan intresserade. Det var år 2017, så i år blir det åttonde året. Det har växt mer och mer. Nu är det en etablerad dag och det arrangeras mellan 250 och 300 aktiviteter varje år. Det är otroligt kul, säger Erik Hansson entusiastiskt. 0:00 0:00 <use xlink:href="https://www.natursidan.se
#32 · 26 min · 12 maj 2025
Hur går det egentligen för groddjuren i Sverige? Arter som åkergroda och större vattensalamander kan minska eller öka utan att vi känner till det. Henrik Thurfjell på SLU Artdatabanken vill ha din hjälp för att ändra på det. Det saknas kunskap om hur det går för de vanliga groddjuren i Sverige, och här hoppas Henrik Thurfjell att naturintresserade kan hjälpa till genom att bli faunaväktare. Han jobbar med ryggradsdjur på land (förutom fåglar) på SLU Artdatabanken. Syftet är att kunna få information om hur det går för de vanligare groddjuren i Sverige. Med tiden kommer det gå att se om de ökar eller minskar. – Det är egentligen väldigt enkelt. Man går ut och räknar romklumpar i olika pölar och dammar, sedan rapporterar man in det på Artportalen. Sedan gör man det så ofta som möjligt, gärna varje år, berättar han. 0:00 0:00 <span class="Podcast-controlL
#31 · 30 min · 8 maj 2025
Lina Burnelius menar att skogsindustrin är Sveriges mest klimat- och miljövidriga industri och att de lägger stora resurser på att framställa sitt skogsbruk som hållbart. Genom sitt arbete som internationell koordinator stöter hon ofta på den bild som industrin målar upp. En bild som är långt ifrån sanningen. Det handlar om att rädda de sista skogarna. Skogen där det går att plocka blåbär och trattkantareller. En riktigt skog, helt enkelt, förklarar Lina Burnelius som är projektledare och internationell koordinator på miljöorganisationen Skydda skogen. Hon jobbar med att skydda de riktiga skogarna. De friska ekosystemen. Naturpoddens Emil V. Nilsson tog en promenad med henne i naturreservatet Lunsen utanför Uppsala. – Om vi skyddar tillräckligt med skog, och vi har bestämt oss för att aktivt börja restaurera och aktivt bedriva hållbart skogsbruk, så skulle det betyda mängder av nya jobb, förklarar Lina Burnelius. Även utanför städerna. De flesta människor som jobbar för skogsindustrin idag är i själva verket anställda av pappersmassaindustrin eller som lobbyister. 0:00 0:00 <svg class="Icon Podcast-controlIcon" role="pr
#30 · 35 min · 1 maj 2025
Bo Söderström har lyckats sitta på rätt plats under årets tjäderspel. När hönsen landade på morgonen dök hela 15 tuppar upp. Hans utplacerade mikrofon spelade dessutom in tjädertuppens märkliga basljud som kan vara viktigt när hönorna väljer vilken tupp de vill para sig med. Bo Söderström är biolog, jobbar som chefredaktör för tidskriften Ambio och har skrivit flera fälthandböcker, men på senare år har han också spelat in naturens ljud. Även om han har ett brett naturintresse är det framför allt fåglar som hamnar på hans inspelningar. Under våren är han ledig en längre tid från jobbet för att vara ute i naturen. Det var på tjäderspel den 16–17 april han fick sin största tjäderupplevelse hittills på en spelplats öster om Uppsala. Där lyckades han även spela in det märkliga basljud som tjädertuppen ger ifrån sig under leken. 0:00 0:00 <use xlink:hr
#29 · 42 min · 25 apr 2025
För naturguiden Lovisa Larsson ger kanoten möjligheter för fler att hitta den biologiska mångfalden. Omgiven av Tivedens skogar ordnar hon artvandringar, skriver dikter men framför allt så paddlar hon kanot med gäster. Turer med Lovisa Larsson börjar ofta vid ett vindskydd på stranden av den långsmala sjön Bergvattnen i Tiveden. Här blir det aldrig stora vågor. Efter att Lovisa berättat hur man styr genom att dra paddeln på olika sätt, får deltagarna ta plats i kanoterna. 0:00 0:00 –15 <svg class="Icon Podcast-controlIcon Podcast-controlIcon--pause" role="presenta
#28 · 45 min · 16 apr 2025