K-podd

I K-podd avsnitt 96 tar vi oss an stölder av kulturföremål och illegal handel med kulturföremål. Gäster den här gången är riksantikvarie Susanne Thedéen och Peg Magnusson, handläggare på enheten för kulturföremål och samlingar. Vi diskuterar vad som utmärker de typiska tjuvarna och hur den illegala marknaden kan se ut? I avsnittet får du veta mer om några uppmärksammade stölder som skett på senare år, varför insiderbrott på museer är ett återkommande problem och hur nära det egentligen var att riksregalierna sprängdes i småbitar. I podden diskuterar vi även hur kulturinstitutioner kan förebygga riskerna för att utsättas för stölder: – När institutioner upptäcker stölder eller oegentligheter är det viktigt att polisanmäla så fort som möjligt. En preskriptionstid på tio år för många stölder har flera gånger ställt till det i rättsprocesser och gjort det svårt att få till fällande domar, säger riksantikvarie Susanne Thedéen. Podden är producerad och ledd av Emil Schön. När du vill veta mer K-podd 21: Orent mjöl i påsen – om illegal handel med kulturföremål K-podd 47: Plundrade kulturföremål på den svenska marknaden? K-podd 94: Riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott Stöd för föremålskontroll – ”Due diligence” ID-Art Interpols app över stulna föremål globalt (interpol.int) Lyssna på avsnittet här: Inlägget K-podd 96: Stölder och illegal handel med kulturföremål dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#102 · 38 min · 18 jun 2026

– Om det blir kris eller krig vill jag göra någonting, inte bara sitta och gömma mig på Kinnekulle. Jag vill hjälpa till. Det säger konstnären och lastbilsföraren Tina Frausin, som nu utbildar sig för att kunna föra kulturarvsföremål i säkerhet. I det här avsnittet av K-podd får du följa med oss till Nybro utanför Kalmar. Här träffar vi Tina, Pernilla Friberg och Simon Boman. Den här dagen övar de på att backa, läsa kartan och att orientera sig med de tunga fordonen på snirkliga småländska småvägar. Nu utan karta och GPS, enbart med korta instruktioner nedskrivna på ett papper. Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag av regeringen att skapa en beredskapsförmåga för att stärka skyddet av kulturarv. Ett led i det är detta samarbete med Bilkåren, där frivilliga lastbilschaufförer utbildas för att kunna forsla undan föremål som ska bevaras för framtiden. Pernilla Friberg med fullt fokus i spegeln under en backningsövning. Simon Boman är på väg in i hytten för eftermiddagens distansorientering. Foto: Emil Schön/Erik Larsson (CC BY) I avsnittet möter vi även Kristin Löfstrand, som arbetar på Riksantikvarieämbetet med vårt regeringsuppdrag om stärkt civilförsvar. Framförallt samordnar hon den del av uppdraget som handlar om säkra transporter. Hon berättar mer om vad det innebär, och om uppdraget i stort. Förutom de föremål som blir aktuella att föras undan kommer det mesta av kulturarvet att behöva skyddas på plats. Här kan du läsa mer om vårt beredskapsarbete. Programledare och producent för det här avsnittet är Erik Larsson. Följ gärna K-podd i din app där poddar finns. Då har du ett digert arkiv att djupdyka i, och du slipper risken att missa kommande avsnitt. Vi har flera spännande ämnen på lut, som alltid om och kring vårt arbete för kulturarvet. Inlägget K-podd 95: Lastbilsförarna som räddar kulturarvet dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#101 · 18 min · 10 apr 2026

I K-podd avsnitt 94 samtalar programledare Emil Schön med riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott och reglerna kring metallsökare, mot bakgrund av de plundringar som skedde vid Anundshög våren 2025. Samtalet kommer också in på varför vi blir så nedslagna och illa berörda när kulturarvet skadas eller stjäls. Under våren 2025 upptäcktes att någon grävt gropar vid fornlämningen Anundshög i Västmanland, sannolikt i syfte att plundra skyddade föremål. En polisutredning om misstänkt fornminnesbrott inleddes. Många människor blev både ledsna och upprörda över det som hänt. Varför blir vi så engagerade när det gemensamma kulturarvet medvetet plundras eller skadas? – Därför att det i grunden påverkar vilka vi är här och nu, vilka vi har varit och vilka vi kommer att vilja vara i framtiden. Det skulle kunna liknas vid ett inbrott i allas vårt gemensamma hem och vardagsrum. Det blir både personligt och existentiellt, som ett påhopp som kränker såväl vår individuella som kollektiva integritet, säger riksantikvarie Susanne Thedéen till K-podd. Strikta regler kring metallsökare Vid Anundshög användes med alla sannolikhet metallsökare. I Sverige är användandet av metallsökare kringskuret av regler och tillståndsprocesser och i podden förklarar Susanne Thedéen varför det är så. – I Sverige har vi valt en försiktighetsprincip och en ganska restriktiv linje. Här är det förbjudet att utan tillstånd använda metallsökare. Och det här beror ju ytterst på att vi vill skydda och bevara vårt gemensamma kulturarv. För att använda metallsökare inom ett område så måste man söka tillstånd hos länsstyrelsen, och tillstånd får man normalt inte på, eller i anslutning till, en fornlämning, säger riksantikvarie Susanne Thedéen till K-podd: Metallsökare används även i många professionella verksamheter utanför arkeologin, till exempel för att lokalisera ledningar i marken, eller vid brottsplatsundersökningar. Andra myndigheter behöver därför inte ansöka om tillstånd för användning av metallsökare i sin verksamhet. Detsamma gäller för militär verksamhet. Arkeologidagen söndag 31 augusti På söndag den 31 augusti arrangeras Arkeologidagen runt om i Sverige. Välkommen att delta vid utgrävningar, vandra genom fornlämningsområden och lyssna på berättelser med kulturhistoriska teman. På flera platser anordnas också barnaktiviteter. Läs mer om arrangemangen här. När du vill veta mer Kulturarvsbrott berövar oss en del av historien Om fornminnesbrott <a href="https://www.raa.se/lagar-och-stod/kulturmiljolagen-kml/kulturarvsbr

#100 · 28 min · 27 aug 2025

Detta ska vi fira! Det är precis tio år sedan det allra första avsnittet av K-podd släpptes löst i lurarna. Den gången fick lyssnarna lära känna Riksantikvarieämbetets runologer Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström och höra om deras utforskande arbete om runor och ristningar. Vi firar jubileumsavsnittet K-podd 93 med att åter bjuda in dessa båda runologer och be dem att dels blicka tillbaka på tio års runforskning, dels att titta lite extra på Södermanlands runskatter. I avsnittet får du höra hur det lät när K-podd sändes allra första gången. Du får också höra om några av de rungåtor som togs upp den gången, Om Magnus och Lailas samarbete, om skämskuddar och om varför Magnus Källström har Södermanland som ett av sina absoluta favoritlandskap när det gäller olösta rungåtor. Allt om Södermanlands runor Förutom ett jubileumsavsnitt så är K-podd avsnitt 93 också ett avsnitt i vår serie om de olika landskapens runor. I avsnittet refereras till såväl tryckt som digital litteratur om Södermanlands runor. Här kommer en lista på några av de kunskapskällor som nämns: sokisamlingar.sormlandsmuseum.se (sormlandsmuseum.se) Runor som resurs: Vikingatida skriftkultur i Uppland och Södermanland (diva.portal.org) Runstenar i Södermanland – Thorgunn Snædal, Ingegerd Wachtmeister (libris.kb.se) Södermanlands runinskrifter granskade och tolkade av Erik Brate och Elias Wessén. (litteraturbanken.se) Digitala Sveriges runinskrifter – publicerade volymer -Riksantikvarieämbetet Hugget i sten. Kerstin Cassel, Lena Granefelt (libris.kb.se) Runristare och mobilitet i Södermanland, Laila Kitzler Åhfeldt (diva-portal.org) Elias Wesséns runstensundersökningar i Södermanland 1928 och 1929, Magnus Källström (diva.portal.org) Runor Bildstensdatabasen (gotlandicpicturestones.se) Sörmländska runor i tusentals bilder – K-blogg – Riksantikvarieämbetets blogg Inlägget <a href="https://k-blogg.se/2025/06/23/avsnitt-93-tioarsjubileum-med-k-podd-

#99 · 48 min · 23 jun 2025

I K-podd avsnitt 92 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången handlar det om museer och skola. Museer och kulturarvsplatser spelar en viktig roll för skolan – inte bara som ett komplement till klassrummet utan som en lärandemiljö i egen rätt. Det framgår av en forskningssammanställning som Riksantikvarieämbetet har gjort inom ramarna för projektet. I avsnittet möter vi forskaren Eva Insulander, Stockholms universitet, som har forskat mycket kring förhållandet mellan skola och museer. Hon berättar om slutsatser av både sin egen och andras aktuella forskning i ämnet. Vi träffar även Yvonne Andersson på Kulturen i Lund, som berättar hur de byggt upp ett gott samarbete med skolan genom något de kallar för ”Körkort till Kulturen”. ”Körkortet” innebär en fortbildning för lärare som handlar om hur de kan använda sig av Kulturen i Lund i undervisningen. Museerna bidrar med många värden i samhället. Här kan du läsa Riksantikvarieämbetets sammanställning av aktuell forskning kring museer och skola. Läs gärna mer om projektet ”Räkna med museerna” på raa.se och våra tidigare artiklar i serien. Programledare och producent för avsnittet är Erik Larsson. K-podd finns på de flesta plattformar för podcasts. Följ oss gärna, så missar du inga avsnitt! Inlägget K-podd 92: Museer och skola dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#98 · 23 min · 4 jun 2025

I K-podd avsnitt 91 fortsätter vi fördjupningen kring museers arbete och värden i samhället. Projektet ”Räkna med museerna” har kommit fram till frågan om museer och regional utveckling. Nu finns en alldeles färsk sammanställning där Riksantikvarieämbetet går igenom forskning om museers roll i regional utveckling. Texten tar upp museers ekonomiska och sociala betydelse. I K-podd avsnitt 91 får du träffa Christer Gustafsson, professor i kulturvård vid Uppsala universitet. Christer Gustafsson lyfter särskilt fram frågan hur kulturvården ska kunna hitta samarbeten utanför sin egen sektor för att komma åt resurser som ger utökat skydd för kulturarvet, samtidigt som det ger en större samlad samhällsnytta. Christer Gustafssons forskning inriktar sig på kulturarvet som en drivkraft i hållbar, innovativ stads- och regional utveckling. Han leder det EU-finansierade projektet Be.CULTUOR – innovationer för kulturturism (Beyond Cultural Tourism). I avsnittet medverkar även Maja Heuer, som arbetat som platsutvecklare vid Kalmar läns museum och med projektet ”Places in the making”. Regionens landsbygd och kust- och bruksorter står i fokus när det handlar om att öka medborgarnas delaktighet i beslutsprocesser och i utvecklingen av gemensamma livsmiljöer. Museerna bidrar med många värden i samhället. Här kan du läsa en sammanställning av forskning kring museer och regional utveckling. Läs gärna mer om projektet ”Räkna med museerna” på raa.se och våra tidigare artiklar i serien. Tidigare poddar i serien hittar du här Programledare och producent för avsnittet är Emil Schön. K-podd finns på de flesta plattformar för podcasts. Följ oss gärna, så missar du inga avsnitt! Inlägget K-podd: 91 Museer och regional utveckling dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#97 · 41 min · 8 maj 2025

Välkommen till ännu ett Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning. Det är inte så ofta som ni lyssnare får ta del av hur vårt arbete i arkivet kan se ut i praktiken. I det här avsnittet vill vi gärna berätta om hur arbetet går till i ett projekt, som är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetets arkiv och Kungliga biblioteket. Det handlar om arkivhandlingar som speglar Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademins äldsta historia, även kallat RiViH-projektet, som ska digitaliseras. Arbetet startade hösten 2024 och ska pågå i två år. Kollegorna Ola W Jensen, forskare och Roger Magnusson, bildtekniker deltar i projektet och kommer i det här avsnittet att berätta om det arbetet. De svarar på frågor som – varför är delar av materialet arkiverat i Riksantikvarieämbetes arkiv och andra delar av materialet på Kungliga biblioteket? Hur ser både den praktiska och tekniska processen ut? vilka problem har de stött på? De här och många andra frågor får ni svar på. Varmt välkommen att lyssna! Programledare är Annelie von Wowern. Avsnittet är inspelat och redigerat av. Roger Magnusson. Redaktör Annelie von Wowern. Producent för K-podd är Erik Larsson. Här kan ni läsa mer om projektet. Under projektets gång publiceras materialet löpande i arkivsök. Se länkar nedan. https://app.raa.se/open/arkivsok/results?arkiv_samling=Antikvitetskollegiet%20och%20Antikvitetsarkivet&searchtype=filter&page=0&pagesize=25 https://app.raa.se/open/arkivsok/results?arkiv_samling=G%C3%B6tiska%20F%C3%B6rbundets%20och%20Jacob%20Adlerbeths%20arkiv&searchtype=filter&page=0&pagesize=25 Inlägget K-podd 90: Arkiv special – Tre seklers historia blir mer tillgänglig dök först upp på K-bl

#96 · 17 min · 15 apr 2025

I K-podd avsnitt 89 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången handlar det om museer och social inkludering. Museer kan spela en betydande roll för att inkludera marginaliserade grupper i samhället, det framgår av en forskningssammanställning som Riksantikvarieämbetet har gjort inom ramarna för projektet. I avsnittet möter vi etnologen Charlotte Engman, som är postdoktor i museologi vid Umeå universitet. Engman har studerat hur museer arbetar aktivt med att få olika grupper att besöka museer och hur museer arbetar med inkludering genom de historieskrivningar och narrativ de använder i programverksamheten. Hon beskriver också vad hon kom fram till i sin avhandling om Etnografiska museets projekt ”Afrika pågår”. Vi träffar även Karolien Jorissen och Elin Eriksson på Eskilstuna stadsmuseum, som arbetade med utställningen “Årby bakom rubrikerna”. Utställningen innebar att invånare i området Årby fick dela med sig av sina erfarenheter av vardagen, bortom rubriker om gängvåld och skjutningar. Museerna bidrar med många värden i samhället. Här kan du läsa en sammanställning av forskning kring museer och social inkludering. Läs gärna mer om projektet ”Räkna med museerna” på raa.se och våra tidigare artiklar i serien. Programledare och producent för avsnittet är Erik Larsson. K-podd finns på de flesta plattformar för podcasts. Följ oss gärna, så missar du inga avsnitt! Inlägget K-podd 89: Museer och social inkludering dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#95 · 39 min · 3 apr 2025

Det har blivit dags för K-podd att återvända till vår serie om runor i olika landskap. nu har turen kommit till Hälsingland med sina 21 kända runinskrifter. Låt Riksantikvarieämbetets runexperter Magnus Källström och Laila Kitzler Åhfeldt berätta vad som är utmärkande för just Hälsinglands runor. Är den numera försvunna Hudiksvallsstenen inmurad i Hudiksvalls kyrka? Gunnborga den goda är den enda kända kvinnliga runristaren, men var hon verkligen så god som det står på Jättendalstenen som hon ristade? Dessutom får vi en uppdatering kring de senaste ledtrådarna i fallet Kensingtonrunorna. En sak som utmärker Hälsinglands runor att det förekommer ovanligt många stavlösa runor. Stavlösa runor är närmast att jämföra med en runskriftens stenografi. Det är inte för inte som stavlösa runor också går under namnet hälsingerunor. Den stavlösa runraden. Stavlösa runor återfinns i synnerhet i Hälsingland. Programledare och producent för avsnittet är Emil Schön. När du vill veta mer Återupptäckta runor på jätterunstenen i Hälsingtuna Mer om Hälsinglands stavlösa runor K-podd 50: Berättelser om Medelpads runor Inlägget K-podd 88: Hälsinglands runor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#94 · 41 min · 7 mar 2025

I K-podd avsnitt 87 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången tar vi oss an frågan om museer och deras beredskap för kris och krig. Hur väl förberedda är våra museer på om krisen eller kriget kommer? Och vilken roll har museerna för demokratin och sammanhållningen i samhället när kriser kommer? I projektet går vi igenom vad forskningen säger inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället. I det här avsnittet om museer och beredskap inleder Daniel Strand, utredare i projektgruppen, med att introducera oss till ämnet. Därefter träffar vi Mattias Legnér, professor i kulturvård och docent i historia som bland annat lyfter fram museer som bärare av demokrati och varför en främmande makt kan vilja göra dem till måltavla. Till sist samtalar vi med Therese Kruse från Helsingborgs museer. Therese Kruse har arbetat med beredskapsfrågor på Helsingborgs museer sedan mitten av 90-talet och har många handfasta tips till andra museer om hur man kan lägga upp arbetet. Museerna bidrar med många värden i samhället. I projektet ”Räkna med museerna” kommer du kunna följa och lära dig mer om det. I podden nämns en artikel med en sammanställning om vad forskningen säger om museer och beredskap. Du kan även lyssna på K-podd 85 om Museer och hälsa Programledare och producent för det här avsnittet är Emil Schön. Under 2025 finns det redan flera intressanta avsnitt av K-podd i planen, så sök gärna upp oss i din app för poddar och tryck på prenumerationsknappen! Lyssna här Inlägget K-podd 87: Museer och beredskap dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#93 · 27 min · 5 feb 2025

I K-podd avsnitt 86 får du stifta bekantskap med Susanne Thedéen, nytillträdd riksantikvarie sedan oktober 2024. Susanne Thedéen berättar om hur hon via arkeologin och ekonomin nu landat i ämbetet som riksantikvarie. Hon berättar också om vilken riktning hon ser att Riksantikvarieämbetet behöver ta de kommande åren. Kan du gissa vilken pärla i den norrländska fjällvärlden som hon har som favoritplats? I avsnittet berättar Susanne Thedéen om sitt eget intresse för historia och arkeologi, och hur det intresset slutligen förde henne till rollen som riksantikvarie. Susanne Thedéen lyfter fram hur myndigheten agerat mer proaktivt i frågor om digitalisering av kulturarv och beredskap. Det förhållningssättet vill hon nu att myndigheten tar med sig i kulturmiljöarbetet. – Vi behöver rikta mer fokus på våra kärnuppdrag i instruktion och regleringsbrev. Därför ser jag att vi behöver prioritera och återvända till det grundläggande kulturmiljöarbetet, säger Susanne Thedéen. Susanne Thedéen är Sveriges 33:e riksantikvarie. Den tredje kvinnan att inneha ämbetet. När du vill veta mer Susanne Thedéen blir ny riksantikvarie | Riksantikvarieämbetet Se filmen där Susanne, då överantikvarie, berättar om riksantikvariernas historia Lyssna här Inlägget K-podd 86: Möt riksantikvarie Susanne Thedéen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#92 · 32 min · 23 jan 2025

Hur kan kulturupplevelser i allmänhet och museibesök i synnerhet få oss att må bättre? Det är temat i första avsnittet av flera i K-podds serie som följer Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. I projektet samlar vi forskning och exempel på museers verksamhet inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället. I det här avsnittet om museer och hälsa får vi först en introduktion till hela projektet ”Räkna med museerna” av projektledaren Petter Holmgren. Sedan ringer vi upp professor emeritus Gunnar Bjursell, en svensk pionjär inom forskningsområdet kultur och hälsa. Han berättar om hur och varför hjärnan mår bra av ett museibesök. Avslutningsvis anropar vi Göteborgs konstmuseum, där museipedagogen Emelie Arendorff Runnerström berättar om deras populära visningar för personer med demensdiagnos och deras anhöriga. Museerna bidrar med många värden i samhället. I projektet ”Räkna med museerna” kommer du kunna följa och lära dig mer om det. I avsnittet beskriver Gunnar Bjursell några målningar som han tolkar utifrån hur de påverkar hjärnan. De tre verken han går in på är Karl XII:s likfärd av Gustaf Cederström, Akrobatfamilj av Pablo Picasso och Hemkomsten av Carl Kylberg. Programledare och producent för avsnittet är Erik Larsson. Under 2025 finns det redan flera intressanta avsnitt av K-podd i planen, så sök gärna upp oss i din app för poddar och tryck på prenumerationsknappen! Inlägget K-podd 85: Räkna med museerna – Vad museer betyder för hälsan dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#91 · 27 min · 11 dec 2024

Välkommen till ännu ett avsnitt av Arkiv special. Medarbetare i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning, och talar om hur vi kan vårda och bevara bilder – inte minst för kommande generationer. Fotografier är en viktig del av vårt kollektiva visuella minne. Vi i är skyldiga kommande generationer att omhänderta, bevara och vårda fotografier, likaväl som annan historisk och nutida dokumentation. Men, idag fungerar det inte alltid så bra. Framför allt när det gäller enskilda fotografers samlingar finns det en hel del att förbättra. Dessa bildsamlingar är oftast utspridda på olika museer, arkiv och stiftelser eller hos privatpersoner, vilket leder till svårigheter för allmänheten att hitta och ta del av fotografierna. Unga kvinnor med räfsor på en löväng, Gotland, 1940-tal. Foto: C.G. Rosenberg (PD). Som fotograf eller som anhörig till en fotograf som gått bort är det inte självklart vart du kan vända dig för att lämna in fotosamlingar för bevarande. Många bildsamlingar blir därför ofta kvar stående på en vind eller i en källare hos någon anhörig och omhändertas därför inte på rätt sätt. Bilder riskerar att förstöras och glömmas bort 1993 inrättades ett Fotosekretariat på Nordiska museet, där representanter inom det fotografiska området samverkade och försökte lösa frågor som rör fotografi. De fick mycket gjort, men ändå lades det ned under 2011. Hur kan vi rädda och bevara våra fantastiska bildskatter som finns runt om i landet? Önskemålet från flera röster inom fotovärlden är en gemensam nationell strategi. Men, vem/vilka institutioner ska ansvara för det? Nätverket Nationellt ansvar för fotografi i Sverige, m

#90 · 34 min · 20 sep 2024

Han har över 900 titlar publicerade i Vitterhetsakademiens bibliotek vid Riksantikvarieämbetet. Sven-Gunnar Broström är en av Sveriges mest erfarna undersökare av hällristningar. Välkommen till ännu ett K-podd – Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning. I Riksantikvarieämbetets arkiv finns bland mycket en stor mängd information om våra fasta fornlämningar runtom i Sverige. Vi har som myndighet ägnat oss åt att skapa och samla in sådan dokumentation både som texter, bilder och ritningar ända sedan 1600-talet. Länge gjorde Riksantikvarieämbetet det här själva, men under de senaste decennierna är det nästan bara museer och privata aktörer som gör ett jättejobb med att både undersöka och vårda våra fornlämningar. Sven-Gunnar Broström föddes i det hällristningsrika Enköpingsområdet i Uppland och har sedan barnsben intresserat sig för mänskliga spår i urberget. Han lärde då känna och fick följa med den store upptäckaren av Upplands hällristningar, Einar Kjellén, ut i fält. På 1970-talet deltog han i Riksantikvarieämbetets stora fornminnesinventering med hällristningar som specialitet. På 1970- och 80-talen ytinventerade Broström tillsammans med kollegor Södertörns åkrar efter stenåldersfynd. De upptäckte ett 50-tal boplatser med tusentals fyndposter som nu är inlämnade till Statens Historiska Museer. Under dokumentationsprojekt i Bohuslän på 1990-talet utarbetade Broström och kollegan Kenneth Ihrestam en analog dokumentationsmetod som de fortfarande använder. Kring millennieskiftet deltog Broström i arbetet med en ny dokumentation av de berömda hällristningarna vid Nämforsen, en del av Ångermanälven. Detta gjordes i samarbete med Umeå universitet. Broström har tillsammans med kollegor sedan 1970-talet inventerat samtliga kända hällristningar i Södermanland och Västmanland. Han har också arbetat med stora dokumentationsprojekt i Skåne, Småland och Halland, exempelvis på Bjärehalvön, i Simrishamn och i Tjust. Broström har genomfört många vårduppdrag på kända hällristningar, samt hällristningsinventeringar i större arkeologiska projekt i samband med infrastrukturbyggen. Inventeringarna har inte bara betytt förbättrade beskrivningar av tidigare kända hällristningar utan i hög grad upptäckter av nya hällristningar, ofta i samma område. Förutom Ihrestam medverkade ofta Roger Wikell. Broströms och hans kollegors arbete har resulterat i hundratals rapporter och artiklar över hällristningar och stenåldersfynd, och de flesta av dem, från 1993 till 2023, är <a href="https://app.raa.se/open/arkivsok/sear

#89 · 43 min · 12 jul 2024

Välkommen till ett nytt avsnitt av K-podd:Arkiv special. Personalen i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, genom forskning och annat. På vinden i medeltida kyrkor finns muralmålningar från åren 1180–1350 bevarade. Dessa undangömda muraler ovanför kyrksalarnas valv går att hitta i Östergötland, Småland, Skåne, Västmanland och Uppland. Romansk muralmålning i Historiska museet vid Lunds universitets samlingar. Muralmålningen flyttades år 1919 från Höör kyrka i Skåne till museet i Lund. Foto: Roberto Fortuna (CCBY) Men hur kommer det sig att muralmålningar finns där på kyrkvindarna? Där kan de ju inte att ses av allmänheten? I det här avsnittet ger Anna Henningsson, konsthistoriker och konservator, svar på de här frågorna och berättar mycket annat intressant om målningarna. Det var på 90-talet när Anna läste konsthistoria som hon för första gången fick se en av dessa muralmålningar. Hon fascinerades av bilderna i kyrkornas valv. Annelie von Wowern och Anna Henningsson under inspelning av podd-avsnittet. Foto: Roger Magnusson (CCBY) I dag befinner sig Anna mitt uppe i arbetet med en avhandling om muralmålningar från medeltiden runt om i Europa. I sin forskning har hon valt att närmat sig ämnet på ett lite annat sätt, än den tidigare forsknings-traditionen inom medeltida konst. Anna har haft stor hjälp av arkivet hos oss under sitt arbete. Inte minst av de fotografier av muralmålningar som producerats inom RAÄ:s verksamhet, Forskningsföretaget Sveriges kyrkor och enskilda forskare som Berit Wallenberg. Programledare och redaktör är Annelie von Wowern. Avsnittet är inspelat och redigerat av Roger Magnusson. Producent för K-podd är Erik Larsson. Badelunda kyrka, Västerås. Muralmålningar i vapenhuset som frilades under gammal puts, sannolikt utförda av Urban Olofsson från Östervåla på 1540-talet. I taket ser man åtta änglar, bärande redskap som symboler för Kristi lidande. Foto: Filip Mannerstråle (PD) Inlägget

#88 · 20 min · 17 maj 2024

I K-podd avsnitt 81 tar arkitekturhistorikern Cathrine Mellander Backman oss med på en exkursion i det sena 1900-talets postmoderna bebyggelse. Vi samtalar om vad det är som gör den här bebyggelsen typisk och också om vad som behövs för att den inte ska rivas ut och förloras för eftervärlden. I podden kommer Cathrine Mellander Backman in på att det ännu saknas tillräcklig kunskap om de kulturhistoriska värdena i det sena 1900-talets bebyggelse. En kunskap som behövs för att på klokt sätt ta vara på den här bebyggelsen för framtiden. – Bristen på kunskap om det sena 1900-talets arkitektur är särskilt problematisk när vi har en klimatkris som kräver en omställning i byggbranschen, från att riva och bygga nytt till att istället anpassa och bevara, säger Cathrine Mellander-Backman, arkitekturhistoriker och utredare på Riksantikvarieämbetets kulturmiljöavdelning. Bildexempel där podden bor på K-blogg: k-podd-81-postmodern-bebyggelse-hur-sparar-vi-den-for-framtiden Bevarande viktigt för förståelse Men det är inte bara klimatskäl som gör att vi behöver ha med den här biten av vår historia in i framtiden: – När vi tar fram historiska fakta om det förflutna så förser vi platser, landskap, miljöer och byggnader med mening och vi tillskriver dem ett värde. De hjälper oss att förstå vårt förflutna. Därför är det viktigt att också bevara den här moderna bebyggelsen. Att förstå ett samhälles historiska utveckling är fundamental också för att förstå sin samtid, säger Cathrine Mellander Backman. https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2024/02/Untitled-Session-7_mixdown.mp3 Några bildexempel <img loading="lazy" decoding="async" class="size-full wp-image-29540" src="https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2024/02/MI6_Richard_Cooke_CCBY-SA2.0_Wikipedia-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1442" srcset="https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2024/02/MI6_Richard_Cooke_CCBY-SA2.0_Wikipedia-scaled.jpg 2560w, https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2024/02/MI6_Richard_Cooke_CCBY-SA2.0_Wikipedia-500x282.jpg 500w, https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2024/02/MI6_Richard_Cooke_CCBY-SA2.0_Wikipedia-1024x577.jpg 1024w, https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2024/02/MI6_Richard_Cooke_CCBY-SA2.0_Wikipedia-768x433.jpg 768w, https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2024/02/MI6_Richard_Cooke_CCBY-SA2.0_Wikipedia-1536x865.jpg 1536w, https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2024/02/MI6_Richard_Cooke

#87 · 47 min · 12 feb 2024

Välkommen till ännu ett K-podd – Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning. När vi pratar om historiska arkiv och arkivhandlingar på kulturarvsinstitutioner ser nog många en forskare framför sig, som tar del av dokument eller bilder inom ett specifikt område. Kanske som underlag till en avhandling, en utredning eller en bok. Och så ser det ofta ut hos oss, även om alla är välkomna att besöka vårt arkiv och ta del av våra samlingar. Men, finns det andra sätt att använda eller ta del av vårt arkivmaterial? Såklart det gör! Ibland är användningsområdet kanske lite oväntat. Många av er lyssnare förväntar sig nog inte att en konstnär har användning av vår topografiska samling i sitt konstprojekt. I det här avsnittet ska vår kollega Maria Jonsson, arkivarie och konstnär, berätta om ett av sina konstprojekt. Där arkivstudier blir en del av den konstnärliga arbetsprocessen och där arkivmaterial används som inspiration till konstverk. Nio verk som visar portarna i Ismantorps borg. Kol och akryl på träpannå. Ingår i verket ”Undersökning av Långlöt 30:1”. Foto: Maria Jonsson (CC BY) Programledare är Annelie von Wowern. Avsnittet är inspelat av Catrine Rigefalk. Redigering Roger Magnusson. Redaktör Annelie von Wowern. Producent för K-podd är Erik Larsson. <figure id="attachment_29161" aria-describedby="caption-attachment-29161" style="width: 364px" class="w

#86 · 24 min · 14 dec 2023

Digitaliseringen öppnar helt nya möjligheter för forskningen att ta del av större mängder data och genomföra storskaliga analyser. Det gäller inte minst på kulturarvsområdet. I K-podd avsnitt 79 berättar arkeolog och osteolog Åsa M Larsson om fördelarna med ett sammankopplat och digitaliserat kulturarv på arkeologins område. Åsa M Larsson är verksamhetsutvecklare och nu även tillförordnad enhetschef på Riksantikvarieämbetet. Hon samordnar myndighetens arbete med forskningsinfrastrukturen SveDigArk (SweDigArch). – Kulturarvet idag är utspritt på många olika institutioner, baserat på ett analogt system. Det som digitaliseringen gör är att den återskapar en helhet så att uppgifterna kan nås överallt ifrån. Det gynnar forskningen, men det gynnar också kulturarvsinstitutionerna som visar hur värdefulla samlingarna är för kunskapsutvecklingen och hur viktigt deras digitaliseringsarbete är, säger hon. Detta är den tredje delen av Riksantikvarieämbetets poddserie om digitaliseringens möjligheter. Del 1 handlade om digitaliseringen på museiområdet och del2 om digitaliseringen och samhällsbyggnadsprocessen. SveDigArk/SweDigArch SveDigArk är en distribuerad infrastruktur för digital arkeologi, som tillhandahåller expertis, tjänster och resurser för digitalisering av arkeologisk data. Genom att tillvara och tillgängliggöra den enorma kunskapspotential som finns i arkeologisk dokumentation, naturvetenskapliga analysresultat och kulturarvssamlingar, skapas möjligheter att genomföra komplexa datadrivna analyser på dessa material. SveDigArk har finansiering fram till 2027. Vetenskapsrådets webbplats Swedigarchs webbplats Inlägget K-podd 79: Digitaliseringens möjligheter för forskningen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#85 · 41 min · 13 okt 2023

I dagarna återrapporterar Riksantikvarieämbetet ett regeringsuppdrag till kulturdepartementet som handlar om att utreda förutsättningar för identifiering och återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor. I K-podd avsnitt 78 reder vi ut vad frågan handlar om tillsammans med Riksantikvarieämbetets utredare Kicki Eldh och Jenny Bergman, antikvarie vid Historiska museet vid Lunds universitet. – Det pågår återlämnandeprocesser och det har det gjort de senaste 20 åren. Takten har dessutom ökat, säger Kicki Eldh, utredare på Riksantikvarieämbetet. Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att analysera och beskriva hur nuvarande juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningar för identifiering och återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor möjliggör respektive utgör hinder för återlämnande. Första delen i detta uppdrag har nu lämnats in till kulturdepartementet. I podden samtalar vi om vad frågan egentligen handlar om och hur långt gånget arbetet är. Gäst i podden är också Jenny Bergman, antikvarie vid Historiska museet vid Lunds universitet, där hon ansvarar för den anatomiska samlingen i vilken det ingår ett antal samiska kvarlevor. Jenny Bergman har arbetat med att kartlägga ursprunget och också medverkat till återlämnande och återbegravning av kvarlevor från museet. I denna första del har Riksantikvarieämbetet inte lagt några förslag. Det kan komma i del två som ska lämnas in till regeringen mars 2024. Den andra delen ska utreda förutsättningar för ett samordnat regelverk. Emil Schön är programledare och producent för avsnittet. Läs mer och hämta rapporten på raa.se Inlägget K-podd 78: Återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#84 · 25 min · 4 okt 2023

Mårten Sjöbeck (1886 – 1976) var en förstklassig stilist, både som författare och fotograf. Han fotade själv de bilder han behövde till sina böcker och artiklar. Det blev tusentals foton. Och närmare åtta tusen av dessa svartvita fotografier, från 1920 fram till 1950-talet finns i Riksantikvarieämbetets arkiv. Motiven är främst kulturlandskap och kulturmiljöer i Sverige. Ofta med människor, djur och byggnader på bilderna. Välkommen att lyssna till höstens första Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning. Kossa i Nössemar, Dalsland, 1952. Foto: Mårten Sjöbeck (PD) Mårten Sjöbeck brukar ses som grundaren av den svenska markhistorien. Han menade att varenda liten yta har en historia av markanvändning, också när vi befinner oss långt ut i skogen eller på fjället. Sjöbeck arbetade på SJ och skrev böcker och fotograferade landskapsvis för att popularisera tågresandet. Samtidigt skrev han en lång rad artiklar i facktidskrifter om hur markanvändning skiftat genom tiderna. Det väckte då inget större intresse, men idag har hans synsätt och metoder blivit ytterst värdefull för natur- och kulturmiljövården. <img loading="lazy" decoding="async" class="size-medium wp-image-28737" src="https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2023/09/Bild-04-Foto-Marten-Sjobeck-PD-500x328.jpeg" alt="" width="500" height="328" srcset="https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2023/09/Bild-04-Foto-Marten-Sjobeck-PD-500x328.jpeg 500w, https:/

#83 · 27 min · 7 sep 2023

En dag i början av 1980-talet fick Riksantikvarieämbetets arkiv besök av en äldre kvinna bärande på tunga kassar och lådor. Hon ville donera tusentals bilder, manuskript och anteckningar för framtida forskning. Kvinnan var Berit Wallenberg. Här berättar prästen och författaren Lars Djerf om hennes mycket spännande liv och värv. Katedralen i Clonmacnoises klosterområde vid floden Shannon, Irland, 1939. Foto: Berit Wallenberg (PD). I Riksantikvarieämbetets källare på Storgatan i Stockholm, inklämd bland manliga mer eller mindre kända arkeologer, antikvarier och andra forskare, står Berit Wallenbergs arkiv. Här finns förutom en mängd anteckningsböcker och manuskript också en fantastisk bildsamling (ca 25 000 bilder) med motiv från Europa och Skandinavien. Berit (1902-1995) började fotografera tidigt i sitt liv och fram till 1970-talet, men med tyngdpunkt på 1920 – 1940-talet. I bilderna möter vi stadsmiljöer, fornlämningar, arkeologiska utgrävningsplatser, kyrkor och andra kulturhistoriska byggnader. Alter Markt (Gamla marknaden) i Magdeburg, Tyskland, 1927. Foto: Berit Wallenberg (PD).</figc

#82 · 26 min · 8 jun 2023

Byggande och markutnyttjande är beroende av pålitlig digital information. Men hur ser det egentligen ut med informationen om fornlämningar, riksintressen och bebyggelse? Hänger den historiska informationen med i vår digitala tidsålder? Och finns det någon plats för Pippi Långstrump i samhällsbyggnadsprocessen? Avsnittets gäst i K-podd är Per Lindqvist, verksamhetsutvecklare på enheten för kulturmiljöinformation på Riksantikvarieämbetet. Per Lindqvist har bred kunskap om vilken geografisk information som finns i Riksantikvarieämbetets register. Han arbetar också med att göra informationen tillgänglig där användarna finns. Programledare och producent är Emil Schön. ”Pippitomten” finns med i planerna för Visborgsområdet I podden pratar vi en del om Pippihuset och potentialen i att lyfta fram detta populärkulturella arv i planeringen av ett nytt bostadsområde. Det är naturligtvis något som även Region Gotland tagit vara på i planerna för det nya området. – Tomten där pippihuset stod är refererad till i projektet som ”pippitomten” och det finns absolut en medvetenhet och ambition att lyfta fram dess historiska sammanhang, berättar Elliot Sundlin, planarkitekt på Samhällsbyggnadsförvaltningens planenhet, Region Gotland. I Regionens dokument ”Introduktion till kvalitetsprogram Visborg” , kan man få en bild över hur området kring platsen planeras och hur den lyfts fram. Platsen finns även som en fiktiv plats i Wikidata. I Lantmäteriets karttjänst ”Min karta” kan du också få en överblick av platsen som den såg ut 1960 Lantmäteriets flygvy över huset som användes i inspelningen av Pippifilmerna. Fotot taget omkring år 1960. Foto/Skärmdump: Lantmäteriet. Ett tillgängligt och sammankopplat kulturarv En del i arbetet med att digitalisera kulturhistoriska data

#81 · 30 min · 26 maj 2023

Välkommen till ännu ett avsnitt av Arkiv special. Medarbetare i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning. I de tidigare avsnitten i vår miniserie Världens främsta textilsjukhus (K-podd nr 71 och nr 72) berättar vi om den historiska bakgrunden till föreningen Pietas och dess textilkonserveringsateljé, som år 1949 blev en del av Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Vi har följt spåren i RAÄ:s arkiv och fördjupat oss i textilantikvariens roll och uppdrag i verksamheten. Susanna Oom, textilkonservator. Foto: Roger Magnusson (CC BY). I detta avsnitt möter vi Susanna Oom, textilkonservator och tidigare anställd på Riksantikvarieämbetet. Hur såg arbetet ut för textilkonservatorn under tiden som Susanna arbetade på RAÄ? På vilket sätt hade, och fortfarande har, konservatorn nytta av RAÄ:s arkiv och de så kallade Pietaskatalogerna? År 2008 flyttade delar av RAÄ:s verksamhet över till Gotland, bland annat konserveringsateljén. Vad hände sen? Hur ser den verksamheten ut idag hos RAÄ? Dessa och många andra frågor får vi svar på. Dessutom berättar Susanna om flera fantastiska uppdrag som hon har arbetat med. Till exempel att konservera Dramatens ridå, och att sy en rekonstruktion av

#80 · 24 min · 9 feb 2023

I årets första avsnitt av K-podd lyfter vi på locket till digitaliseringens möjligheter för landets museer. Hur kan vi skapa ett sökbart kulturarv? Vilka lärdomar kan vi dra från Nederländerna? Varför kan vi inte fortsätta som förut? Gäst är Björn Sundberg, som leder Riksantikvarieämbetets program för digital omställning på museiområdet. – Digitaliseringen gör att vi kan upptäcka mer, och sådant som aldrig annars skulle vara tillgängligt för oss. Det ger också en möjlighet att kombinera olika samlingar på ett sätt som inte vore fysiskt möjligt, säger Björn Sundberg. Riksantikvarieämbetet bedömer att digitaliseringen är den viktigaste frågan inom museiområdet. För att stötta och leda detta arbete har myndigheten tillsatt ett program för museernas digitala omställning. Det här avsnittet är det första i en planerad serie om tre där vi diskuterar digitaliseringens möjligheter för olika delar av kulturarvet. I kommande avsnitt tar vi upp samhällsbyggnad och forskning. Länkar Läs mer här om exemplet Nederländerna: Dutch Digital Heritage Network – Netwerk Digitaal Erfgoed Riksantikvarieämbetets programsidor: Digital omställning på museiområdet | Riksantikvarieämbetet (raa.se) Riksantikvarieämbetets nyhetsbrev För museer Riksantikvarieämbetets konto på LinkedIn Ta även del av ett ett studiosamtal mellan Björn Sundberg och Eric Fugeläng, chef för Avdelningen för kulturarvsutveckling, om arbetet med en nationell strategi för digitalt kulturarv. Om K-podd K-podd är Riksantikvarieämbetets podd där vi träffar människor som på olika sätt arbetar med kulturarv. Ibland är ämnena mycket breda och ibland betydligt smalare. Samtalsledare i det här avsnittet är Emil Schön. Inlägget K-podd 73: Digitaliseringens möjligheter för museer dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#79 · 23 min · 19 jan 2023

Välkommen till ett nytt avsnitt av K-podd: Arkiv special! Medarbetare i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material exempelvis genom forskning. I dagen avsnitt i vår miniserie Världens främsta textilsjukhus, gästas Annelie von Wowern på arkivenheten av Margareta Ridderstedt, textilantikvarie och tidigare anställd på textilenheten på Riksantikvarieämbetet. Margareta Ridderstedt under inspelningen. Foto: Roger Magnusson (CC BY). Agnes Brantings hem, Styrmansgatan 8. Foto: Roger Magnusson (CC BY). I förra avsnittet berättade vi om föreningen Pietas och den textilkonserveringsateljé som Agnes Branting start

#78 · 21 min · 2 dec 2022

Nu är det premiär i K-podd för serien Arkiv special. Personalen i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, genom forskning och annat. Vi börjar med en miniserie som vi kallar Världens främsta textilsjukhus. Avsnitten kommer att handla om färgstarka kvinnor, som var pionjärer inom konservering av textilier i början på 1900-talet. Men också om de som tog vid och förde verksamheten vidare under 100 år framåt. Arbete på textilenheten, Riksantikvarieämbetet 1945. Foto: Claire Holm (PD). Vid sekelskiftet 1900 var intresset för kulturarv stort. Världen förändrades snabbt. Mycket av det som den tidens människor hade växt upp med höll på att försvinna. Det blev viktigt att samla in och bevara minnet av den tid som varit. Men, föremål som bär spår av tidens tand behöver också omvårdnad för att inte förstöras. <img loading="lazy" decoding="async" class=" wp-image-26984" src="https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2022/10/01.-Bockstensmannen-1-Foto-Roger-Magnusson-CC-BY-375x500.jpg" alt="" width="166" height="221" srcset="https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2022/10/01.-Bockstensmannen-1-Foto-Roger-Magnusson-CC-BY-375x500.jpg 375w, https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2022/10/01.-Bockstensmannen-1-Foto-Roger-Magnusson-CC-BY-768x1024.jpg 768w, https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2022/10/01.-Bockstensmannen-1-Foto-Roger-Magnusson-CC-BY-1152x1536.jpg 1152w, https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2022/10/01.-Bockstensmannen-1-Foto-Roger-Magnusson-CC-BY-1536x2048.jpg 1536w, https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2022/10/01.-Bockstensmannen-1-Foto-Roger-Magnusson-CC-BY-96

#77 · 19 min · 21 okt 2022

K-podd avsnitt 70 tar dig med till Östersjöns största öar för att undersöka hur bruket av runor sett ut under vikingatid och medeltid. Vem var egentligen Grimmelige Gred som bornholmarna behövde så många amuletter för att skydda sig emot? Hur kunde 1800-talets runnestor George Stephens reta upp sin kusk så till den milda grad att denne drog sin kniv? Och kan det ha varit så att gutarnas ökade användande av runor efter invasionen 1361 var ett sätt att markera motstånd mot dansken? Riksantikvarieämbetets runexperter Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström reder ut hur användandet av runor skiftat i olika tider och mellan olika öar. Samtalet utgår från den nyutkomna antologin Det öppna och det fördolda som Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström är redaktörer för. I boken undersöker sex olika runforskare hur runor använts på Gotland, Öland och Bornholm. Bruket av runor på de tre öarna bär på vissa likheter, men betydligt fler skillnader. Eller som Laila Kitzler Åhfeldt konstaterar i podden: ”Jag hade förväntat mig att det skulle vara större likheter mellan öarna.” Om forskningsantologin Det öppna och det fördolda I Det öppna och det fördolda undersöker runforskare användningen av runor på Öland, Gotland och Bornholm i olika sociala miljöer från senvikingatid till efterreformatorisk tid. Temat är hur runor i vissa sammanhang använts öppet och publikt, för alla att se och betrakta — såsom på kyrkväggar, runstenar och gravhällar — och under andra omständigheter mer dolt och diskret, som i hopvikta amuletter. Därtill publiceras för första gången Carl Säves anteckningar från en forskningsresa till Bornholm 1865 tillsammans med professor George Stephens och tecknaren Julius Magnus Petersen. Här kan du ladda ner hela antologin som PDF eller beställa ett fysiskt exemplar på print-on-demand: Det öppna och det fördolda: runor i olika sociala miljöer från senvikingatid till efterreformatorisk tid. Lyssna gärna även på K-podd 36 som djupdyker i Ölands runfynd. Samtalsledare är Emil Schön. Inlägget K-podd 70: Öppet och fördolt – om runor i Östersjöns övärld dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#76 · 51 min · 13 jul 2022

Hamnplatser har alltid haft en central roll för människor. Framförallt fram till dess att järnvägen och mer vägbaserade transporter konkurrerade ut de flesta. Hamn- och handelsplatser har en unik historia, med långväga, ofta internationell handel, samtidigt som de kunde ha högst begränsad kulturell koppling till bygden runt omkring. Den historien berättar vi här. Följ med arkeologen Ny Björn Gustafsson och programledaren Erik Larsson när vi ger oss ut i spåren av gamla hamnplatser på Gotland. Detta är tredje sommaren vi åker ut på ö-turné – lyssna gärna även på avsnitten om fornborgar (2020) och fyndplatser (2021). Det här avsnittet av K-podd är inspelat och producerat av Erik Larsson (CCBY). Prenumera gärna – K-podd finns i appar som till exempel Apple Podcasts, Acast och Spotify. Platser som nämns i avsnittet (i kronologisk ordning) Korumpan och Koviken i Sanda socken, norr om Klintehamn. I dag finns här Gotlands Fiskerimuseum. Längst in i dagens Kovik ligger ett område med 8 båtlänningar som idag ligger ca 2-3 m över havet – RAÄ-nr Sanda 119:1. Strax norr därom ligger den före detta ö där det gravfält som besöks i podden är beläget – RAÄ-nr Sanda 183:1. Ursprungligen fanns där sannolikt mer än 100 gravar. Karlsöarna – med Stora Karlsö ytterst – har flera hamnplatser och stora mängder gravar från flera perioder. Lilla Karlsö är mindre utforskat än Storön, men på dess södra del finns en myr som med största sannolikhet var en skyddad hamn under järnåldern. På Storön finns två tydliga hamnområden, ett i norr och ett i söder. Från ön finns även arkeologiska fynd som tydligt visar att Stora Karlsö var en del av det nätverk av handelsplatser som knöt samman hela Norden för dryga 1000 år sedan. <iframe title="vimeo-player" src="https://player.vimeo.com/video/72524

#75 · 1 h 1 min · 1 jul 2022

Den offentliga konsten i anslutning till våra byggnader är en del av det moderna kulturarvet. I Sverige finns dessutom globalt sett väldigt mycket byggnadsanknuten offentlig konst. I K-podd avsnitt 68 samtalar Riksantikvarieämbetets Cathrine Mellander Backman, med Konstrådets Henrik Orrje om hur den byggnadsanknutna konsten kan värderas och tas tillvara när samhället byggs om. Samtalsledare är Emil Schön. Sverige har uppskattningsvis 10 000 offentliga konstverk knutna till byggnader. Det kan exempelvis handla om väggmålningar, mosaiker, statyer och skulpturer. En stor del av dessa konstverk har tillkommit under andra hälften av 1900-talet och finns vid byggnader som ofta saknar formellt skydd. När samhället förvandlas hastigt riskerar denna konst att skadas eller förloras. Riksantikvarieämbetet har haft regeringens uppdrag att, i samverkan med Statens konstråd, verka för att den byggnadsanknutna konsten i högre grad ska beaktas vid kulturhistorisk värdering. Myndigheterna tog därför tidigare i år fram ett metodstöd för värdering av offentlig konst. Rapporten innehåller många exempelbilder. Ladda hem metodstödet här: Byggnadsanknuten offentlig konst: metod för värdering utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter, 2022 Läs också: Byggnadsanknuten offentlig konst, 2019, eller ladda hem rapporten här Lyssna här: Inlägget K-podd 68: Om byggnadsanknuten offentlig konst dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#74 · 44 min · 2 jun 2022

I det här avsnittet av K-podd får du träffa Krister Ljungberg, förtjänstmedaljör 2021 och höra historien om hur Lagan fick ett Cliff Burton-museum. Krister Ljungberg avslöjar också hur han gör för att skapa entusiasm kring kulturarvet som en resurs i lokalsamhället. Cliff Burton var basist i Metallica och omkom tragiskt i en trafikolycka i Dörarp med bandets turnébuss 1986. Sedan 2006 finns en minnessten över Cliff Burton i Dörarp. 14 maj 2022 invigs Cliff Burton Museum i Lagan och Krister Ljungberg är initiativtagare till museet. Genom arbetet med museet har han knutit kontakter över hela världen. – Cliff Burton-museet här på Laganland har varit med i alla de största musiktidningarna i världen tack vare författaren Joel McIver. Vi har också haft kontakt med Cliff Burtons familj och de är jättetacksamma för det här, säger Krister Ljungberg. Krister Ljungberg fick Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2021 för sitt mångåriga engagemang för kulturmiljöer i och kring Lagan, där Cliff Burton-museet utgör den senaste i raden av insatser. I podden avslöjar Krister hur han genom nätverkande skapar entusiasm kring kulturarvet som en resurs i lokalsamhället. – Om man lyfter upp en plats eller person och med hjälp av kunskap skapar spänning och väcker nyfikenhet. Då är det som att alla vill vara med, för alla bidrar med något och alla får vara med och känna stolthet. Så har det varit på den här platsen, säger Krister Ljungberg. Läs även en intervju med Krister Ljungberg om Cliff Burton-museets öppnande i Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakning för museer: Omvärld och insikt. Manuel Pino Varas är konstnär och har målat porträtten av Cliff Burton. Manuel har också formgett minnesstenen över Cliff Burton i Dörarp. Foto: Emil Schön (CCBY) Lyssna på podden här: Inlägget <a href="https://k-blogg.se/2022/05/13/k-podd-67-om-cliff-burton

Krister Ljungberg

#73 · 32 min · 13 maj 2022

Lyssna på K-podd avsnitt 66 där Joakim Malmström intervjuas om sitt första år som Sveriges riksantikvarie! Joakim Malmström talar om hur kriget i Ukraina satt frågan om kulturarvets betydelse i blixtbelysning även i Sverige. Du får också höra varför det är så viktigt med en satsning på att digitalisera kulturarvet och hur våra kulturhistoriska bebyggda miljöer kan bidra till att hålla nere Sveriges klimatavtryck. Riksantikvarieämbetet förespråkar en storskalig digitalisering av kulturarvet. Det handlar i grunden om demokrati och delaktighet, men också om att säkra kulturarvet mot förstörelse och för framtida generationer. – Med erfarenhet från Ukraina så ser vi att kulturarvet, bokstavligt talat, kan gå upp i rök. Då vill det till att det åtminstone finns bevarat i digital form. Det handlar om att säkra vår historia. Digitaliseringen är också en demokratifråga. Oavsett var man sitter i landet ska man kunna ta del av vårt kulturarv, säger Joakim Malmström i podden. En annan påtaglig fråga som också knyter an till förstörelsen i Ukraina är den bebyggda miljön. Den byggda miljön skänker oss identitet, trygghet och sammanhang. Det är oftast mer klimatsmart att vårda det befintliga än att riva och bygga nytt. – Återbruk är en viktig fråga om vi ska kunna skicka vidare en planet som är beboelig för framtida generationer. Här blir den byggda miljön viktig. Att vi använder allt det som redan är byggt och utvecklar det med respekt för de historiska värdena, säger Joakim Malmström. Lyssna på hela podden här eller ladda ner den i din poddspelare. Inlägget K-podd 66: Ett år som riksantikvarie med Joakim Malmström dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Joakim Malmström

#72 · 28 min · 5 maj 2022

I K-podd avsnitt 65 får du lära dig mer om de särskilda arvsreglerna kring fideikommiss och varför de fortfarande finns kvar, trots avvecklingslagen som antogs redan 1964. Expert i avsnittet är, numera pensionerade, överantikvarien Knut Weibull. – Det speciella med fideikommisset är att det åsidosätter vanliga arvsregler. Den enda som får ta över är den äldsta sonen och alla andra blir lottlösa. Det framstår som allt mer otidsenligt, säger Knut Weibull Fideikommissen tillkom under 1700-talet för att adliga ägor och egendomar inte skulle splittras upp på många olika arvingar. De flesta länders lagstiftning tillåter inte längre arvsformen fideikommiss. I Sverige har det varit förbjudet att instifta nya fideikommiss för fast egendom sedan 1810 och för lösöre sedan 1930. 1964 antog riksdagen en avvecklingslag. Trots denna lag har ett antal fideikommiss förlängts genom regeringsbeslut framförallt under 1990-talet. Riksantikvarieämbetet ombeds yttra sig om de kulturhistoriska värdena när regeringen ska fatta beslut om förlängning. Ibland har det spelat in i besluten att de stora kulturhistoriska värdena, som normalt finns samlade i fideikommissen, ska hållas skyddade. – De kulturhistoriska värdena är otroligt höga eftersom egendomarna aldrig delats. ”I en låda i en sekretär ligger ett brev från Rousseau”, kunde till exempel en av våra handläggare konstatera efter ett besök, säger Knut Weibull. I samtalet med programledare Emil Schön resonerar Knut Weibull om hur de kulturhistoriska värdena ska kunna tas tillvara samtidigt som beslutet om avveckling av fideikommissen blir verklighet. Läs mer om fideikommiss på Kammarkollegiets webbplats. Knut Weibull är jurist och har arbetat med kultur- och kulturarvsfrågor sedan tidigt 90-tal på kulturdepartementet och i regeringskansliet, bland annat med lagstiftningsfrågor kring fideikommiss. Från 2009 och fram till pensionen januari 2022 var Knut Weibull överantikvarie vid Riksantikvarieämbetet. Det här avsnittet av K-podd är inspelat och producerat av Emil Schön på Riksantikvarieämbetet. Innehållet är tillgängligt för spridning och användning enligt CC BY. Inlägget K-podd 65: Om fideikommissens avveckling med Knut Weibull dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Knut Weibull

#71 · 22 min · 8 apr 2022

Riksantikvarieämbetets arbete med Minecraft är en del i myndighetens uppdrag att stötta museer. Minecraft är ett av många användbara verktyg för att arbeta pedagogiskt med kulturarv gentemot unga. I K-podd avsnitt 64 dag får du träffa verksamhetsutvecklare Viktor Lindbäck och lära dig mer om spelet och dess möjligheter. I K-podd avsnitt 64 berättar Viktor Lindbäck med kunnande och entusiasm om hur och varför Riksantikvarieämbetet utvecklar metoder för att koppla samman spelet Minecraft och kulturarvet. Avsnittet innehåller ett och annat tips för att närma sig spelet och såklart en och annan anekdot ur verkliga Minecraftlivet. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets och Viktor Lindbäcks arbete med Minecraft: Riksantikvarieämbetets huvudsida för Minecraft: Kulturarvet i Minecraft | Riksantikvarieämbetet (raa.se) Viktors arbete med att återskapa kyrkan i Edsleskog: Minecraft och medeltiden – K-blogg – Riksantikvarieämbetets blogg Adam Clarke som skapat Minecraftvärldar för bland annat Tate Modern beskriver hur man kan berätta genom Minecraft: Bygga historia i Minecraft – K-blogg – Riksantikvarieämbetets blogg Läs om sportlovstävlingen vid Glimmingehus och se alla bidragen på film: Medeltidsborgen Glimmingehus fick nytt liv i äventyrsspelet Minecraft | Riksantikvarieämbetet (raa.se) Inlägget K-podd 64: Om Minecraft som verktyg för kulturarvspedagogik dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#70 · 25 min · 18 mar 2022

Under sina sex sista levnadsår byggde Alfred Nobel upp ett välutrustat laboratorium intill sin villa i San Remo. Där fanns bland annat ett antal flaskor med kemiskt innehåll, som inte analyserats – förrän nu. Det här avsnittet av K-podd publiceras på självaste Nobeldagen, med ett givet fokus. Tillsammans med Nobel Prize Museum och Uppsala universitet har Riksantikvarieämbetet nämligen analyserat innehållet i 46 olika flaskor, som buteljerades för över 120 år sedan i Alfred Nobels laboratorier. Analysen genomfördes efter ett behov hos personalen på Alfred Nobels Björkborn i Karlskoga att utreda på vilket sätt flaskornas innehåll kunde utgöra ohälsosamma ämnen i samlingarna. Följ med in till Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium i Visby, där kemisten Sara Norrehed berättar för programledaren Erik Larsson om hur analysen gått till, om känslan av att hålla i Alfred Nobels flaskor, om att arbeta med sin gamla mentor, om problemet med hälsovådliga ämnen i museisamlingar och, naturligtvis, om vad flaskorna faktiskt innehöll. De flesta av Nobels flaskor har prydliga, ibland handskrivna etiketter på antingen franska, engelska, italienska, tyska eller svenska. Foto: Dan Lepp (CCBY). Här kan du läsa mer, se en informationsfilm, gå en e-kurs och lyssna på ett tidigare avsnitt av K-podd om ohälsosamma ämnen i samlingar. Det här avsnittet av K-podd är inspelat och producerat av Erik Larsson på Riksantikvarieämbetet. Innehållet är tillgängligt för spridning och användning enligt CC BY. Inlägget K-podd 63: Om innehållet i Nobels flaskor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#69 · 21 min · 10 dec 2021

Vad händer med den digitala förmedlingen när publikrestriktionerna hävs? Vilka initiativ kan vi vänta oss framöver för att göra utställningsarbetet mer miljömässigt hållbart? Och bör de statliga kulturinstitutionerna i Stockholm starta filialer i utsatta områden? Detta är några av de frågor som Museipanelen diskuterar i höstpremiären, som sändes live 24 september. Den här gången består panelen av Anna Hadders, intendent och utställningsproducent vid Regionmuseet Skåne, Karin Nilsson, verksamhetschef på Arkdes, samt Kerstin Brunnberg, ordförande för Kulturhuset Stadsteatern och tidigare bland annat ordförande i Statens kulturråd. Samtalet leds av Lina Wennersten och Fredrik Emdén från Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt. Vill du se samtalet hittar du det här. Omvärld och insikt: Museipanelen är ett återkommande samtal om trender och aktuella händelser inom museisektorn. Här kan du läsa mer om Museipanelen. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer, Omvärld och insikt. Inspelat av Oscar Engberg och Björn Sundberg. K-podd produceras av Erik Larsson. Inlägget K-podd: Museipanelen september dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#68 · 28 min · 30 sep 2021

Bör verkligen allt som museer förvaltar även finnas digitalt? Och behövs det ett tydligare uppdrag från politiskt håll för att komma vidare när det gäller museernas digitalisering? Dessa frågor, och många andra, avhandlades när Omvärld och insikt: Museipanelen gjorde ett gästspel under politikerveckan i Almedalen. Hör Aron Ambrosiani, digital producent på Nordiska museet och Carl Heath, utbildningsdirektör på forskningsinstitutet Rise diskutera digitalisering av kulturarvet i ett samtal som sändes live onsdagen den 7 juli och leds av Lina Wennersten och Fredrik Emdén från Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt. Specialavsnittet för Almedalsveckan görs i samarbete med Digisam. Omvärld och insikt: Museipanelen är ett återkommande samtal om trender och aktuella händelser inom museisektorn. Här kan du läsa mer om Museipanelen. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer, Omvärld och insikt. Inspelat av Björn Sundberg och Mia Carlsson. Inlägget K-podd special: Museipanelen Almedalen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#67 · 30 min · 7 jul 2021

Finns det ett samband mellan mångfalden bland museers personal och de historier som museerna berättar? Kommer volontärernas roll bli viktigare nu när svenska museer tillåts öka sina öppettider? Och vad kan museerna lära av universitetsbibliotekens sätt att samarbeta kring digitalisering? Detta är några av de frågor som månadens Museipanelen får bita i. Hör Klas Grinell, utvecklingsledare på Göteborgs museer och konsthall samt forskare vid Göteborgs Universitet, Karl Arvidsson, chef på Mölndals Stadsmuseum och Kerstin Brunnberg, bland annat ordförande för Kulturhuset Stadsteatern ventilera sina tankar och åsikter i detta samtal, som sändes live fredagen den 18 juni och leds av Lina Wennersten och Fredrik Emdén från Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt. Omvärld och insikt: Museipanelen är ett återkommande samtal om trender och aktuella händelser inom museisektorn. Här kan du läsa mer om Museipanelen. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer, Omvärld och insikt. Inspelat av Oscar Engberg och Björn Sundberg. K-podd produceras av Erik Larsson. Inlägget K-podd special: Museipanelen juni dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#66 · 27 min · 28 jun 2021

– Ett fynd utan fyndplats är lite som att klippa ut bokstäver från en boksida. De kan vara jättefina, men saknar sitt sammanhang. Det säger arkeologen Ny Björn Gustafsson i senaste avsnittet av K-podd, som handlar om just fyndplatser och deras betydelse. Ny Björn Gustafsson och programledaren Erik Larsson ger sig ut på norra Gotland, där vi besöker fyndplatser som på olika sätt visar hur avgörande platsen kan vara för vad föremål kan berätta. Med oss i handen finns en telefon med appfunktionen Fornsök, som hjälper oss att hitta till fyndplatserna, ge oss mer information och orientera oss i terrängen. Här kan du läsa mer om arkeologiskt fyndmaterial på Riksantikvarieämbetets hemsida. Fyndplatser i avsnittet Spillingsfyndet. 2 stora silverdepåer och en kista med, framförallt, baltiskt präglade bronsföremål påträffades sommaren 1999 strax utanför Slite på Östra Gotland. Fyndet, som du hittar här i Fornsök, ledde till flera år av undersökningar på platsen. Dels med metalldetektor men även i form av utgrävningar. Via myntdatering dateras silverdepåerna till efter 871 e.Kr. Föremålen är numera permanent utställda på Gotlands museum men tillhör formellt Historiska museet (läs mer här i deras katalog). http://www.k-blogg.se/wp-content/uploads/2021/06/fyndplatspodden_trailer_FB.mp4 Ryttarmasken från Hellvi. Masken påträffades ursprungligen i samband med otillåten detektering av ett s.k. stengrundshus, en huslämning från ca 300-600 e.Kr. Den skadades i samband med upptagandet och lämnades så småningom, 2011, in till Länsstyrelsen. Masken var ursprungligen en del av romersk kavalleriutrustning, men har modifierats. Fyndplatsen och saknade delar av masken lokaliserades vid utgrävning 2011. (Läs mer i Historiska museets katalog.) <source type="video/mp4" src="ht

#65 · 59 min · 10 jun 2021

Behöver museernas roll stärkas när det gäller att förhålla sig till känsliga frågor i samtiden? Vilka av museernas arbetssätt har förändrats under pandemin? Och borde vi förmedla mer kunskap via Wikipedia? Lyssna till ett samtal där Anna Jansson, konsthistoriker och kommunikatör på Nationalmuseum, Carl Heath, utbildningsdirektör på Rise och Klas Grinell, utvecklingsledare på Göteborgs museer och konsthall samt forskare vid Göteborgs Universitet diskuterar bland annat Wikipedia, museers mod och innovation i pandemins fotspår. Samtalet sändes live fredagen den 28 maj och leds av Lina Wennersten och Fredrik Emdén från Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt. Omvärld och insikt: Museipanelen är ett återkommande samtal om trender och aktuella händelser inom museisektorn. Här kan du läsa mer om Museipanelen. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer, Omvärld och insikt. Missade du förra avsnittet av Museipanelen kan du lyssna på poddavsnittet här. Inspelat av Oscar Engberg och Björn Sundberg. K-podd produceras av Erik Larsson. Inlägget K-podd special: Museipanelen maj dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#64 · 30 min · 28 maj 2021

Hur ska vi hantera en utställning och dess koppling till kolonialismen? Är kulturarvspedagogik verkligen en profession? Och kommer satsningarna på digitala utställningar bromsas nu när museerna åter öppnar för fysiska besök? Lyssna till hur Karin Nilsson från ArkDes, Karl Arvidsson från Mölndals Stadsmuseum samt Kerstin Brunnberg, bland annat ordförande i Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm diskuterar dessa – och andra – frågor i Museipanelen, som sändes live fredagen den 23 april. Samtalet leds av Lina Wennersten och Fredrik Emdén från Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt. Museipanelen är ett återkommande samtal om trender och aktuella händelser inom museisektorn. Här kan du läsa mer om Museipanelen. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer, Omvärld och insikt. Missade du förra avsnittet av Museipanelen kan du lyssna på poddavsnittet här. Inspelat av Oscar Engberg. K-podd produceras av Erik Larsson. Inlägget K-podd special: Museipanelen april dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#63 · 28 min · 26 apr 2021

Joakim Malmström är historikern som på bara några år hunnit vara universitetschef, överintendent på museum och nu, Sveriges riksantikvarie. Den 32:a i ordningen sedan 1630. Lär känna landets yngste myndighetschef när Joakim Malmström berättar om sina drivkrafter, tankar om kulturarvet och det märkliga i att börja på nytt jobb mitt i en pandemi. Vad gör honom arg? Glad? Sådana frågor får också plats i intervjun, som leds och har producerats av Erik Larsson. Inlägget K-podd 61: Joakim Malmström – första dagen som riksantikvarie dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#62 · 23 min · 14 apr 2021

Kommer ICOM lyckas att ena museisektorn kring en museidefinition den här gången? Vilka föremål kommer i framtiden att berätta coronapandemins historia? Och går det att som museum behålla sin opartiskhet om man sponsras av ett privat företag? Det är frågor som diskuteras i den allra första Museipanelen, som den här gången gästas av Anna Hadders på Regionmuseet Kristianstad, Anna Jansson på Nationalmuseum samt Lina Thomsgård från Stockholms Kvinnohistoriska. Samtalet leds av Fredrik Emdén och Lina Wennersten från Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt. Det ägde rum den 26 mars och sändes live via Facebook och Youtube. Museipanelen är ett återkommande samtal om trender och aktuella händelser inom museisektorn. Här kan du läsa mer om Museipanelen. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer, Omvärld och insikt. Inlägget K-podd special: Premiär för Museipanelen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#61 · 26 min · 9 apr 2021

Hur kommer coronakrisens slag mot världsekonomin påverka synen på kulturarvets värde i samhället? Vad kan vi lära oss av historien när det handlar om pandemier och andra samhällskriser? Lyssna på ett tankeväckande samtal mellan Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, tidigare riksbankschef och VD för Nobelstiftelsen, och Gunnar Wetterberg, prisbelönad författare, historiker och även han ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Samtalsledare är Clara Åhlvik, utställningschef Nobel Prize Museum. Samtalet är hämtat från Riksantikvarieämbetets Höstmöte, som den här gången sköts fram och hölls digitalt den 3 och 4 februari. Här kan du ta del av fler samtal, seminarier och föreläsningar från konferensen, som hade temat Konflikt och konsensus – kulturarv i en splittrad värld. Inlägget K-podd 60: Coronakrisen, samhället och kulturarvet dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#60 · 32 min · 24 mar 2021

Vem var egentligen Johannes Bureus, mystikern, alkemisten, Sveriges förste riksantikvarie som tillträdde 1630? Finns det några likheter i att vara riksantikvarie under stormaktstiden och idag? Det här avsnittet av K-podd utgår från ett samtal som hölls under Riksantikvarieämbetets Höstmöte, som sköts fram och hölls digitalt 3-4 februari 2021. Anna Maria Forssberg, docent i historia och forskare vid Vasamuseet samtalar med riksantikvarie Lars Amréus om kulturarvsarbetets – och riksantikvariens – roll i samhället på 1600-talet och idag. Samtalsledare: Karin Altenberg. Om du är intresserad av Håkan Håkanssons bok om Johannes Bureus, Vid tidens ände hittar du den här. Inlägget K-podd 59: Från Bureus till Amréus dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#59 · 35 min · 4 feb 2021

Bea Uusma följer analysen av S.A. Andrées dagbok i Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium. Foto: Johanna Åkerberg Kassel (CC BY). – Jag är övertygad om att när den här veckan är slut kommer vi ha skrivit om historien. Händelseförloppet kommer att ändras. Så säger forskaren och författaren Bea Uusma i det senaste avsnittet av K-podd. Som gästkollega på Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium har Uusma analyserat S.A. Andrées sista dagboksblad – och gjort nya upptäckter som kan ändra vår syn på vilket öde expeditionen gick till mötes i Arktis 1897. Gåtan om vad som hände med Andrée-expeditionen kan komma ett steg närmare sin lösning när den svårläsliga texten i Andrées sista dagbok nu analyseras för första gången sedan 1931. Dagboken, som hittades i innerfickan på Salomon August Andrées kavaj, innehåller de sista anteckningarna som gjordes på Vitön. Andrée påbörjade dagboken när expeditionen tog sig iland på ön, men slutade plötsligt skriva, efter bara några dagar. – Det här är det största jag hittills har gjort, säger Bea Uusma, forskare, författare och expert på Andreé-expeditionens dödsorsak. – Genom att lägga samman information från en mängd olika metoder med avancerad digital bildbearbetning håller vi på att försöka ta reda på vad det egentligen står, i de delar av texten som inte går att se med blotta ögat, berättar Bea Uusma. Det är ett komplicerat arbete som kommer att ta lång tid. Men redan nu, efter några dagar, inser jag att vi kan komma att skriva om historien om vad som hände med expeditionsmedlemmarna på Vitön. Multispektral fotografering och mikro-XRF Den 123 år gamla dagboken analyseras på Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium i Visby, där Bea Uusma har fått plats som gästkollega. Metoderna innefattar bland annat multispektral fotografering och mikro-XRF. Projektet är ett samarbete mellan Bea Uusma, Medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet, Riksantikvarieämbetet, Centrum för ve

#58 · 16 min · 13 okt 2020

K-podd avsnitt 57 handlar om historiens obesuttna. Alla de människor som århundradena fram till 1900-talet brukade jord och bodde i hus som de själva inte ägde. Kategorierna och omnämnandena var många: Torpare, inhyseshjon, backstugusittare, statare. K-podd är Riksantikvarieämbetets podd

#57 · 41 min · 1 okt 2020

I detta avsnitt av K-podd tar vi oss till östra Gotland och besöker ett antal olika fornborgar. Och just olika, det kan de lämningar vi kallar fornborgar verkligen vara. Arkeologen Ny Björn Gustafsson vid Riksantikvarieämbetet reder ut begreppen och berättar om platserna vi gör nedslag på. Med oss på utflykten har vi en smartphone där vi öppnat Fornsök, den webb-baserade tjänsten som hjälper oss att hitta fornlämningar och ge oss information. Fornsök är nu utrustad med en GPS-funktion, och du hittar tjänsten här. Programledare: Erik Larsson. Erik Larsson och Ny Björn Gustafsson. Foto: Lars Lundqvist (CCBY) Borgarna vi besöker i avsnittet Torsburgen är Sveriges till ytan näst största fornborg. Den täcker en yta om cirka 1,2 kvadratkilometer. Upp till 7 meter höga murar finns kvar, främst i söder och sydväst. På Grogarnsberget finns en klint- eller höjdborg på en udde med en yttre och en inre mur. Vid grävning i den yttre muren, 1982, hittades bl.a. ben av häst och människa samt en skadad pilspets som eventuellt kan dateras till vendeltid (ca 550-750 e.Kr.). Kräklings borg är en myrborg på en udde i en större agmyr. I vallen har människoben påträffats. Borgar vi nämner Borgen på Östergarnsholm är en flatmarksborg där muren som är ca 950 m i diameter utgörs av en påbyggd strandvall. Mitt i borgen finns Östergarnsholms gamla fyrplats. Herrgårdsklint är en klint- eller höjdborg med husgrunder. Den har delundersökts flera gånger men detta har inte lett fram till någon säker datering. <a href="https://pub.raa.se/visa/objekt/lamning/8640d

#56 · 42 min · 9 jul 2020

Riksantikvarieämbetets arbete för kulturarvet må vara viktigt, men det är inte samhällskritiskt under pågående pandemi. Så när Region Gotland frågade om Kulturarvslaboratoriet i Visby kunde användas för att framställa handsprit för sjukvårdens räkning föll det sig naturligt att ställa om verksamheten. Sedan den 13 maj tillverkas därför handsprit i Riksantikvarieämbetets lokaler. I Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium i Visby pågår till vardags analyser och dokumentation av kulturhistoriska föremål och material. Färganalyser, tålighetsanalyser, giftighetsanalyser, röntgengenomlysningar, ålders- och äkthetsbestämningar av kulturhistoriska föremål i museers samlingar är en del av vardagssysslorna för de konservatorer, laboratorieingenjörer, kemister och andra utredare som arbetar på Enheten för Kulturarv och vetenskap. Följ med K-podd när vi gästar labbet och träffar fyra medarbetare som nu i stället är i full färd med att blanda till 1000 liter handsprit som ska levereras till regionen. Allt för att läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska kunna fortsätta utföra sitt så viktiga arbete. Läs mer om Kulturarvslaboratoriet vid Riksantikvarieämbetet här.  Foto: I Kulturarvslaboratoriet. Erik Larsson (CC BY). Inlägget K-podd 55: Om Kulturarvslabbet som blev handspritsfabrik dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

#55 · 15 min · 20 maj 2020

När skutan “Antarctic“ den 16 oktober 1901 kastade loss från kajen i Göteborg anade ingen ombord att den tänkta forskningsresan skulle utvecklas till en av de mest dramatiska händelserna i polarhistorien, en kamp för överlevnad med en närmast osannolik upplösning. I det här avsnittet av K-podd träffar vi Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet. Han har tillsammans med flera andra forskare rest i den första svenska sydpolarexpeditionens fotspår för att analysera ett avlägset svenskt kulturarv. Vi kastar oss in i äventyret som Otto Nordenskjöld och hans forskarlag begav sig ut på, och som skulle komma att pågå över två vintrar i världens tuffaste väderförhållanden. Gunnar Almevik beskriver också hur Nordenskjölds 119 år gamla forskarstation på Snow Hill ser ut idag, och vi pratar om de påtagliga klimatförändringarna på den antarktiska halvön. Länk till avsnittet finns längst ner i blogginlägget. Följ gärna K-podd i din app för podcasts, så missar du inga avsnitt! Här kan du läsa mer om projektet som Gunnar Almevik och hans kollegor genomförde på uppdrag av Riksantikvarieämbetet. Zoologen John Gunnar Andersson, kartografen Samuel Duse och besättningsmannen Toralf Grunden vid forskningsstationen på Snow Hill, 1903. (PDM) Gunnar Almevik på Antarktis, 2020. Foto: Jonathan Westin (CC BY). <img loading="lazy" d

#54 · 36 min · 15 maj 2020

Vad innebär det att forska på mänskliga kvarlevor? Vad lär vi oss av gamla ben och skelettdelar? Varför har ämnet strontium revolutionerat den osteologiska forskningen och vår förståelse av hur människor levt? Vad kan en bruten överarm från tidig medeltid berätta för oss? Det är några frågor som ställs i det senaste avsnittet av K-podd, Riksantikvarieämbetets podcast. Vår gäst heter Caroline Ahlström Arcini. Med 15 000 undersökta skelett på sitt cv är hon en av Sveriges mest kvalificerade personer att ge oss svar. Caroline Ahlström Arcini arbetar sedan 35 år tillbaka som osteolog vid Arkeologerna, som är en del av Statens historiska museer. I avsnittet ger hon även sina tankar kring återlämnande av mänskliga kvarlevor, och museers möjligheter att bevara dem för framtida forskning. Ärenden som rör mänskliga kvarlevor och återlämnande av föremål i museisamlingar är ofta komplicerade och det finns många olika aspekter att ta hänsyn till. Riksantikvarieämbetet fick i uppdrag av regeringen att ta fram stöd för museerna i hur sådana ärenden kan hanteras. Här kan du ta del av de stöddokument som tagits fram. Programledare i det här avsnittet, på plats hos Arkeologerna i Lund är Lina Wennersten. Producent är Erik Larsson. K-podd hittar du även i din smartphone-app för podcasts, där du kan prenumerera för att inte missa några avsnitt. Inlägget K-PODD 53: Om mänskliga kvarlevor med Caroline Ahlström Arcini dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Caroline Ahlström Arcini

#53 · 37 min · 5 mar 2020