I lagens namn

I Norge ses svenska gäng som största hotet, Danmark vill stänga gränsen mot Sverige och i Finland väller knarket in över gränsen vid Haparanda och Torneå. Vad måste göras för att bryta utvecklingen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under de sista febriga sommarveckorna har vi kunnat läsa om och se hur svenska gängkriminella expanderar in i våra grannländer och hur svenska myndigheter både jagar allt fler misstänkta som befinner sig utomlands och samarbetar alltmer internationellt.Säsongens sista avsnitt av I lagens namn handlar om hur svenska gängkriminella i allt högre utsträckning tar sin brottslighet utomlands och skapar internationella samarbeten.I avsnittet frågar Martin Wicklin två centrala personer vad som kan och måste göras: Håkan Wall är chef för polisens internationella enhet. Manne Gerell är docent i kriminologi vid Malmö universitet.

#119 · 30 min · 18 aug 2024

Sveriges 450 kilometer långa gräns mot Finland är särskilt sårbar för narkotikasmuggling. Tullverket ser hur mängder av narkotika väller in i vårt grannland. På andra sidan Torne älv är priset ofta det dubbla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En lastbil lämnar ett garage i Södertälje och påbörjar en 180 mil lång resa över gränsen från Haparanda och in i Finland. Den gör samma rutt. Om och om igen. Totalt handlar det om hundratals kilo knark och en miljon narkotikaklassade tabletter. – Det är gömmor i naturen, gummibåtar över älven och på vintern skotrar. Det är bara fantasin som sätter gränser, säger Erik Furumark, gruppchef på Tullverket i Haparanda. Det är här, vid gränsövergången mellan Haparanda och Torneå, som merparten av knarket passerade i en smugglingshärva som nystades upp i Finland förra året.Hösten 2022 får finska polisen höra att personer från Dödspatrullen rör sig i landet och misstänker att de kommer begå våldsdåd. Men istället sker något annat - under ytan. När svensk polis senare gör en husrannsakan i Rinkeby i Stockholm hittar de en väska med ett vapen och en flygbiljett till Finland - utställd i en av Dödspatrullens utpekade ledares namn - och misstankarna stärks ytterligare.Svenska kriminella grupperingar samarbetar i allt större utsträckning med internationella nätverk. De tar egna marknadsandelar på narkotikamarknader och lejer ut torpeder. Det här har lett till att svenska myndigheter ingår i fler gemensamma utredningsgrupper med andra länder. De senaste åren har det handlat om ungefär 25 utredningar per år. – Vår brottslighet är mer internationellt komplex idag. Många av de som är kriminellt aktiva och högre upp i strukturerna befinner sig i andra länder och kan med hjälp av modern teknik fortsätta utöva sin brottslighet i andra länder, säger Anne-Christine Maderud, senior åklagare och knutpunkt för Eurojust i Sverige. Att kända kriminella nätverk etablerar sig i Haparanda får också stora konsekvenser lokalt. Erik Furumark berättar att ungdomar rekryteras för att sälja i skolorna och att 12-åringar säljer droger på stan. – Jag har ju pratat med politikerna och när de frågar vad vi ska göra för att inte problemen ska komma hit så säger jag att frågan är inte om problemen kommer hit - de är redan här. Reporter: Lova Nyqvist SköldProgramledare och reporter: Martin WicklinProducent: Pernilla Wadebäck Ljudmix: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina Glans

#118 · 30 min · 11 aug 2024

Svenska myndigheter jagar allt fler brottsmisstänkta och dömda som håller sig undan utomlands. Samtidigt ställs polismyndigheter i andra länder inför nya utmaningar när våldsamma svenska gängkriminella etablerar sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Stockholms säkerhetssal sitter två barndomsvänner. Det är första gången de ser varandra på flera år och när de nu gör det så är det som åtalade för ett kontraktsmord på en man i Uppsala 2017. Det mord som gav det kriminella nätverket Dödspatrullen dess namn. Men misstankarna rör också internationell droghandel.2015 utbröt en dödlig gängkonflikt i Järva i nordvästra Stockholm. Utöver de mord och vapenbrott som skedde då så inledde båda grupperingarna en expansion av sin kriminalitet. Dödspatrullen tar sig till Spanien, Danmark och Finland. Shottaz knyter kontakter i Norge. Sedan 2020 har antalet europeiska arresteringsordrar för att få personer utlämnade till Sverige för att ställas inför rätta eller avtjäna straff ökat från 169 till 275 under förra året. Första halvåret 2024 följer samma mönster, visar siffror från Åklagarmyndigheten.Det här är del ett av två avsnitt där vi berättar om hur den kriminella expansionen har gått till och de utmaningar som våra grannländer nu står inför när våldsamma svenska gängkriminella etablerar sig.Reporter: Lova Nyqvist SköldProgramledare och reporter: Martin WicklinProducent: Pernilla Wadebäck Ljudmix: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina Glans

#117 · 30 min · 4 aug 2024

Polisens Kalla fall-grupper står i startgroparna för att använda traditionell släktforskning tillsammans med den senaste DNA-tekniken för att spåra mördare som gått under radarn. Samtidigt är de kritiska till att de inte kommer kunna använda släktforskning på oidentifierade offer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. DNA-dammsugare, ancient DNA och mänskligt DNA från luft... Utvecklingen kring att få fram DNA går framåt i snabb takt. Men det som Kalla fall hoppas mest på i närtid är DNA-släktforskning som förväntas bli en del av polisens nya verktyg under 2025.Linda Kvist som är landets första och enda fastanställda släktforskare inom polisen hoppas mycket på metoden som visat sig vara framgångsrik även om den väckt etiska frågor. – Visst man kanske tycker det är känsligt att ladda upp DNA från en gärningsperson som inte har givit sitt medgivande att finnas i databasen men då får man också titta ur anhörig- och brottsofferperspektivet att här är det faktiskt en person som blivit mördad. Men hon och kollegan Marie Jansdotter på Kalla fall i region Syd är kritiska till att det nya lagförslaget i biometriutredningen har begränsningar som gör att flera av de kalla fallen aldrig kommer kunna prövas mot den här metoden.– Biometriutredningen ger utrymme för att söka en gärningsperson, den ger inte utrymme för att identifiera okända offer och det är jättesvårt för oss att bedriva en utredning utan att veta vem huvudpersonen i ärendet är, säger kriminalinspektör Marie Jansdotter.– Det är mordoffer, man vet inte vilka de är och de har varit oidentifierade i över 20 år. Jag tycker det e jättesorgligt, säger Linda Kvist.Nyhetsklippen i avsnittet kommer från ABC News, NBC News samt Sveriges RadioProgramledare: Martin WicklinReporter och producent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina Glans

#116 · 29 min · 28 jul 2024

När Kalla Fall tar sig an det olösta mordet på Bussaba Carlsson från 1989 får de nya DNA-träffar och en förhoppning om att få fast mördaren. Men motivbilden spricker och plötsligt står de med två misstänkta gärningsmän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mordet på tvåbarnsmamman Bussaba Carlsson är ett av runt 600 olösta kalla fall i landet. Kvinnan som levde ett dubbelliv och prostituerade sig i Göteborg hittades brutalt ihjälslagen i ett friluftsområde 1989. Drygt 30 år senare öppnas utredningen på nytt och det kalla fallet blir hett när polisen får fram DNA-spår från sperma. En man grips och häktas på sannolika skäl misstänkt för mord och för första gången låter han sig intervjuas i media. – Eftersom jag var helt oskyldig så tänkte jag i min enfald att de kommer ju förstå att jag inte har någonting med mordet att göra. Men det var bara början på en mardröm som höll på i 107 dagar, säger mannen.Istället för att gå mot en lösning kantas utredningen av bakslag. Polisens motivbild kring mannen spricker och dessutom kommer det in en DNA-träff på ytterligare en man.– Då har vi ett problem, då har vi ju mer än en person som har någon form av misstanke, säger åklagaren Mats Ihlbom. Den man som suttit häktad är numera avskriven från misstankarna och det kalla fallet som blev hett är nu åter ett kallt fall.Programledare: Martin WicklinReporter och producent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina GlansNamn och röst på den man som varit häktad misstänkt för mordet har bytts ut. Programmet gjordes sommaren 2024 i samarbete med P3 Krim.

#115 · 38 min · 21 jul 2024

Nära en förskola i Enskededalen i södra Stockholm sprängs det vid en lägenhetsport två kvällar i rad under mellandagarna 2022. Våldsvågen med sprängningar, skjutningar och mord som sköljer över landet liknas vid ett blodigt inbördeskrig där flera gränser passeras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det startar som en konflikt mellan Foxtrot- och Dalen-nätverket och grundar sig i narkotikamarknaden. Men snart uppstår en splittring inom Foxtrot där de forna vännerna Rawa Majid och Ismail Abdo blir dödsfiender och oskyldiga anhöriga blir måltavlor.I gängkriget i Sverige passeras nya gränser där unga pojkar fritas från SiS-hem och rekryteras för att mörda eller spränga. Men flera av ledarna i den här konflikten tycks vara utom räckhåll - de befinner sig utomlands och fortsätter styra våldet på distans.I lagens namn summerar nästan två år av blodigt gängkrig med start på förskolegården i Enskededalen tillsammans med Linus Lindahl som är reporter på P3 Krim..– Kommer du inte åt dem som är högst upp så kommer ju konflikten att fortsätta, säger Linus Lindahl. Programledare: Martin WicklinReporter: Lars Truedson/Lova Nyqvist Sköld Producent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina Glans

#114 · 30 min · 14 jul 2024

En bil står på tomgång utanför ett lägenhetshus i Helsingborg. Förbipasserande ser en livlös man i förarsätet. Mannen är skjuten och kort senare stoppar polisen en 16-åring på en elsparkcykel med en gråglock i byxlinningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Länge var pistoler från forna Jugoslavien det som stod högst upp på de kriminella gängens önskelista men de senaste åren har det ändrats. Nu ser polisen och Tullverket att så kallade hybridvapen blivit allt vanligare. I USA kallas det ghost guns - spökvapen - där vapendelarna går att köpa lagligt i olika länder och där man sedan själv bygger ihop ett helt nytt skjutvapen som är nästan omöjligt att spåra.Mordet i Helsingborg i augusti 2023 är ett av flera mord där gängkriminella använt sig av en så kallad gråglock som är en typ av hybridvapen. – Minst ett tiotal mord har begåtts med de här vapnen och ett stort antal personer har blivit lagförda för grova vapenbrott, säger Johan Gustafson som är kriminalinspektör på Nationellt skjutvapencenter.Programledare: Martin WicklinReporter: Lova Nyqvist Sköld Producent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina Glans

#113 · 29 min · 7 jul 2024

En 6-årig flicka kommer in till akuten med sönderfrätt magsäck efter att ha fått i sig ättika. Hon är smutsig och undernärd och har även gamla skador. Men hur har hon fått skadorna? I dagarna kommer hovrätten med sin dom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I media kallas det för ”ättikafallet” och tidigt riktas misstankarna mot föräldrarna till flickan. Det är ett fall som skakat om Sverige och de som mött flickan har blivit djupt berörda. Polisens barnförhörsledare Petra Johansson:– Jag frågar henne om hur det är när hon sitter där i tvättstugan och hon säger att det är ensamt. Känslan av att höra de andra utanför, man får inte vara med. Hon är inte ens säker på om syskonen vet att hon är i huset.Föräldrarna har förnekat brott men dömdes till åtta års fängelse i tingsrätten. Under försommaren 2024 har fallet varit uppe i hovrätten som meddelar sin dom inom kort.Det här avsnittet har gjorts i samarbete med P3 KrimProgramledare: Martin WicklinReporter: Lars Truedson/Pernilla WadebäckProducent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina Glans

#112 · 29 min · 30 jun 2024

Artificiell intelligens har blivit ett verktyg för förövare som konsumerar barnpornografi. Hör åklagaren Emelie Källfelt och professor Fredrik Heintz samtala om hur AI utnyttjas som ett brottsverktyg men också om hur AI kan användas i brottsbekämpningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som polisen kämpar med växande utredningshögar så dyker allt oftare en ny typ av övergreppsmaterial upp i beslagen som man inte riktigt vet hur man ska hantera. Frågan är om rättsväsendet är rustat för att möta den nya AI-tekniken. – Det här är inte första gången som tekniken ligger före juridiken - det är två helt olika fenomen. Tekniken går fort, det gör inte juridiken, säger senior åklagare Emelie Källfelt vid Utvecklingscentrum i Göteborg. – Ju bättre polisen blir på att använda den här tekniken desto större möjligheter har de att lösa sin uppgift och därmed identifiera de offer och de förövare som finns och se till att de blir lagförda, säger Fredrik Heintz som är professor vid Linköpings Universitet med artificiell intelligens som forskningsområde.Programledare: Martin WicklinProducent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina Glans

#111 · 29 min · 23 jun 2024

En man skriver in sina önskemål i ett AI-program: Nine year old girl laying down in bed nude. Han är långtifrån ensam om att skapa AI-genererad barnporr. På hemliga forum lär förövare upp varandra i hur man får fram verklighetstrogna övergreppsbilder och filmer på barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. AI-skapat övergreppsmaterial har ökat kraftigt enligt polisen. På Regionalt IT-brottscentrum i polisområde Väst dyker det upp AI-skapade bilder i nästan alla beslag och utredarna som granskar bilder och filmer börjar få svårt att skilja dem från verkliga övergrepp.– Vi kommer ju leta efter barn som inte finns och då kommer vi behöva lägga resurserna på fel saker, säger utredaren Andreas Grym.Kan inte klassas som grovtTrots att det kan handla om hänsynslösa övergrepp som skildras så kan AI-genererade bilder och filmer aldrig klassas som grovt barnpornografibrott. Enligt nuvarande lagstiftning måste det vara ett verkligt barn som utsätts för att det ska bli grovt brott.– Finns det tecken på att det är AI-genererat så måste jag sänka det ner till normalgraden även om det skulle vara särskilt hänsynslöst - det är så lagstiftaren resonerar, säger polisutredaren Lars Uggla.Reporter/producent: Pernilla WadebäckProgramledare/producent: Martin WicklinLjudtekniker: Johan Hörnqvist Ansvarig utgivare: Nina Glans

#110 · 30 min · 16 jun 2024

2010 varnade Carin Götblad att tusentals unga riskerade hamna i kriminalitet. Men varningarna hörsammades inte. I ett samtal med kriminologen Amir Rostami pratar de om samhällets utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I sista avsnittet av I lagens namn för i år möts polismästaren för polisens nationella operativa avdelning, Carin Götblad och professorn i kriminologi Amir Rostami i ett samtal om gängens framväxt, varningarna som inte hörsammades, möjliga orsaker till det eskalerande våldet och framtidens utmaningar. Progamledare: Martin WicklinProducent: Viktor Papini & Lars TruedsonAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

#109 · 30 min · 3 sep 2023

Falska inkomstuppgifter är en ny trend bland grovt kriminella. Åklagare och Skatteverket larmar om att kriminella köper sig till falska inkomstuppgifter för att lura polisen och ta del av välfärden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom så kallade ekobrottsspecialister kan kriminella runt om i landet köpa sig till falska inkomstuppgifter. Metoden är en nyckel in i legala strukturer och möjliggör flera olika typer av brottsupplägg.Flera myndigheter vittnar om svårigheter att bekämpa brottsligheten och vill se mer förebyggande åtgärder. Om det fortsätter som nu riskerar skattemoralen att bli urgröpt, säger åklagare Daniel Larson vid Ekobrottsmyndigheten i Göteborg.- Till slut så kommer hela vårat välfärdssystem vara utmanat och de som gör rätt för sig kommer befogat ställa frågan, vad fan får jag för mina pengar?Reporter: Robin JonssonProgramledare: Martin Wicklin Producent: Viktor PapiniAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

#108 · 30 min · 27 aug 2023

Sverige sticker ut internationellt med antalet sprängningar i kriminella uppgörelser. Hittills i år handlar det om 70 stycken. Det uppger Nationellt bombdatacenter för I lagens namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Majoriteten av bomberna som polisen tagit i beslag det senaste halvåret är hemmabyggen. Enligt en åklagare tycks så kallade termosbomber vara en del av vapenarsenalen i kriminell miljö. Redo att användas när det behövs. I programmet tittar Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin närmare på två sprängningar från januari 2023 och en utpekad bombinstruktör. Producent: Viktor PapiniLjudtekniker: Johan Hörnqvist Ansvarig utgivare: Nina Glans Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

#107 · 30 min · 20 aug 2023

Rekordmånga unga mellan 15 och 17 år har åtalats i 2023 för misstankar om bland annat mord och grovt vapenbrott. Det visar siffror som I lagens har tagit fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Siffran skulle kunna vara ännu högre men flera av barnen som agerat utförare genom att skjuta mot lägenheter och personer har varit under 15 år och åtalas inte.Gängkonflikterna 2023 har beskrivits som ett proxykrig med barn som utförare, där anstiftarna gömmer sig bakom anonyma alias i olika chatt-appar.I det här programmet har Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin grävt ned sig i fallet med sprängningen i Kista i januari 2023 och frågar sig, hur går det till när barn rekryteras?Producent: Viktor PapiniLjudtekniker: Elin RosenbergAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

#106 · 30 min · 13 aug 2023

En orolig mormor blir uppringd av sitt barnbarn. Han säger att han hamnat i trubbel, att han behöver pengar. Men rösten tillhör inte honom. Faktiskt ingen alls. Ingen människa i alla fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. AI-skapade röstkloner blir allt vanligare, och nu varnar svensk polis för att fenomenet redan är här.Men samma teknik används av polisen. Algoritmerna avslöjar brottslingens ansikte och inom några år kan sex miljoner svenska pass vara scannade.Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin WicklinReporter: Mattias PleijelLjudtekniker: Fredrik NilssonAnsvarig utgivare: Nina Glans

#105 · 30 min · 6 aug 2023

Ett mord upptäcks. En gärningsman saknas. Men DNA från en misstänkt person har lämnats på platsen. Med en ny DNA-teknik kan polisen få hjälp att fastställa åldern på den misstänkta mördaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidigare har det varit omöjligt att veta hur gammal en okänd förövare är. Men det finns en DNA-teknik som kan ge polisen svaret. På Uppsala Universitet utvecklas en teknik som kan avslöja vår ålder. I dagens program kommer vi besöka ett labb och själva testa tekniken samt ställa oss frågan - hur kommer det här påverka framtida brottsutredningar?

#104 · 30 min · 30 jul 2023

Klockan är tre på eftermiddagen en vårdag 2020. Diljot står utanför Norrmalms polishus. För ett halvår sen lämnade han Indien för en ny framtid i Sverige. Det blev inte alls som han hade tänkt sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Diljot är en av många i Sverige som misstänks vara offer för människohandel på arbetsmarknaden. Flera myndigheter beskriver det som ett skuggsamhälle där få fall leder till åtal och en ekonomi som letar sig in överallt. Det görs just nu flera satsningar mot arbetslivskriminaliteten i Sverige där bland annat polisen, Skatteverket och Arbetsmiljöverket samarbetar för att komma åt problemet. Samtidigt är en myndighet som ofta upptäcker spår av exploatering begränsad att tipsa polisen på grund av absolut sekretess. Programledare: Martin WicklinReporter: Lova Nyqvist SköldProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Fredrik NilssonAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

#103 · 33 min · 23 jul 2023

Frejas storebror är kriminell och flyr landet. Händelsen får stora konsekvenser för Freja som idag tycker att samhället svek när hon behövde det som mest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att ha ett syskon som begår brott ökar enligt forskning risken för att ett syskon också ska hamna i kriminalitet. Ändå saknas riktat stöd till just syskon till brottsmisstänkta.Det menar stödorganisationen BUFFF som ser allt större behov att rikta sig mot syskonen i en tid då allt yngre människor blir misstänkta och döms för grova brott. Programledare: Martin WicklinReporter: Jennifer AhlbomProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Fredrik NilssonAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

#102 · 30 min · 16 jul 2023

Under våren larmar åklagare och Tullverket att Helsingborgs hamn blivit ny transitpunkt för internationell kokainsmuggling till norra Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I december månad förra året bryter två mörkklädda män sig in på hamnområdet i Helsingborg. Måltavlan är en banancontainer från Sydamerika med ett värdefullt innehåll. Vad de inte vet är att Tullverkets spanare är dem hack i häl.Männen visar sig komma från Albanien och sakna koppling till Sverige. Så vad gör de i hamnen? Vem har skickat dem och varför har det plötsligt beslagtagits rekordmängder kokain i Helsingborgs hamn under det senaste året?Programledare: Martin WicklinProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Elin RosenbergAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

#101 · 36 min · 9 jul 2023

I region Syd har polisen genom en ny metod förhindrat flera potentiella skolattacker. Men runt om i landet ser förutsättningarna och handlingsplaner väldigt olika ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter flera allvarliga skoldåd på kort tid i Skåne började polisen analysera händelserna och utarbeta en ny metod för att förhindra skolattacker. Enligt polisen är det så mycket som en händelse i veckan som skulle kunna rendera i ett skoldåd.

#100 · 30 min · 2 jul 2023

Det dödliga relationsvåldet drabbar nästan uteslutande kvinnor. Men forskning visar också på ett stort mörkertal av våldsutsatta män som ofta lider i det tysta utan att varken anmäla eller söka vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Peter" levde i över 20 år med en kvinna som utsatte honom för både psykisk och fysisk misshandel. Men när han sökte hjälp erbjöd inte samhället det som han hade behövt. Nu pratar han ut om de traumatiska åren. Enligt ny forskning från Högskolan i Gävle lider våldsutsatta män av stress, ångest och depression. Ofta söker de varken hjälp eller berättar om relationsvåldet som de utsätts för. Forskaren själv beskriver problemet som en tyst epidemi.Siffrorna är annars tydliga både i Sverige och internationellt gällande det dödliga våldet. Och relationsvåldet drabbar också i betydligt större utsträckning kvinnor. Men forskning visar också att män sällan anmäler, pratar om eller söka vård för det de utsatts för.När män utsätts för relationsvåld visar siffror från BRÅ att de inte erbjuds hjälp i samma utsträckning som kvinnor. Och endast en tredjedel av alla skyddade boenden tar emot män.* Peter heter egentligen någonting annat och hans röst är utbytt

#99 · 30 min · 25 jun 2023

Tusentals förövare har sen 2020 kommit undan att betala skadestånd. Många brottsoffer vittnar om en svår process där de varken vågar, vill eller förstår hur de ska driva in sina skadestånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många brottsoffer har svårt att få ut sina skadestånd efter att de utsatts för brott. Flera jurister är kritiska mot hur systemet är utformat där väldigt mycket ansvar läggs på brottsoffren själva.För ett år sen gjordes lagändringar med syfte att stärka brottsoffers möjligheter att få ut sina skadestånd - man såg då en brist i systemet. I den nya lagen höjdes beloppen markant för den som utsatts för kränkningsbrott, men det gjordes knappt några ändringar som skulle göra det lättare för brottsoffren att få ut sina pengar. Istället har det med den nya lagen riskerat bli ännu svårare att få ut skadestånd. Enligt vår uträkning så har nästan 22 000 av de gärningsmän som har blivit föremål för indrivning av skadestånd hos Kronofogden sedan 2020 - i alla fall än så länge - kommit undan utan att betala. Man kan lätt tro att skadestånden betalas ut automatiskt efter avslutad rättegång, men det gör de inte. Istället är det upp till den som har varit utsatt för brott att själv driva in sitt skadestånd av gärningsmannen som begått brottet. Även om man kan få hjälp av Kronofogden kan det här bli en obehaglig process för den som blivit utsatt, särskilt när det handlar om just kränkningsbrott som misshandel, våldtäkt eller våld i nära relation där det kan finnas en hotbild. Att det fungerar så här har fått jurister och flera myndigheter att reagera. De vill se en ändring av hela systemet.

#98 · 30 min · 18 jun 2023

Det tog fyra och ett halvt år från Klaras anmälan till att domen mot hennes ex-pojkvän om grov fridskränkning vann laga kraft. Vi har tidigare kallat henne för "Linnea". Nu berättar hon om hur den långa rättsprocessen påverkat henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under förra året anmäldes 26 102 fall av brott i parrelationer. Hur stort mörkertalet är vet ingen, men troligt är att det är stort. Brott som handlar om våld i nära relationer är ett prioriterat arbete - ändå finns exempel på där det tar mycket lång tid från att anmälan sker till dess att dom avkunnas.I lagens namn återvänder nu till ett fall som vi följt genom åren och som visat hur långa de här väntetiderna kan bli. "Linnea", som vi har kallat henne, misshandlades, släpades i håret, sparkades och fruktade för sitt liv.Totalt tog det fyra och ett halvt år från att hon anmälde sin expojkvän till att domen mot honom vann laga kraft. Straffet skärptes i hovrätten till fängelse i sex månader för grov kvinnofridskränkning.Nu väljer Klara, som "Linnea" egentligen heter, att berätta om hur tiden har varit. Hon vill inte gömma sig längre.I avsnittet hör du bland annat justitieminister Morgan Johansson få frågan om hur det kan ta såhär lång tid att få upprättelse. Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Alexandra Sannemalm.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

#97 · 30 min · 4 sep 2022

Allt fler tolkar arbetar inom det svenska rättsväsendet och har stor betydelse för utfallen. Men vem granskar dem? I lagens namn tittar närmare på fall där tolkar, som arbetar i rättegångar och polisförhör, anmälts för att ha brutit mot så kallad god tolksed. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Precis som advokater ska auktoriserade tolkar följa olika regler där kravet på opartiskhet och redbarhet står högt i kurs. Vi har granskat tolkar verksamma i rättsväsendet och hur de efterlever god tolksed. Vi har gått igenom de anmälningar som kommit in de senaste 10 åren. I avsnittet hör du åklagaren som betvivlar tolkningen i sin egen utredning, en rättstolk som kräver förändring och så ska du få höra om ett uppmärksammat fall där en tolk som propagerat mot den svenska rättsstaten kan få miljonbelopp i skadestånd.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Lova Nyqvist Sköld.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Lars Truedson.

#96 · 30 min · 28 aug 2022

Den 11 september är det riksdagsval i Sverige och enligt väljarna är kriminaliteten en av de viktigaste valfrågorna. I dagens avsnitt av I lagens namn möts justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) och Johan Forssell (M) i en rättspolitisk debatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Totalt sköts 45 personer till döds förra året i Sverige. I år är antalet redan uppe i drygt 40 dödsskjutningar.Både Socialdemokraterna och Moderaterna har kommit med flera förslag den senaste tiden på hur de vill stoppa kriminella nätverk och vilka förebyggande åtgärder som bör göras.Debatten mellan Morgan Johansson (S) och Johan Forssell (M) handlar bland annat om vad de vill göra i kampen mot gängkriminaliteten och hur rekryteringen av unga ska stoppas.

#95 · 30 min · 21 aug 2022

I november 2021 slår insatsstyrkan till mot ett gult hus utanför Falköping. Där bor en man med tidigare koppling till NMR och han har varit på Säkerhetspolisens radar under flera års tid. De hittar en säck med kopparsulfat, krutrester och en bunt med orangea tändkablar. Och vid hans dator ligger vapendelar av plast som han själv har skrivit ut med sin 3D-skrivare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Säkerhetspolisen ser en ökning av unga män som radikaliseras online, så kallade ensamvargar, framför allt inom den våldsbejakande högerextremismen. Där sprids manualer för vapentillverkning och direkta uppmaningar att utföra attentat. Samtidigt varnar den europeiska polisbyrån, Europol, för utvecklingen med 3D-printade vapen, något som blivit vanligare även i svenska brottsutredningar.I det här avsnittet tittar vi närmare på ett fall där Säkerhetspolisen i hemlighet kartlade en 25-åring utanför Falköping. Vid husrannsakan hittades mängder med kemikalier, kartonger med vapendelar och funktionsdugliga vapen utskrivna i plast.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Pernilla Wadebäck.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Producent: Linus Lindahl.

#94 · 30 min · 14 aug 2022

Daniella började livet på andra sidan av lagen tidigt. Hon växte upp i en kriminell miljö och drogerna kom in i hennes liv. Under flera år var hon tillsammans med en ledare inom ett kriminellt nätverk och hon blev själv en del av brottsligheten. Sedan jag var ganska liten har jag varit en del av det där. Det har liksom varit ganska normalt för mig, berättar Daniella för I lagens namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av maj släppte polisens nationella operativa avdelning - NOA en rapport som handlar om kvinnors roll och delaktighet i kriminella miljöer. Där framkom att polisen och andra myndigheter ofta utgått från att kvinnor är offer - och därför har man missat att kvinnor faktiskt är mer delaktiga i grov brottslighet än vad man först trott.– Det vi i första hand har kommit fram till är att det finns en klar uppfattning om att kvinnor har ett aktivt deltagande i kriminella miljöer. De utgör såväl möjliggörare som ledande aktörer i vissa delar, säger rapportförfattaren Anna Ekström vid Utvecklingscentrum Väst och fortsätter:– De gömmer, förvarar och transporterar vapen exempelvis.I lagens namn har träffat Daniella. För några år sedan var hon tillsammans med en ledare för ett kriminellt nätverk och var själv en del av nätverkets verksamhet.– Jag fick en strategisk roll, att planera saker. Jag har märkt i den här världen att kvinnorna får ofta den här rollen, säger hon till I lagens namn.I dag lever Daniella ett helt annat liv i en ny stad. Hör hennes berättelse om tiden i i nätverket.*Daniella heter egentligen någonting annat och hennes röst har bytts ut.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Alexandra Sannemalm.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

#93 · 30 min · 7 aug 2022

En 25-årig blir skjuten till döds vid en hållplats i Märsta. En misstänkt grips flera månader senare. Han döms för mord i tingsrätten men frias i hovrätten på samma bevisning. Snart ska fallet prövas i Högsta domstolen. Frågan är, var beviskraven för höga i hovrätten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Spår från både offer och misstänkt på en grön jacka, DNA från den misstänkte på tomhylsor som hittats på brottsplatsen och en mobil som tillhörde den misstänkte kopplades upp i området kring brottsplatsen vid tidpunkten för mordet.Det var några av bevisen som räckte till fällande dom för mordet i Märsta i tingsrätten, men inte räckte hela vägen i hovrätten. Det fick riksåklagaren Petra Lundh att överklaga ärendet till Högsta domstolen.– Utifrån det som framgår av domarna och det jag kan se så anser jag naturligtvis att det skulle bli en fällande dom på det som fanns i det fallet, säger Lundh till I lagens namn.Vi har träffat poliser som arbetar på fältet, föräldrar vars barn har mördats i gängkonflikterna, samt andra utredare och åklagare som alla tycker att beviskraven i domstolarna har höjts eller är för höga. Samtidigt håller de med om att beviskraven behöver vara höga, så var går gränsen?I lagens namn har också träffat hovrättspresidenten i Svea hovrätt, Anders Perklev.– Det är svårt att generellt kritisera det här. För att i den här kritiken finns det nog en önskan om att man ska sänka beviskraven och det tror jag inte är en god idé i en rättstat. Att möta brottsligheten på det sättet.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Jill Eriksson.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

#92 · 30 min · 2 aug 2022

I skuggan av gängkriminaliteten växer heroinmarknaden i Sverige. Det säger poliser från Stockholm, Göteborg och Malmö som I lagens namn har pratat med. Trots det läggs få resurser inom polisen på att få stopp på ökningen. Vi ser att det kommer nya säljare hela tiden, säger narkotikaspanaren Martin till I lagens namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I lagens namn har under flera veckors tid träffat poliser, Tullverket och heroinister för att få en inblick i hur heroinförsäljningen ser ut i dag, varifrån heroinet kommer, och vad som görs för att stoppa ökningen.Enligt polisen i Stockholm, Göteborg och Malmö har heroinförsäljningen ökat efter pandemin. Detta eftersom priserna på drogen sjunkit. Men samtidigt som drogen blivit lättare att få tag på har polisen ont om resurser för att jobba mot heroinmarknaden.– Idag är polisen piskad att jobba mot specifika ändamål. Det som är mest känt för allmänheten är väl skjutningar och gängkriminella. Även om de som håller på med heroinet är gängkriminella så skjuter de inte ihjäl varandra, så vi har inte haft utrymme att jobba på detta sätt igen. Det blir lite som en fristad för dem, säger Martin som är narkotikaspanare vid Norrmalmspolisen i Stockholm.Mellan sommaren 2018 och årsskiftet 2020-2021 gjorde polisen och Tullverket riktade operationer mot heroinsmuggling och försäljning. Under den här tiden gjorde både polisen och tullen gjorde stora heroinbeslag. Insatserna, i kombination med en global coronapandemi och stängda landsgränser, gjorde att det under en period blev svårt att få tag på heroin i Sverige. Enligt Tullverket kunde ett gram, som idag kostar runt 500 kronor då kosta upp till 4 000 kronor."Julia" har ett fast jobb och fästman. Väldigt få vet om att hon är beroende av heroin sedan tre år tillbaka. Ett beroende som kostar henne 15-45 000 kronor i månaden.– Jag sköter mig som vilken Svensson som helst med enda skillnaden att jag brukar heroin, säger "Julia" som egentligen heter någonting annat.Hör henne, Markus som tidigare tagit heroin, narkotikaspanaren Martin och flera andra om heroinsituationen i dag.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Alexandra Sannemalm.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

#91 · 30 min · 24 jul 2022

Polisen Per Gustafsson och hans kollega åker ut på ett larm till resecentrum i Skövde. Känslan är att det handlar om ett vanligt rutinuppdrag. Men det slutar med att Per misshandlas så svårt att han inte klarar av att komma tillbaka till polisyrket igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Polisers utsatthet har hamnat i fokus efter påskupploppen då poliser fruktade för sina liv medan stenar haglade mot dem och polisbussar som kapades och sattes i brand. Runt 300 poliser kom till skada på olika orter i landet i samband med upploppen.Rikspolischefen Anders Thornberg berättar för I lagens namn om samtalen han hade med poliser som utsattes för våld under påsken.– Det var oerhört gripande. De här samtalen kommer jag aldrig glömma i hela mitt liv. Det kanske är de viktigaste samtalen jag har haft, säger han.I Polisförbundets rapport med namnet “Polisman i tjänst ska tåla” svarade nästan 900 av drygt 2 000 tillfrågade poliser att de upplevt hot eller våld i tjänsten under fjolåret. Å i den mest utsatta gruppen - ingripandepoliser - var siffran betydligt högre - 71 procent. – Jag ser ju att våldet blivit mycket mycket grövre. Det kommer närmare inpå poliser, man angriper mer fysiskt, hoten å våldet riktar sig inte bara mot mig som polis utan även mot min familj och mina anhöriga. Det här är en utveckling som går åt helt fel håll, säger Patrik Danielsson som är nationellt huvudskyddsombud utsedd av polisförbundetDen första juli trädde en ny lag i kraft som ger poliser utökad rätt till skadestånd. Förslaget kom redan innan påskupploppen.En av de poliser som råkat illa ut i tjänst är Per Gustafsson. Han och hans kollega Magnus åkte ut på ett till synes vanligt rutinuppdrag till resecentrum i Skövde 2018. De skulle lugna ned några berusade män på platsen. Men allt gick snett. Per misshandlades så pass allvarligt att han blev liggande livlös på stengolvet. Han överlevde men har inte kunnat arbeta som polis sedan dess.I lagens namn berättar om Pers liv efter misshandeln, hur ledningen och facket ser på polisers säkerhet i dag och vad som måste göras för att situationen ska bli bättre.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Pernilla Wadebäck.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Producent: Linus Lindahl.

#90 · 30 min · 17 jul 2022

Under året har flera advokater tvingats slå sig ned - inte på sina vanliga platser i tingsrätterna - utan på de åtalades plats, misstänkta för olika brott. I lagens namn handlar den här veckan om uteslutna advokater och advokatetik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I höstas släppte Stockholmspolisens underrättelseenhet en rapport om kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i regionen. Under rubriken övergripande trender och fenomen nämner polisen "Advokater" som en punkt. “Information från både Encrochat och andra krypterade chattar pekar på att fenomenet med brottmålsadvokater som missbrukar det förtroende de ges av lagstiftningen mer vida spritt än tidigare känt. Att kriminella nätverk nyttjar olika former av juridiska experter som möjliggörare är välkänt, men för de rättsvårdande myndigheterna innebär det ett stort hot som måste behandlas extra varsamt”.Hittills i år har tre advokater uteslutits av Advokatsamfundets disciplinnämnd. Dessutom har två advokater nyligen dömts för grova brott och beslut från Advokatsamfundets disciplinnämnd har ännu inte meddelats.I lagens namn tittar i dag närmare på det senaste årets uteslutningar, men också frågan om höga kostnadsräkningar och substitution.I programmet hör du advokater, åklagare, Domstolsverket och Advokatsamfundets generalsekreterare kommentera läget just nu och vilka åtgärder som samfundet kan vidta i framtiden.UPPDATERING: I avsnittet berättar vi om rättegången mot de före detta advokaterna som i kommunikation via Encrochat kallats "Kungen" och "Prinsen". Den 12 juli 2022 dömdes båda till fleråriga fängelsestraff av av Södertörns tingsrätt. "Kungen" dömdes till sex års fängelse för förberedelse till mord. Han friades från åtalspunkterna medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och skyddande av brottsling, grovt brott. "Prinsen" dömdes till fyra års fängelse för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och brott mot yppandeförbud. Han frias från åtalspunkten om skyddande av brottsling, grovt brott.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Susanna Hestréus.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

#89 · 30 min · 10 jul 2022

Två vänner ligger till synes livlösa bredvid varandra på en innergård i Hjulsta. Båda är skjutna i huvudet. Skjutningen är en del av konflikten mellan två grupperingar i Järva. En ärvd konflikt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I lagens namn har i flera tidigare program berättat om Järvakonflikten och veckans program handlar om grupperingarna som tagit vid när tidigare ledare i konflikten börjat avtjäna fängelsestraff eller mördats.Två män sköts på en innergård i Hjulsta i augusti 2021. I I anslutning till brottsplatsen ligger en lägenhet som kan ses som ett högkvarter för ett av gängen i konflikten i Järva. Männen som träffades av skotten på innergården tillhör ett rivaliserande gäng från Tensta.– Det finns en tydlig territoriell uppdelning mellan två kriminella nätverk där det i sig är anmärkningsvärt om en eller flera personer ur det ena nätverket rör sig in på det andra nätverkets område, vilket ju också var fallet här, säger kammaråklagare Carl Mellberg.Det här var ett få mordärenden i konflikten som lett till fällande domar. Mycket tack vare en ny DNA-metod som utvecklats i Nederländerna– Ur mitt perspektiv så är det här något av det största som har hänt på biologisektionen på NFC, säger Staffan Jansson som är forensiker på Nationellt forensiskt centrum.I avsnittet hör du åklagaren som arbetade med fallet i Hjulsta, Garip som hjälper ungdomar att ta en annan väg i livet än den kriminella och Ramou som själv förlorat en anhörig och som tillsammans med andra startat en samtalsgrupp för att hjälpa dem som har samma upplevelser som hon själv.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Lova Nyqvist Sköld.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Producent: Linus Lindahl.

#88 · 33 min · 3 jul 2022

"Marie" har precis lämnat sin dotter på Kulturskolan i Husby centrum när hon hör skott avlossas. Framför henne avrättas en man och hon själv är nära att träffas av skotten. Händelsen och de två gärningsmännen fastnar på film bara en av dem döms. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kameraövervakningen har blivit allt vanligare på gator och torg i Sverige. Allt fler kameror har monterats upp i det offentliga rummet de senaste åren och polis, kommuner och politiker vill gärna se att ännu fler sätts upp för att motverka brottslighet. Men duger bilder och film som bevis när ett mord har skett? Riskerar kameran att slå ut ett vittnes trovärdighet? Och värderas polisspanares uppgifter fortfarande lika högt i en domstol?I lagens namn berättar den här veckan om fall där övervakningsfilmer varit avgörande bevisning för fällande domar men också exempel där film och utpekanden av gärningsmän inte räckt i domstol. Vi hör också polisens kamerasektion berätta om att samtliga poliser i yttre tjänst kommer att bära kroppskameror inom en snar framtid.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Jill Eriksson.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Producent: Linus Lindahl.

#87 · 30 min · 26 jun 2022

Överfulla fängelser och en kriminalvård som går på knäna. Så ser situationen ut i Sverige 2022. Överbeläggningarna och trängseln skapar inte bara dålig stämning bland de som fängslas utan har även blivit en riskfaktor när det gäller säkerheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Kriminalvården befinner sig i ett väldigt allvarligt läge, utifrån kapacitetsbristen, säger Joakim Righammar som är tillförordnad enhetschef för planeringsenheten inom Kriminalvården.Under nästan hela 2000-talet minskade trycket på kriminalvården i Sverige stadigt. Beläggningen på anstalter och häkten i Sverige var så låg att kriminalvården började nedmonteras. Men 2016 vände trenden plötsligt. En kombination av ökningen av grova brott i spåren av en växande gängkriminalitet och skärpt lagstiftning ändrade situationen för kriminalvården drastiskt. I mitten av juni låg beläggningsgraden på 113 % på svenska anstalter.– Kriminalvården skiter fullständigt i vilka dom sätter i en och samma cell. Det kan vara några som inte förstår varandras språk och då ska man samsas på tio kvadratmeter eller nått. Dela samma toalett och ha sina grejer och allting. För en del funkar det för andra inte, säger Jakob som avtjänar ett straff för mord.De senaste åren har också rapporter om hot och våld mellan intagna och hot och våld mot anställda ökat på anstalter och häkten.– Vi ser att säkerheten utmanas, alltså klienternas säkerhet och personalens säkerhet och det är en prioriterad fråga, säger Joakim Righammar som är tillförordnad enhetschef för planeringsenheten inom Kriminalvården.Överbeläggningarna på anstalter och häkten ses som en av anledningarna till det ökade antalet incidentrapporter.– Vi kommer ha det tufft 2022, 2023, kanske 2024. Sen har vi en gedigen planering för att skapa mer platser och få in medarbetare. Men dom närmsta åren kommer befinna oss i ett läge ganska likt det här, säger Joakim Righammar.I lagens namn har tittat närmare på situationen inom Kriminalvården och vad konsekvenserna av överbeläggningarna blir.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Susanna Hestréus.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

#86 · 30 min · 19 jun 2022

Hur ska kronvittnen användas? Är det rimligt med straffrabatter? Och var går gränsen för vem som ska avlyssnas utan brottsmisstanke? Det är några av de saker som diskuterades när Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M) och Adam Marttinen(SD) möttes i en rättspolitisk debatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 8 av 10 dödsskjutningar sker i gängmiljöer. Det handlar om pojkar och män som dör ensamma i garage, i sina bilar, utanför sina portar. Om mammor och pappor som begraver sina barn och även om personer utanför gängkriminaliteten som drabbas av våldet. Lag och ordning har fortsatt vara en av väljarkårens viktigaste frågor och har ökat som den viktigaste frågan efter sjukvården. Troligtvis har de många skjutningarna under sommaren med detta att göra. Och för att prata om skjutningarna och gängkriminaliteten har vi idag med oss tre representanter från Sveriges riksdag. Hur ska politikerna skapa förutsättningar för att utvecklingen ska kunna vändas? Och vilka är de viktigaste akuta åtgärderna? Medverkande: Fredrik Lundh Sammeli, ordförande Justitieutskottet, Socialdemokraterna Johan Forssell, rättspolitisk talesperson Moderaterna Adam Marttinen(SD), rättspolitisk talesperson Sverigedemokraterna Programledare: Martin Wicklin Producent: Viktor Papini Ljudtekniker: Fredrik Nilsson

#85 · 40 min · 19 sep 2021

2016 instiftade regeringen två nya brott för att skärpa straffen vid grova narkotikabrott. Men har lagen verkligen resulterat i skärpta straff för de som ertappas med stora mängder narkotika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Aldrig tidigare har det flödat så stora partier knark in i Sverige. Förra året blev ett rekordår för tullverket som beslagtog tio gånger mer narkotika än för tio år sen. De kriminella nätverken som styr droghandeln har också blivit effektivare i sin hantering av logistikkedjorna, konstaterade Brottsförebyggande rådet i en ny en rapport som släpptes förra veckan. De internationella nätverken har likt de globala e-handelsbolagen gjort sina varor mer tillgängliga och skapat en tillförlitlig handel med snabba leveranser. De svenska gängen har även de flyttat fram positionerna och kontrollerar nu större delar av leveranskedjan. Med transporter över gränserna, agenter som mellanhänder i transitländerna och sen försäljningen. Som ofta genomförs av yngre killar i köpcentrum eller av langare som kör hem drogerna paketerade ända fram till dörren. Snabbt, billigt och enkelt. Idag berättar vi hur narkotikahandeln i Sverige har förändrats och om en lagstiftning som enligt åklagare inte räcker till. Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Mikael Funke, Jill ErikssonLjudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Viktor Papini

#84 · 30 min · 12 sep 2021

Allt fler tidigare ostraffade döms till långa fängelsestraff för grova narkotikabrott. Trenden har noterats av åklagare runt om i landet och siffrorna visar att det stämmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I lagens namn tittar i det här avsnittet närmare på en utveckling som fått åklagare, tull och polis att klia sina huvuden. För de som döms för de allra grövsta narkotikabrotten i Sverige är allt oftare ostraffade sen tidigare. Många gånger lever de till synes skötsamma och ordnade liv. Med fasta jobb, partners och kanske barn. Det handlar om personer som på olika sätt tar emot, förvarar eller transporterar stora mängder knark åt den organiserade brottsligheten. Men riskerna är stora. De som grips med betydande mängder narkotika kan få upp till tio års fängelse. Det här avsnittet handlar om de som har valt att sätta hela sina liv på spel för att tjäna snabba pengar. Men det handlar också om de som lämnats kvar i frihet och som får ta hand om allt som blir kvar. Vi har träffat Sandra och Jonna som fick sina liv vända upp och ner när deras partners greps av polisen för grova narkotikabrott. * Sandra och Jonna heter egentligen nånting annat. Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Mikael FunkeLjudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Viktor Papini

#83 · 31 min · 5 sep 2021

Det finns få saker som väcker lika mycket ilska som våldtäkter mot barn. Det ses ofta som det oförlåtliga brottet och det höjs ofta röster, inte minst i sociala medier, om att straffen är för låga i Sverige. Och för en del kommer nog aldrig straffen att vara nog. Vilket gör att somliga agerar på egen hand mot förövare av sexualbrott mot barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag tittar vi närmare på den grupp av människor som tycker att straffen gällande våldtäkter mot barn i Sverige inte räcker till, på dem som tycker att förövare av sexbrott mot barn måste lockas fram ur sina gömmor, synliggöras och hängas ut. Ibland kallas dessa aktivister för pedofiljägare. Men de är en ganska spretig grupp av människor. Det handlar om allt från människor som hänger ut dömda och misstänkta förbrytare på nätet – till dom som gillrar fällor, konfronterar och filmar sin jakt. Det handlar också om dom som med lagliga metoder agerar när de tycker att samhället sviker – och så finns det dom som tar till våld. Hur tänker de? Och hur vanligt är det att en oskyldig person eller en person som misstänks eller blivit dömd för övergrepp mot barn - själv blir utsatt för misshandel? * Om du upplever att du tappat kontrollen över din sexualitet, känner oro för tankar och handlingar, eller är rädd att göra dig själv eller andra illa kan du söka hjälp och råd anonymt på hjälplinjen preventell: 020-66 77 88 eller gå till http://preventell.se/ Reporter: Josephine FrejeProgramledare: Martin WicklinProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Johan Hörnqvist

#82 · 37 min · 29 aug 2021

Linnea väntar fortfarande på att hennes ärende ska få ett slut då hovrättsdatum inte är satt gällande den misshandel hon utsattes för av sin pojkvän. Och Anna lever fortfarande i skräck från sitt ex. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tänk dig att du lever i en relation där du bli misshandlad, psykiskt terroriserad, släpad i håret över golvet och tvingas sova i hundkojan på gården. Han hotar att döda dig och alla som står dig nära. Efter en brutal misshandel där du tror att du ska dö så lyckas du fly från din partner och från våldet i hemmet som blivit grövre för varje gång. Men från polis och rättsväsende blir det tyst. Trots att det här ska vara ett prioriterat brott så ska det ta flera år innan domstolen tar upp fallet. Vi har under tre år följt Linneas historia som fick vänta mer än två år för att få sitt mål prövat i domstol. Nu väntar ytterligare tid innan hovrätten ska ta upp fallet. För andra finns inte något slut på väntan alls. Livets nya normala för dom är lika med en ständig fruktan för att behöva överraskas av att förövaren återigen en natt ska stå med ansiktet tryckt mot köksfönstret i mörkret. Vi har träffat Anna som tvingats leva på ett skyddat boende efter att hennes man utsatt henne för psykisk terror och dödshot. *Linnea och Anna är fingerade namn och deras röster har bytts ut. Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin WicklinLjudtekniker: Fredrik NilssonReporter: Jill Eriksson & Johannes Jakobsson

#81 · 30 min · 22 aug 2021

Det råder en katt- och råttalek mellan polis och kriminella. Tekniken utvecklas och med den kriminellas sätt att kommunicera. Hack i häl ligger polisen, redo att avslöja metoderna för att få ett tillfälligt övertag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. “I lagens namn” tittar närmare på den tekniska utveckling som lett till att dagens kriminella kommunicerar på det sätt som de gör – med krypterade tjänster såsom encrochat. Hur har utvecklingen sett ut? Hur har de kriminella anpassat sig och hur tacklar de rättsvårdande myndigheterna problemen? Följ med i en berättelse om kommunikationskriget mellan polis och kriminella där du bland annat får höra Niklas, en föredetta kriminell, om hur han använde encrochat och andra krypterade system. Niklas heter egentligen någonting annat. Hans röst är inläst av en professionell skådespelare. Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin WicklinLjudtekniker: Fredrik NilssonReporter: Lova Nyqvist Sköld

#80 · 30 min · 15 aug 2021

För polisen - en gudagåva. För försvarare runt om i landet - en svår utmaning att möta. För kriminella - förödande. Det krypterade systemet EncroChat slog ner som en bomb och ändrade allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Du har hört om det i ett års tid. Enchrochat - den krypterade och virtuella plats där de mest ljusskygga kriminella fritt kunde smida sina planer. En plats som gäckade polisen i flera års tid. För den var där hela tiden, i form av en krypterad telefon, som polisen ofta kunde se och till och med hålla i - men aldrig ta sig in i. Det finns ett före och ett efter det att fransk polis knäckte krypteringen till EncroChat under våren förra året och i realtid kunde läsa miljoner meddelanden som handlade om detaljerade mordplaner, laster med narkotika och vart vapen kunde levereras. Det har lett till hundratals utredningar där många av Sveriges gängkriminella plockats från gatan - däribland dem som tidigare varit svårast att komma åt. Men när framgångssagan ska upp i rätten så ifrågasätter flera försvarsadvokater hur informationen tagitss fram och om det är förenligt med svensk lag. Samtidigt har avslöjandet förändrat spelplanen när det kommer till de kriminellas kommunikation. I lagens namn om när EncroChat kom till Sverige och vad som hände sen. Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin WicklinLjudtekniker: Fredrik NilssonReporter: Lova Nyqvist Sköld

#79 · 30 min · 8 aug 2021

Förra året stals cyklar för en kvarts miljard i Sverige. Noll procent, eller OK: fyra promille, klarades upp av polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den här veckan tittar I lagens namn närmare på det kanske vanligaste brottet du kan råka ut för. Och som samhället helt verkar ha gett upp om att försöka lösa. Vart tar alla stulna cyklar vägen egentligen? Vi ställer ut en svart Monark i centrala Stockholm som vi följer med GPS. Cykeln stjäls gång på gång. Och jakten leder oss både till cykeltjuvarna och till dem som köper stöldgodset.

#78 · 30 min · 1 aug 2021

Efter uppklarningen av dubbelmordet i Linköping började polisregionerna i landet se över vilka fall som var näst på tur. Sedan kom Integritetskyddsmyndighetens yttrande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dubbelmordet i Linköping 2004, där åttaårige Mohammad och en 56-årig kvinna dödades, blev det första fallet i Europa där polisen grep en gärningsman med hjälp av en släktforskingsdatabas i USA. – Det hade gått sexton år. Tekniken räddade oss verkligen. Den kunde inte rädda min bror, men den räddade oss, säger Ali Ammouri, storebror till Mohammad. Efter genombrottet förberedde polisen för att införa metoden på bredare front och DNA-släktforskare låg i träning för att kunna hjälpa till. Men i maj kom ett yttrande från Integritetsskyddsmyndigheten att metoden strider mot nuvarande lagstiftning. Enligt myndigheten är det inte lagenligt för polisen att vända sig till släktforskningsdatabaser och få ut en lista på personer baserat på känsliga uppgifter. Polisen gjorde en annan tolkning: nämligen att det är lagligt. – Metoden är fortfarande så viktig för svensk polis eller för svenskt rättsväsende. Då får man göra en hemställan om författningsändring så att det här blir möjligt, säger Bosse Lundquist, gruppchef för kalla fall i region Syd. För I lagens namn uppger landets polisregioner att det kan handla om uppemot ett 20-tal kalla fall där de ser en möjlighet att använda DNA-släktforskning. Ett av dom är morden på Tor Öberg och Gerd Wiklund i Brattås 2005 där anhöriga nu sätter sitt hopp till att ett DNA-spår kan bära den kvalité som är tillräcklig för att använda tekniken. – Det är klart, skulle man då säga: vi kan inte använda den här tekniken. Vad ska de då kunna gå vidare med? Vad finns det kvar att göra?, säger Inger Nordström, dotter till Tor Öberg. Nu är de fall där polisen ser en möjlighet att använda metoden på vänt. Regeringen vill att en utredare ska undersöka hur polisen får använda DNA från gärningsmän. Utredningen blir klar 2023. – Det är beklagligt läge. Det kommer ta tid och det kommer dröja innan de ändrade reglerna kan vara på plats. Rent hypotetiskt finns det också en uppenbar risk att gärningsmän som går fria kan begå nya brott under tiden, säger Jan Staaf vid polisregion öst, som var förundersökningsledare för dubbelmordet i Linköping. Samtidigt ser flera europeiska länder över sin lagstiftning och följer utvecklingen i Sverige. Metoden väcker flera etiska frågor om vilken information polisen ska få tillgång till och vilka risker det kan finnas att använda genetisk data i jakten på okända gärningsmän. – Man har ju, i starten av utredningar inte en individ, det är ju individen man söker efter. Men för att komma dit så riktar man utredningen efter en grupp. Och särskilt när det är en minoritet så är det en del

#77 · 30 min · 25 jul 2021

Start- och gasvapen smugglas in i landet, borras upp i illegala vapensmedjor och hamnar i händerna på kriminella. De är byggda för att inga kulor ska kunna skjutas ändå dödar de allt fler i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I lagens namn kan i dag berätta att över hälften av de vapen som kopplas till mord i Stockholm sen början av förra året, var just såna här omgjorda pistoler. Och de som för in pistolerna i landet – och bygger om dem till dödliga vapen - de kommer undan med lindriga straff. Men synen på start- och gasvapnen står nu på spel i ett smuggelfall som dragits ända upp i Högsta domstolen. Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan HörnqvistReporter: Mattias Pleijel

#76 · 30 min · 18 jul 2021

På Nationellt forensiskt centrum, NFC, tar en arbetsgrupp fram digitala 3D-modeller av brottsplatser. Nu ska utredare på flera håll i landet få tillgång till tekniken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Digitala 3D-modeller tillåter utredare att återvända till en avbildad brottsplats helt digitalt. Med hjälp av laserscannern kan en mordplats dokumenteras, fynd återplaceras och kulbanor från skjutningar rekonstrueras i en digital sfär. Tidigare har scannern endast funnits på Nationellt forensiskt centrum, NFC, i Linköping. Där gjordes bland annat modellen av terrordådet på Drottninggatan 2017 men nu under 2021 ska även polisen i Malmö och Göteborg få tillgång till tekniken. P1-programmet "I lagens namn" kan berätta om hur 3D-brottsplatserna nu kommer bli en del av polisens framtida utredningar. - Jag tror att det här kommer att kunna växa och bli så pass stort att det ska komma till användning i stort sett varenda grovt brott, säger Håkan Larsson, forensiker som jobbar med brottsplatsdokumentation på NFC. Förra året tog gruppen i Linköping fram 3D-modeller i flera grova brottsutredningar inom ramen av ett pilotprojekt där de bland annat användes för att hålla förhör med vittnen. Nu har flera kriminaltekniker utbildats för att kunna börja dokumentera och använda 3D-brottsplatser. Men i framtiden kan den också komma att bli ett inslag i svenska rättssalar. - Du kanske till och med använder VR-glasögon för att komma tillbaka på platsen. Du kan använda den med VR också i förhörssituationer. Du kommer tillbaka på platsen på ett mycket enklare sätt utan att behöva åka dit, säger Jesper Olsson, forensisk arkeolog på NFC i Malmö. När brottsplatser förändras och byggs om kan en virtuell avbildning av en plats komma till nytta vid kalla fall. Ett annat användningsområde som polisen undersöker till framtiden är 3D-vallningar. Alltså där ett vittne, brottsoffer eller misstänkt kan återvända till en plats - helt digitalt. - Varken ett fotografi eller en datoranimation kan ju ersätta verkligheten. Det är ju först då man förstår att hur det verkligen ser ut heller, säger försvarsadvokat Elisabeth Nygren. Programmet "I lagens namn" undersöker kriminalteknikens värld där arkeologi och modern teknik möts och ställer frågan om vad som händer när vi lämnar den fysiska världen och träder in i den digitala. Programledare: Martin Wicklin Reporter: Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Producent: Viktor Papini

#75 · 30 min · 11 jul 2021

De senaste fem åren har nästan 12 000 båtmotorer stulits i Sverige. Enligt polisen ligger Östeuropeiska ligor bakom majoriteten av stölderna och det handlar om stora pengar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kan ses som nästintill riskfritt för ligorna att operera i Sverige. Bara 100 av fallen har lett till att någon har gripits. P1-programmet "I lagens namn" har följt ett av de rättsfall där polisen faktiskt kunde gripa brottslingarna. Men som i många andra liknande fall dömdes brottslingarna bara för häleri och fick villkorliga domar. - Att konsekvenserna är att de går fria från ett uppenbart brott som de har gjort, det känns inte okej, säger Anders Klapp som fick sin motor stulen i oktober förra året. Ligorna bakom styrs från Polen, Rumänien och främst Litauen. De är välorganiserade och skickar "utförare" till Sverige för att begå stölderna som ofta har planerats redan innan resan till Sverige. - En del är ju häpnadsväckande proffsiga liksom. De tar bort fyra-fem motorer i en vik, snabbt på en timme, och paketerar ihop det. Det är mekanikerprecision alltså och det går fort och det är mörkt, så att, de här är duktiga på det de gör, säger Rino Carlsson, nationell samordnare för båtsamverkan inom polisen. Under Corona har stölderna av båtmotorer minskat kraftigt. Men polisen ser redan en tydlig ökning i takt med att gränserna öppnas igen. Pandemin har också lett till att det råder brist på reservdelar och motorer vilket gör att polisen spår en ännu kraftigare ökning av stölder nu under slutet av sommaren då många återgår till sina arbeten. - Ja, jag har gått ut och varnat just för att det kommer troligtvis att öka och det är ju stora värden vi pratar om, så det är klart att de måste jobba igen de här nu, säger Annika Eriksson som är ansvarig för båtsamverkan inom polisen i Norrtälje, som är hårt drabbade av båtmotorstölder. Programmet "I lagens namn" har gett sig in i en värld full av stulna båtmotorer, vinkelkapar, förrådshotell och ljusskygga kriminella. Programledare: Martin Wicklin Reporter: Mikael Funke Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Producent: Viktor Papini

#74 · 31 min · 4 jul 2021

Kriminella nätverk tjänar allt mer pengar på telefonbedrägerier. Pensionärer blir barskrapade och unga människor riskerar att dras in i grövre kriminalitet. Men huvudmännen åker sällan fast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förra året kom det in 213 000 anmälningar om bedrägerier till polisen. Det handlar om allt från annonsbedrägerier till identitetsstölder, kortbedrägerier och penningstvättsbrott. En stor del av dessa brott är telefonbedrägerier - som de senaste åren ökar i omfattning. Det kallas även för vishing. Tillvägagångssättet är manipulativt och utstuderat. Bedragaren ringer upp sina offer och lurar dem att skicka pengar via betaltjänsten Swish. Och det har blivit allt tydligare att den här verksamheten är en betydande del av de kriminella gängens försörjning. 2020 fick kriminella grupperingar in 160 miljoner kronor i brottsvinster. Det är en ökning på hela 41 procent från föregående år. Under de första fem månaderna i år tjänade bedragare mer än 126 miljoner kronor. I april uppgick brottsvinsterna till hela 35,6 miljoner kronor vilket är den högsta summan sedan augusti 2018 då det uppgick till nästan 39 miljoner. Inflödet av bedrägeripengar har enligt polisen varit så stort för vissa kriminella grupperingar att de till och med kunnat dra ner på sin narkotikaförsäljning. Inte sällan är det pensionärer som luras på sina besparingar och det är svårt att komma åt bedragaren. Istället är det ofta yngre målvakter som åker fast för att ha mottagit pengar som de sen tagit ut och lämnat från sig. Ibland vet de inte ens att de begår en brottslig gärning. I lagens namn har spårat pengarnas väg från offret till de kriminella gängen och träffat både de som blivit lurade men också de som hjälpt bedragarna att ta ut pengar. Programledare: Martin WicklinReporter: Lova Nyqvist SköldLjudtekniker: Fredrik NilssonProducent: Viktor Papini

#73 · 30 min · 27 jun 2021

Varje år smugglar internationella ligor ut stöldgods för 1,5 miljarder från Sverige. En ny lag ger tullen ökade befogenheter att ingripa mot brottsligheten. Men lagen döms ut av flera experter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tulltjänstemän har tidigare bara kunnat se på ifall en kontrollerad last med misstänkt stöldgods beslutar sig för att åka ifrån kontrollen och lämna landet. Befogenheter för att kvarhålla misstänkta personer har saknats och man har varit tvungna att invänta polis. Det ska åtgärdas då en ny lag börjar gälla den 1 augusti. Tullen får nu utökade befogenheter att kvarhålla misstänkta och utföra fler kontroller. Men kommer det verkligen sätta stopp för de internationella stöldligorna? Lagen döms ut av flera experter då det inte skjuts till mer resurser för att möjliggöra fler kontroller vid den svenska gränsen för utgående gods. - Så länge inte tullen fått i uppdrag att titta på utgående gods så kommer det inte bli någon skillnad med den nya lagen, säger Monika Krüger som är gruppchef på gränspolisen i Stockholm. P1 programmet “I lagens namn” har begärt ut statistik på hur många kontroller tullen gör och förra året kontrollerades drygt 36 000 fordon på väg in i landet, på väg ut gjordes det drygt 350 stycken. Det betyder att mindre än bara en av hundra kontroller sker på last som lämnar Sverige. Flera bransch- och intresseorganisationer som drabbats hårt av stölder har också ställt sig kritiska till den nya lagen och kräver fler kontroller på utresa. - Vi tycker att det är alldeles för blekt, den är tandlös, säger Mats Galvenius som är VD för försäkringsbranchens gemensamma organisation Larmtjänst. Enligt finansminister Magdalena Andersson, som ansvarar över Tullverket, är den nya lagen bara en pusselbit i regeringens större satsning där främst polisen ska arbeta mot ligorna. Och även om tulltjänstemännen nu får ökade befogenheter och själva tror att fler kontroller skulle vara en bra metod, så vill hon inte ge tullen några nya direktiv om att öka antalet kontroller. - Om jag trodde att det var en effektiv metod, då hade vi ju naturligtvis gjort det för länge sen. Men bedömningen är ju att jobba på ett underrättelsebaserat och modernt sätt är väldigt mycket effektivare än att man står och letar efter en nål i en höstack. Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Mikael FunkeLjudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Viktor Papini

#72 · 30 min · 20 jun 2021

Erika mötte en man som enligt henne lovade att betala middagar och resor. Han har åtalats för grovt bedrägeri men förnekar brott och säger att det som åtalet gäller aldrig var tänkt att betalas av honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Målet gällande Erika och den man som vi kallar Adam avgörs i Uppsala tingsrätt den 25 augusti. Enligt åtalet är det 248 transaktioner på närmare 400 000 kronor som det grova bedrägeriet handlar om. Adam är tidigare dömd för bedrägerier och träffade Erika kort efter att han avtjänat sitt fängelsestraff. Nu sitter han häktad i väntan på dom. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet ökar antalet anmälningar gällande bedrägerier genom social manipulation, som kan handla om just romansbedrägerier. Sedan förra året då rubriceringen infördes har det gått från lite drygt 6121 anmälda brott första halvåret ifjol till nästan 8493 samma period i år. När det gäller bedrägerier kan man enligt Pär-Anders Granhag, professor i psykologi, urskilja ett mönster där en initial kontakt snabbt blir personlig och bedragaren försöker bygga förtroende. Att någon skulle vara immun mot – Jag tror att så gott som alla kan bli lurade. Vi är alla i riskzonen, säger Pär-Anders Granhag. Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Reporter/producent: Evalisa Wallin.

#71 · 30 min · 23 aug 2020

Minst en av tio som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff blir aldrig utvisade. Dessutom kan en gärningsperson få straffet reducerat när utvisning ingår i domen även om den inte sker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det står även i åklagarnas vägledning för utvisningar att praxis är att reducera fängelsetiden med 10-20 procent för utländska medborgare som har anknytning till Sverige vid utvisningsdom – oavsett misstanke om att utvisningen aldrig kommer att verkställas. Mellan åren 2012-2019 är det minst tio procent, eller över 600 utvisningsdömda vars ärende inte slutat med utvisning. Men ingen ansvarig myndighet har räknat hur många av dessa som är avskrivna, pågående, inlåsta eller ute på gatan. Och de som inte går att utvisa kan heller inte låsas in. Patrik Engström är nationell chef för gränspolissektionen i Sverige: – Grunden för att vi ska kunna låsa in folk, det är vi gör bedömningen att det kommer att gå att verkställa beslutet. Då gynnas ju egentligen då de som ljuger för er? – Ja. Så är det. Polismyndigheten har som uppdrag att göra hela Sverige tryggt och säkert, då är det så klart otroligt frustrerande när människor som begått väldigt grova brott och som ska utvisas inte kan utvisas, säger Patrik Engström. Det finns flera olika hinder för att någon inte ska bli utvisad trots att det beslutats i domstol. De personer inom Kriminalvården och Gränspolisen som I lagens namn har talat med berättar att flera gärningsmän misstänks ljuga om sin identitet. Andra försöker fysiskt förhindra sin utvisning genom att exempelvis spotta och slåss. Det går heller inte enligt internationella konventioner att utvisa någon till ett land där personen riskerar död eller tortyr. Det fjärde hindret är att flera länder inte släpper in sina medborgare om de inte frivilligt återvänder. – Till många av de här länderna så kan man återvända om man gör det frivilligt. Våra 5 problemländer är Irak, Iran, Somalia, Libanon och Eritrea. Till dessa länder kan du återvända frivilligt, men om du väljer att inte göra det har vi väldigt begränsade möjligheter att verkställa det med tvång, säger Patrik Engström som är chef för nationella gränspolissektionen. Ett sådant fall rör en kvinna som blev våldtagen, misshandlad och förföljd av en man som dömdes till ett flerårigt fängelsestraff och tio års utvisning. Vid ett tillfälle försökte han strypa henne framför hennes barn som grät i bilen. Idag har han avtjänat sitt fängelsestraff men är kvar i Sverige på grund av att han inte vill återvända frivilligt till sitt hemland: – Han blir ju inte utvisad, då har han inte sonat sitt brott! Jag känner mig helt jävla lurad av systemet, säger en kvinna vi kallar för Maria. Hon är idag rädd

#70 · 30 min · 16 aug 2020