Forskningspodden

Vilken roll spelar mätdata för journalistiken? Detta är vad Carina Tenor undersöker i sin avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap. Studien bygger på intervjuer med chefer och fackligt aktiva journalister från stora svenska nyhetsorganisationer och fokuserar på hur de navigerar den växande datastyrningen i branschen. Avhandlingen utgår från journalistikens behov av att balansera effektivitet med professionella ideal. Resultaten visar hur klickmätningar utvecklats till omfattande målstyrningssystem som stärker ledningens inflytande och förskjuter makt från journalister till organisationens strategiska mål. Både chefer och fackliga företrädare accepterar data som en nödvändig anpassning till digitala förutsättningar, samtidigt som de betonar vikten av att upprätthålla redaktionell autonomi. I vårt samtal berättar Carina mer om sina resultat och om vilken betydelse mätmetoderna har för journalister och journalistiken i stort. Carina Tenors doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: New(s) metric management: Navigating institutional change in Sweden’s data-informed legacy newsrooms

#154 · 26 min · 24 apr 2026

Elever som både är särskilt begåvade och har svårigheter med dyslexi missas ofta av skolan. Vanliga läsförståelsetest fångar inte deras avkodningsproblem, eftersom dessa elever kan kompensera med sin höga begåvning. I Tove Ekelunds forskning i pedagogiskt arbete undersöks relationen mellan särskild begåvning och dyslexi hos elever som kan beskrivas som twice-exceptional (2e). Avhandlingen bygger på resultat från tester, skattningsskalor och individuella intervjuer med 24 elever i åldrarna 10–16 år. Resultaten visar att eleverna har tydliga avkodnings- och stavningssvårigheter, trots att många presterar normalt eller högt på läsförståelsetest med flervalsfrågor. Lärarna tenderar att underskatta elevernas begåvning, medan elever och vårdnadshavare ser den tydligare. I skolan riskerar därför både deras styrkor och svårigheter att förbises, vilket leder till brist på både stöd och stimulans. I vårt samtal argumenterar Tove för att det behövs bättre metoder för att upptäcka dyslexi och för att förstå 2e-elever. Hennes avhandling ger viktig kunskap till pedagoger, logopeder, beslutsfattare och föräldrar. Tove Ekelunds doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Elever med särskild begåvning och dyslexi: Ömsesidig maskering i tester och skolpraktik

#153 · 20 min · 18 mar 2026

Hydropower infrastructure fragments rivers and disrupts the migrations of many freshwater fish, contributing to declines in their populations. Reconnecting these underwater highways is therefore critical for sustaining freshwater fish such as salmon, eels and trout. In her research, biologist Velizara Stoilova steps into that challenge, exploring how fish might be guided safely past dangerous turbine intakes without massive engineering structures. The experimental research was conducted in a large flume, where everything from bubbling curtains to a newly invented “dancing rods” barrier that sways with the current were tested. Blending animal behaviour, hydraulics, and physiology, Velizara Stoilova’s research uncovers why no single solution fits all – and how smarter, species‑tuned guidance may help restore the freedom of movement that rivers, and fish, once knew. Velizara Stoilova’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Helping fish pass dams – Is behavioural guidance the solution?

#152 · 35 min · 11 mar 2026

Hur formas sjuksköterskors professionella identitet och syn på arbetet under yrkesutövandet i äldreomsorgen? Detta är den centrala fråga som Ole Martin Nordaunet, forskare i omvårdnad, undersöker i sin doktorsavhandling. Sjuksköterskors arbete kretsar kring att möta äldres fysiska, relationella och psykosociala behov – det som kallas fundamentals of care. Ole Martins forskning visar att dessa omvårdnadsområden påverkas starkt av den kontext där vården utförs. Medan tidigare forskning i huvudsak kopplat fundamentals of care till patienters fysiska behov, pekar de intervjuer och observationer som Ole Martin genomfört på att sjuksköterskor i praktiken försöker ge mer personcentrerad vård. Samtidigt begränsas sjuksköterskornas handlingsutrymme av organisatoriska förhållanden som skapar osäkerhet, emotionell belastning och otydlighet kring yrkesrollen. I vårt samtal berättar Ole Martin mer om sina resultat och om vikten av att vården utvecklar en mer nyanserad och sammansatt bild av sjuksköterskors roll, funktion och arbete i äldreomsorgen. Ole Martin Nordaunets doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: FLORENCE: Nurses’ Scope of Practice, its Contextual Modulators and the Fundamentals of Care in Home- and Facility-based Care: A Mixed Methods Design

#151 · 23 min · 4 mar 2026

What really happens to an idea after it sparks – and how are ideas turned into innovations within public and private sector organisations? In this episode, we speak with Business Administration researcher Jana Huck whose work challenges the conventional focus on simply generating and selecting ideas. Instead, she uncovers the often-overlooked activities that truly shape an idea’s journey. Drawing on studies at individual, group, and organisational levels, she reveals how ideas evolve not through a linear process, but through dynamic, intertwined activities. In our conversation, Jana argues that the results of her research can help organisations to manage idea development more consciously and holistically. Jana Huck’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Idea Development for Innovation: A Multi-Level Exploration of the Activities and Processes Propelling Ideas Towards Innovation

Idea Development

#150 · 21 min · 25 feb 2026

Att vara en hållbar konsument kan vid första anblick verka enkelt, att göra ”rätt” val, men i praktiken är hållbar konsumtion ofta en balansgång mellan ideal, normer, praktiska begränsningar och våra egna föreställningar om vad som faktiskt är hållbart. I sin doktorsavhandling undersöker företagsekonomen Anne-Charlotte Paas hur människor formar sina identiteter som hållbara konsumenter genom dessa komplexa förhandlingar. Genom intervjuer och tematisk analys framträder fyra olika sätt att förstå och leva hållbar konsumtion, identiteter som inte bara speglar värderingar, utan också blir en del av hur konsumenter uttrycker, omförhandlar och försöker forma sin plats i omvärlden. I samtalet berättar Anne-Charlotte om sina resultat och om varför ett bredare och mer nyanserat perspektiv på hållbar konsumtion är avgörande för att förstå hur hållbarhet tar form i människors liv. Anne-Charlotte Paas doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Det är klart jag vill vara hållbar, men…: En kvalitativ studie om hållbar konsumtion och identitetskonstruktion

#149 · 19 min · 18 feb 2026

Fotosyntes anses vara den mest betydelsefulla biokemiska processen på jorden. Trots dess centrala betydelse upplevs fotosyntesundervisningen i grundskolan som svårtillgänglig. Anders Eriksson utgår i sin doktorsavhandling i biologi från att undervisningen om fotosyntes bör kopplas till hållbarhets- och samhällsfrågor för att öka dess relevans. I sin avhandling har Anders tillsammans med biologilärare utvecklat en undervisningsdesign som han sedan testat och utvärderat. Ett resultat av studien är att elever som undervisats med den nya designen uppvisade signifikant bättre resultat än elever i en kontrollgrupp. I vårt samtal berättar Anders att det bland annat var den nya undervisningsdesignens förmåga att skapa autentiska upplevelser och en fascination hos eleverna som gjorde den framgångsrik. Anders Erikssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Kraftfull kunskap om fotosyntes transformerad till undervisningsinnehåll via ett ramverk för fotosynteslitteracitet

#148 · 19 min · 11 feb 2026

In this episode of Forskningspodden, we sit down with Biology researcher Stina Eriksson, whose work sheds new light on a tool many science teachers rely on every day: analogies. Analogies help students grasp tricky scientific ideas by connecting them to something familiar – but when used carelessly, they can create misconceptions. Stina’s research investigates the knowledge and skills required by science teachers to use analogies as pedagogical tools. Stina has done this by developing the Analogy Competence for Science Teachers (ACT) framework, which clarifies what teachers need to know and do to use analogies effectively. The framework breaks analogy use into three parts: choosing accurate analogies, planning how to introduce them, and guiding students through the analogical reasoning process. In our conversation, we learn more about the ACT framework and how it can be helpful for science teachers. Stina Eriksson’s licentiate thesis can be downloaded from DiVA: Analogy competence for science teachers: The development and validation of the ACT framework

#147 · 20 min · 4 feb 2026

Covid-19-pandemin förde med sig en ökad grad av arbete hemifrån för många anställda i tjänstemannayrken. Detta har medfört nya möjligheter och utmaningar som behöver undersökas vidare, särskilt i relation till inkludering, arbetsanpassningar och öppenhet kring funktionsnedsättningar. Syftet med Suzanne Millmarks forskning i arbetsvetenskap är att öka kunskapen om vilka faktorer som möjliggör och hindrar inkluderingen av medarbetare med osynliga funktionsnedsättningar som arbetar hemifrån. I vårt samtal berättar Suzanne att det finns mycket okunskap och stigman kring frågan. Det är också svårt för många medarbetare att vara öppna med sina funktionsnedsättningar, eftersom normer om den idealtypiska medarbetaren inte ger utrymme för det. En slutsats är att frågorna behöver diskuteras mer, och arbetsgivare behöver få en större förståelse för och kunskap om osynliga funktionsnedsättningar. Suzanne Millmarks licentiatuppsats kan laddas ner från DiVA: Out of sight, out of mind: Inclusion of employees with invisible disabilities

#146 · 14 min · 8 okt 2025

How are emerging AI technologies affecting and reshaping journalism and the journalist profession? This is the fundamental question for Media and Communication scholar Joanne Kuai’s doctoral thesis. Joanne’s research investigates global power shifts and institutional challenges from AI’s integration into journalism, focusing on China with comparisons to the US and EU. In our conversation, Joanne explains AI’s impact on media-state-tech relations, journalism labour, platformisation, and copyright. She also argues for the need of a more complex understanding of Chinese journalism. Joanne Kuai’s research offers insights for scholars, practitioners, and policymakers invested in contemporary journalism. Joanne Kuai’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: AI, News, and the State: Reinstitutionalising Journalism in Global China’s Algorithmic Age

#145 · 25 min · 1 okt 2025

I ett digitalt samhälle använder barn smartphones och surfplattor för att spela spel, streama innehåll och interagera på sociala plattformar såsom TikTok och Instagram. Många digitala tjänster är “gratis”, men betalas med personuppgifter och genom att köp erbjuds inne i tjänsterna. Detta väcker frågor om barns rättigheter och föräldrars ansvar. I Germaine Hillerströms doktorsavhandling i civilrätt undersöker hon vad som händer juridiskt när barn ingår digitala avtal utan föräldrars uttryckliga samtycke. I avhandlingen undersöks anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Baserat på anmälningarna till ARN analyseras sex olika typfall. Dessutom behandlas frågan om de aktuella regelverken i GDPR och föräldrabalken ger barn ett tillräckligt skydd vid digitala avtalsslut. En viktig slutsats, som Germaine berättar mer om i vårt samtal, är att både barn och föräldrar behöver stärka sina digitala färdigheter – för att undvika ekonomiska risker och värna barnets bästa. Germaine Hillerströms doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Barn som ingår avtal om digitala tjänster utan föräldrars uttryckliga samtycke: En civilrättslig studie

#144 · 19 min · 17 sep 2025

Freshwater mussels of the order Unionida are endangered but play a vital role in aquatic ecosystems. Their larvae (glochidia) temporarily parasitize fish, attaching to gills before maturing into free-living adults. Conservation efforts to reintroduce these mussels are generally supported as Unionids are well-known ecosystem engineers. However, public concern arises due to their parasitic nature. Sebastian Rock’s doctoral thesis investigates how two rare European mussel species affect the behaviour of their fish hosts. The results suggest that mussels can influence host movement and habitat choice, possibly expressing an “extended phenotype”—traits of the parasite affecting the host. In our interview, Sebastian let us know more of how his findings can deepen our understanding of mussel-host interactions and inform future conservation strategies. Sebastian Rock’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Glochidiosis and behaviour

#143 · 20 min · 9 sep 2025

Type 1 diabetes is a chronic illness, and diabetes self-care measures play a crucial role in disease management. Well-designed digital health technologies (DHTs) can support diabetes self-care, however, their use can be challenging. In Divya Anna Stephen’s research in nursing science, she explores perspectives on DHT support for diabetes self-care among adults with type 1 diabetes. Divya’s research show that these technologies often feel empowering—providing control and independence. At the same time, they can be frustrating and difficult to use, which may lead users to feel exasperated. Furthermore, the results show that people with strong confidence in managing their condition (psychosocial self-efficacy) tend to feel better and have better blood sugar control. Those who are more digitally literate (eHealth literacy) are often younger and also have better blood sugar control. In our conversation, Divya tells us more about the results of her studies, and provide arguments for why more research is needed on this topic, so that patients’ self-care can be further promoted and successful. Divya Anna Stephen’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Digital health technology for supporting diabetes self-care: Perspectives among adults with type 1 diabetes

#142 · 23 min · 18 aug 2025

Socialtjänsten har ett brett uppdrag att främja barn och vuxnas trygghet, levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Myndighetens verksamhet påverkar därför många människor. Men vilket förtroende har egentligen allmänheten av socialtjänsten? Och hur påverkar detta verksamheten och socialsekreterarnas arbete? Detta är vad Kristofer Nilsson, doktor i socialt arbete, undersöker i sin doktorsavhandling. Avhandlingens fyra delstudier består av två stora enkätundersökningar riktade till allmänheten och två fokusgruppsstudier med socialsekreterare. Resultaten visar att socialsekreterare upplever att negativa uppfattningar och låg kunskap hos allmänheten påverkar deras arbete, trots att verkligheten ofta är mer positiv än vad de tror. I vårt samtal berättar Kristofer mer om sina resultat och förklarar att det finns ett behov av insatser för att stärka förtroendet och kunskapen om socialtjänsten. Kristofer Nilssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: I allmänhetens ögon: Om förtroende och uppfattningar gentemot socialtjänsten, samt hur dessa uppfattas och hanteras av socialsekreterare

#141 · 20 min · 17 jun 2025

Hur kan metoden motiverande samtal (MI) användas för att stärka det relationella arbetet i skolan? Detta är vad Martina Jordan undersöker i sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Avhandlingen visar att MI ger lärare konkreta samtalsfärdigheter för att hantera allt från konflikter och utvecklingssamtal till relationer med elever och vårdnadshavare. Dessutom stärks lärarnas självtillit och deras förmåga att engagera eleverna. Många lärare vittnar om att de inte känner sig tillräckligt förberedda inför de relationella utmaningarna i skolan, och de anser därför att MI borde ingå i lärarutbildningen. Martina Jordans forskning visar att MI kan vara en nyckel till att rusta lärare med verktyg för att bygga positiva relationer och skapa en mer stödjande undervisningsmiljö. I vårt samtal berättar Martina mer om sina resultat och om vilka utmaningar och möjligheter som det kan innebära att implementera MI i skolan. Martina Jordans doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Motiverande samtal som relationellt verktyg för lärare i grundskolan

#140 · 14 min · 10 jun 2025

In this episode of Forskningspodden, we sit down with Lazarus Fotoh, researcher at Karlstad University, to talk about how technology is starting to change the way audits are done. Drawing on his doctoral research, he shares how tools like AI can make audits more efficient, more effective and help close the gap between what people expect from audits and what they actually deliver. But if the tech is so promising, why isn’t it used more? Lazarus walks us through the challenges, from outdated rules to resistance to change. We also touch on simpler tools that help auditors in uncertain times, even if they can’t handle everything. Join us for an interesting conversation about where the field is going, and what needs to happen for it to get there. You can read the whole thesis here Technologies in External Audits: Current Impacts and Future Implications

#139 · 26 min · 5 jun 2025

Many businesses worldwide are facing big sustainability challenges. In Andrey Abadzhiev’s research in business administration, he investigates how businesses can innovate their models to be more sustainable. While past research has recognized that companies need different management methods to make these changes, it hasn’t always provided a clear or structured approach. To help with this, Andrey has developed a typology that organizes the current knowledge on sustainable business model innovation (BMIfS). This framework identifies three key areas of management: values, knowledge, and agency. In his research, Andrey has conducted four case studies in Sweden’s wood construction industry, to show how the typology can be applied in real-world situations. In our conversation, Andrey explains the typology in more detail, and we learn more about how the results of his research can be of use to businesses that need and want to transition to sustainable business models. Andrey Abadzhiev’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Managing business model innovation for sustainability transitions: Towards a theory-based typology

#138 · 26 min · 22 maj 2025

In this episode of Forskningspodden, we explore the hidden privacy risks for users of digital health technologies—like mobile health apps and health information systems—that are transforming healthcare. While these tools offer huge benefits, they also open the door to serious privacy and security risks that could result in sensitive information misuse, unauthorized access to data breaches In this episode, our guest, Phd Samuel Wairimu, breaks down the privacy challenges posed by applications like the COVID-19 contact tracing apps, the impact of cyberwar on patient privacy, and how privacy risks can be better assessed. Samuel’s research highlights real-world privacy harms and offers new ways for healthcare professionals to protect patient data. If you care about the future of digital healthcare and your privacy, you won’t want to miss this episode! You can read the full version of the thesis here: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101713

#137 · 30 min · 9 maj 2025

Programming has been presented as a way for students to learn mathematics. In his licentiate thesis, David Taub challenges this idea by investigating if and how it works. In his study, groups of Swedish secondary school students, most of them novice programmers, were observed and interviewed as they conducted programming tasks in the classroom.The findings indicate that although it seems possible for the act of programming itself to help students construct new mathematical concepts, it is unlikely to be an effective classroom strategy. In our conversation, David explains that the cognitive difficulties novice programmers encountered when writing programs became an obstacle to learning new mathematics as well as dramatically increasing the time needed to complete apparently simple tasks. You can read the whole licentitate thesis here Programming as a Tool forHelping Students Understand and Solve Quadratic Equations

#136 · 26 min · 17 apr 2025

Hur påverkas arbetsrelationer av organisatoriska förändringar? Det är den övergripande fråga som David Regin Öborn ställer i sin doktorsavhandling i arbetsvetenskap. Närmare bestämt undersöker han vilka konsekvenser organisatoriska strukturförändringar får för universitetsadministratörers roller, relationer och positioner på ett svenskt lärosäte. Davids forskning visar att administratörerna ofta befinner sig i en ”mittemellan”-position. De förväntas utföra ett arbete som är vagt beskrivet, och med motstridiga förväntningar på arbetet från ledning och verksamhet. Denna oklarhet ger samtidigt administratörerna ett visst handlingsutrymme att själva definiera ramarna för sitt arbete. Administratörerna, berättar David, upplever krav och press från många olika håll, vilket kan leda till stress- och sjukskrivningsproblematik. Samtidigt står administratörer som klarar att vara kvar i yrket ofta för kontinuitet och stabilitet i föränderliga forsknings- och utbildningsmiljöer, vilket ger dem en central roll i universitetets olika verksamheter. I vårt samtal berättar David mer om sina resultat, och vilka implikationer de kan ha även för andra branscher som kännetecknas av förändrade organisationsformer, såsom hälso- och sjukvård, utbildning och brottsbekämpning. Du kan läsa hela avhandlingen här: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101461

#135 · 28 min · 13 mar 2025

I dagens svenska offentliga vård och sociala omsorg spelar digital data en allt större roll. Vardagliga beslut och handlingar omvandlas till data som styr inte bara medicinska praktiker utan också socialtjänstens bemötande och insatser. Denna utveckling – datafiering – påverkar alla nivåer av välfärden, från hälsoundersökningar på vårdcentraler till komplexa beslut om stödinsatser på socialkontoret. I detta avsnitt av Forskningspodden möter vi Petter Falk, forskare i statsvetenskap, som i sin avhandling Assemble Care // Align Data har undersökt hur datadrivna system förändrar vård- och omsorgsprocesser samt interaktioner mellan patienter, brukare och personal. Petter berättar om de motsättningar och friktioner som uppstår när våra liv, behov och beslut omvandlas till data – och används för att skapa digitala avbilder av oss själva. Han belyser även de samhälleliga och politiska konsekvenserna av denna utveckling och hur små, osynliga praktiker kan få stora effekter på hur offentlig vård och välfärd fungerar på en övergripande nivå. Vad händer när våra liv styrs av data? Och hur påverkar det vår upplevelse av vård och omsorg? Följ med för en inblick i hur datafiering omformar både individens och samhällets relation till vård och omsorg. Du kan läsa hela avhandlingen här https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101445

#134 · 24 min · 6 mar 2025

Hur lång tid tar det för ett nätverkspaket att färdas över nätverket? Varför uppstår fördröjningar när vi surfar på nätet, och hur kan vi mäta dessa fördröjningar? Det är några av de frågor vi tar upp i detta avsnitt av Forskningspodden. Med oss i studion har vi doktoranden Simon Sundberg, som har skrivit licentiatuppsatsen Towards Ubiquitous and Continuous Network Latency Monitoring. Simon har utvecklat en ny lösning för att förbättra övervakningen av nätverksfördröjningar, vilket gör det möjligt att snabbare och mer exakt förstå hur latens påverkar vår internetupplevelse. Genom att få en tydligare bild av hur latensen fördelas i nätverken och hur nya teknologier påverkar hastigheten, öppnar hans forskning upp för nya sätt att optimera nätverksprestanda. Han berättar också varför Wi-Fi ofta är en stor källa till fördröjningar, och hur det kan påverka allt från webbsurfing till strömning och spel. Och som tur är, delar han med sig av konkreta tips på hur vi kan förbättra vår egen upplevelse! Du kan läsa hela avhandlingen här: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-99358

#133 · 23 min · 27 feb 2025

In this episode of Forskningspodden, we explore the often-overlooked connections between disaster risk management and sustainable development. Mathilde de Goër de Herve gives insights into how incorporating justice-related and temporal considerations can enhance disaster risk management, ensuring long-term resilience and fairness. We dive into flood risk management, examining how social, ecological, and temporal justice should guide decision-making—not only to address immediate threats but also to protect future generations. Mathilde also introduces a practical framework for practitioners and researchers that integrates these justice dimensions across different time horizons. Tune in to learn how a focus on justice—especially temporal justice—can shape fairer, more sustainable disaster management strategies. You can read the whole thesis here: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-100999

#132 · 26 min · 19 feb 2025

Under 2000-talet har digital teknik blivit en självklar del av ungdomars liv, och samtidigt har den skapat nya utmaningar och konflikter. I detta avsnitt av Forskningspodden träffar vi Jakob Olsson som berättar om sin avhandling Sladdbarn, vuxennätverk och digitala spänningar där han undersökt hur digitaliseringen skildras i svensk barn- och ungdomslitteratur från 2000-talet. Hans forskning visar att det finns tre vanligt förekommande karaktärstyper: digitalt kompetenta unga, spelande unga och den ständigt uppkopplade sociala medieanvändaren. Dessa karaktärer speglar olika sätt att förhålla sig till den snabba tekniska utvecklingen och de förändringar som digitaliseringen innebär för samhället. Jakob visar hur litteraturen inte bara skildrar teknikens möjligheter och risker, utan också hur vuxenvärlden ofta ger unga motstridiga budskap om den digitala världen. Genom att granska hur dessa teman tas upp i böcker för unga, belyser hans forskning de komplexa frågor om digitalisering som unga möter i sina egna liv, och hur dessa frågor också speglas i samtida samhällsdiskussioner. Om du vill läsa avhandlingen kan du hitta den här: Sladdbarn, vuxennätverk och digitala spänningar: Digitalisering och mediestrid i barn- och ungdomslitteraturen i Sverige 2000–2019

#131 · 26 min · 6 feb 2025

Att ta anställning i någon annans hushåll var en av de vanligaste vägarna till försörjning för kvinnor i Sverige under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. För de kvinnor som tog anställning väntade långa arbetsdagar, låg lön och socialt anseende. Genom att undersöka platsannonser från tiden samt svar på frågelistor som skickats ut till de arbetande kvinnorna, tecknar Sofi Vedins doktorsavhandling i historia en bild av arbetsvillkor, klass- och arbetsrelationer för hushållsarbetande kvinnor under tiden 1890 till 1939. I vårt samtal berättar Sofi att såväl arbetsgivare som arbetstagare konstruerade yrkesrollen som ett kall för arbetarklassens kvinnor, som något som de var naturligt skickade att göra, och som skapade en hierarkisk ordning där de arbetande kvinnorna sågs som mindre viktiga än de kvinnliga arbetsgivarna. Hushållsarbetet upprätthöll på det här sättet inte bara maktrelationer i hushållet, och utan även maktstrukturer i samhället i stort. Läs hela avhandlingen Avlönat hushållsarbete i Sverige 1890–1939: Kvinnor, klass och hierarkier i en brytningstid

#130 · 21 min · 21 jan 2025

Att ta anställning i någon annans hushåll var en av de vanligaste vägarna till försörjning för kvinnor i Sverige under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. För de kvinnor som tog anställning väntade långa arbetsdagar, låg lön och socialt anseende. Genom att undersöka platsannonser från tiden samt sva

#129 · 21 min · 20 jan 2025

Hur gör högstadieelever när de läser texter på nätet som försöker påverka dem på något sätt? Detta är den övergripande fråga som Marie Wejrum, doktor i pedagogiskt arbete, ställer i sin doktorsavhandling Läsa bredvid raderna: Högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter. Digitala texter är komplexa eftersom de kan erbjuda olika läsvägar, och de består ofta av en mix av uttrycksformer som skriven text, bilder, filmklipp och ljudklipp. Det är heller inte alltid självklart vem som ligger bakom texten. I sin forskning har Marie Wejrum genom videoinspelade klassrumssituationer och uppföljande intervjuer undersökt hur elever hanterar den här komplexiteten hos digitala texter. Ett av avhandlingens resultat är att eleverna var aktiva och medvetna i sin läsning, samtidigt som de också uppvisade en stor tilltro till texter och avsändare som framstod som auktoriteter. I vårt samtal berättar Marie mer om detta och andra viktiga resultat från sin forskning, och förklarar vilken betydelse resultaten har för utveckling av läsundervisning. Om du vill läsa hela avhandlingen hittar du den i vårt repositorium DiVA: Länk till avhandlingen

#128 · 23 min · 9 jan 2025

Körsång har en lång historia i Sverige. Idag utövas körverksamhet i hela Sverige, såväl i religiösa som i icke-religiösa sammanhang, och ungefär sex procent av alla svenskar beräknas regelbundet sjunga i kör. Trots dess omfattning och utbredning är körverksamheten underbeforskad. Detta råder Per Göransson bot på genom sin doktorsavhandling i kulturgeografi, som gör en stor och bred genomlysning av körverksamhet i Sverige, med fokus på Svenska kyrkans och Sveriges körförbunds körverksamheter. Med data från enkäter skickade till körmedlemmar och genom officiell statistik visar Pers forskning att körverksamhet har en stark relation till plats i Sverige. I vårt samtal berättar Per att vanligt förekommande uppfattningar om plats – där stad förknippas med det moderna/sekulära och landsbygden med det traditionella/sakrala – kan problematiseras utifrån hans forskning. Det visar sig att religiösa och icke-religiösa aspekter är närvarande och uppblandade, i såväl Svenska kyrkans som i Sveriges körförbunds körverksamheter. Per Göranssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Sveriges körgeografier: En studie av Svenska kyrkans och Sveriges körförbunds körverksamheter. Lyssna även gärna på den musikaliska sammanfattning av avhandlingen som tagits fram av Per Göransson och Sofia Hallerbäck och som bygger på Carl-Michael Bellmans sångverk Bort allt vad oro gör, framfört av körerna Söt Likör och Sällskapet CMB: https://www.youtube.com/watch?v=E_OqjzdeqIE

#127 · 25 min · 17 dec 2024

Riparian zones—the narrow but biodiverse interfaces of land and water—play a crucial role in both the environment and human society. But what shapes these rich ecotones? In this episode, Jacqueline Hoppenreijs takes us into the fascinating world of riparian vegetation and explores with us how water’s flow—both destructive and constructive—forms plant communities and sustains biodiversity. Jacqueline also highlights the critical role of seed dispersal and the impact of human activities like flow regulation that shape these vital interfaces. What happens when natural water regimes are altered, and how can we help conserve these biodiversity hotspots for future generations? Tune in as we explore the ecology of boreal riparian zones and how landscape features, water flow, and human intervention intersect to influence these habitats. If you want to dive deeper into the Jacqueline’s research you can her thesis, “Rooting for Riparian Vegetation: Processes Underlying Community Composition in Boreal Ecosystems” here: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-101237

#126 · 19 min · 9 dec 2024

Hur används skönlitteratur i förstaspråkundervisning och hur främjas elevernas litterära kompetens i högstadieskolor i Norden? Dessa frågor undersöker Anna Nissen i sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete Nordic Literature Instruction. Avhandlingen bygger på ett stort antal videoinspelade klassrumsobservationer och en enkät riktad till lärare. I samtliga nordiska länder spelar skönlitteratur en viktig roll i förstaspråksundervisningen. Gemensamt för länderna var också att utvecklingen av elevernas läsförståelse framhölls som en viktig anledning till att skönlitteratur användes i undervisningen. I vårt samtal berättar Anna Nissen vidare att lärarna hoppades ge eleverna positiva läsupplevelser, men hon konstaterar att eleverna sällan uppmuntrades till litterära läsningar, vilket gjorde att deras litterära kompetens inte utvecklades. Anna sammanfattar sina resultat med att lyfta fram att skönlitteraturundervisningen i Norden kan utvecklas genom att gå utöver fokuset på generell läsförståelse. Eleverna behöver få läsa skönlitteratur för litteraturens egen skull, på så sätt kan deras litterära kompetens utvecklas och fördjupas. Anna Nissens doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Nordic Literature Instruction Anna Nissen, doktorsavhandling, högstadiet, Karlstads universitet, lärarenkät, litterär kompetens, litteraturdidaktik, Norden, pedagogiskt arbete, skönlitteratur, <a href="https://forskningspodden.hotell.

#125 · 20 min · 26 nov 2024

I det här avsnittet samtalar vi med Maria Lennartsdotter om hennes doktorsavhandling Professionell komplexitet i svensk förskola: Pedagogers berättelser om förändrade villkor och uppdrag som undersöker svenska förskolepedagogers erfarenheter från den uppmärksammade #pressatläge-rörelsen som började 2017 på facebook. Mer än 1 000 pedagoger delade då sina berättelser på sociala medier under hashtaggen #pressatläge för att belysa de ofta tuffa arbetsvillkoren i förskolan. I podden får vi en inblick i förändringarna i förskolans uppdrag, de utmaningar som förskolepedagoger dagligen ställs inför och hur dessa påverkar både deras arbetsliv och professionella identiteter. Maria Lennartsdotter berättar för oss hur förskolepedagogerna använder digital aktivism, där stark och ibland extrem retorik används för att skapa förändring och lyfta fram deras arbetsvillkor samtidigt som berättelserna genomsyras av en djup kärlek till barnen och en stark yrkesstolthet. Om du är nyfiken på hur digital aktivism, utbildning, politik och arbetslivets utmaningar samspelar i den svenska förskolan, ger detta avsnitt en fängslande inblick i de aktuella utmaningarna samtidigt som det erbjuder idéer för förändring och en positiv framtidstro.

#124 · 17 min · 18 nov 2024

Digitaliseringen i skolan är en hett omdebatterad fråga som bland annat handlar om elevers tillgång till datorer, mobiltelefoners vara eller inte vara i klassrummet, och om användningen av AI-verktyg. I det här specialavsnittet av Forskningspodden diskuterar vi digitalisering i skolan med två gäster som utifrån lärar- och forskningsperspektiv är väl insatta i dessa frågor. De är Sofie Nilsson, lärare vid Vålbergsskolan och doktorand i pedagogiskt arbete, samt Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete och i litteraturvetenskapens didaktik. I samtalet diskuteras hur digitaliseringen i sig, och olika förhållningssätt till digitalisering, påverkar skolan och vardagen för både lärare och elever. Det här avsnittet av Forskningspodden spelades in live i Gläntan, Karlstads universitet, inom ramen för den nationella satsningen Forskarfredag.

#123 · 48 min · 3 okt 2024

Epigenetik är den del av genetiken som undersöker om och varför en gen är aktiv eller inte. Miljö- och livsstilsfaktorer i vår omvärld på makronivå påverkar genernas aktivitet på mikronivå, men det är bara aktiva gener som kommer till uttryck. Denna relation mellan det som kan erfaras med våra sinnen på makronivå och de osynliga biologiska processer som sker på mikronivå har elever svårt att förstå. I centrum för Annika Thybergs forskning står frågan om hur elever i högstadiet kan lära sig om biologiska fenomen som beskrivs på olika organisationsnivåer, som epigenetik. Detta har hon undersökt genom att låta elever i årskurs 9 delta i fokusgrupper där de samtalat om epigenetiskt relevanta bilder på olika biologiska organisationsnivåer, till exempel av enäggstvillingar (makronivå) och av tvillingars kromosomer (mikronivå). Genom att följa elevernas diskussioner visar Annikas forskning hur eleverna på kort tid och med begränsade förkunskaper lyckas skapa mening av de visuella representationerna. I vårt samtal berättar Annika mer om sina resultat, och om hur de kan vara till hjälp för lärare som vill undervisa i epigenetik eller om andra biologiska fenomen som måste förklaras på olika organisationsnivåer. Annika Thybergs licentiatuppsats kan laddas ner från DiVA: Students’ meaning-making of epigenetic visual representations: An exploration within and between levels of biological organization

#122 · 27 min · 24 apr 2024

För musikindustrin är fansens engagemang en viktig del för att bygga och kommunicera artistens varumärke. Innan internet och sociala medier fanns tillgängliga var kommunikationen ofta statiskt fokuserad på skivsläpp och turnéer. I dagens digitaliserade musikvärld måste kommunikationen vara mycket mer flexibel och kontakten med fansen mycket tätare. I Jessica Edloms doktorsavhandling undersöker hon hur musikindustrins strategiska kommunikation samspelar med och styr publikens och fansens engagemang. Genom att delta i konserter och på fansens fora i sociala medier, och genom intervjuer med skivbolagsrepresentanter, artister och fans tecknar Jessicas forskning en bild av kommunikationsstrategier som är flytande och föränderliga, men samtidigt noggrant utformade. Här är dataanalytiska verktyg viktiga i strävan att behålla fansens intresse uppe, men också att bygga starka och autentiska relationer till fan communities. I vårt samtal berättar Jessica mer om sina resultat och om vad som förenar och skiljer kommunikationsstrategierna för artister som Robyn och Taylor Swift. Jessica Edloms doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Show me love: Emergent strategic communication practices and fan engagement within the popular music industry

#121 · 25 min · 12 mar 2024

Early life is an important period for growth and development and therefore, sensitive to environmental exposures, such as chemicals and nutrition. Endocrine disrupting chemicals (EDCs), ubiquitous in daily exposure, can lead to adverse health effects. Katherine Svensson’s doctoral thesis in Public Health Science investigates 26 EDCs in pregnant women and measured children’s growth up to 7 years, finding higher EDC levels linked to lower birthweight, slower weight gain, and sex-specific impacts on body fat. In our conversation, Katherine explains the significance of her results. Adherence to nutritional guidelines together with better regulation of EDCs can help to promote healthy environments for children’s growth. Katherine Svensson’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Early life environmental exposures and children’s growth: A longitudinal study evaluating prenatal exposure for endocrine disrupting chemicals and nutrition in relation to children’s growth up to seven years of age

#120 · 13 min · 29 feb 2024

In modern software development, microservices are crucial. Instead of a monolithic application, where everything is tightly coupled, microservice architecture offers a way to develop, deploy and maintain services independently. This enhances agility, resilience, and scalability, but it also introduces challenges concerning for example resource allocation and performance optimization. In his doctoral thesis in Computer Science, Michel Gokan Khan addresses such challenges in large scale microservice chains, specifically in cloud native computing. In our conversation, he explains some of the key contributions of his research. Two of them being the PerfSim, a tool designed by Michel that is a performance simulator for cloud native system, and NFV-Inspector, another tool designed by him to be able to profile and analyse microservices specifically in network functions virtualization (NFV) environments. Michel’s research is also able to show how machine learning can be used for optimizing microservice chains in cloud environments. By contributions such as these and more, Michel’s research helps to reveal the true potential of artificial intelligence in profiling, modelling, simulating, and most importantly optimizing the performance and cost of running microservice chains. Michel Gokan Khan’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Unchaining Microservice Chains: Machine Learning Driven Optimization in Cloud Native Systems

#119 · 20 min · 2 feb 2024

I samhällsdebatten hörs allt oftare tal om att barn rör sig för lite. Men vilka möjligheter har barn att röra på sig, och vad finns det för begränsningar som gör det svårt för dem att komma igång? I det här specialavsnittet av Forskningspodden diskuterar vi barns rörelse med Frida Bernhardsson, strateg på kultur- och fritidsförvaltningen på Karlstads kommun och Johan Högman, lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. I samtalet berättar Frida om kommunens arbete med att skapa en inkluderande offentlig miljö som inbjuder till rörelse, och Johan förklarar varför det är viktigt att frågan inte förvandlas till ett skuldbeläggande av föräldrar. I samtalet diskuterar Frida och Johan också vikten av samverkan mellan olika aktörer, och vi får lära oss att angreppssättet ”glo och sno” kan vara ett värdefullt verktyg i arbetet för att förbättra barns möjligheter till rörelse. Samtalet med Frida och Johan utgör del 2 av 2 specialavsnitt om barns rörelse. Det spelades in live på Karlstads stadsbibliotek den 30 september 2023. Del 1 kan du höra här: https://www.kau.se/forskningspodden-110. Båda avsnitten utgör en av Karlstads universitets aktiviteter för organisationen Vetenskap & Allmänhets arrangemang ForskarFredag 2023 med temat ”Människan, hälsan och vattnet”.

#118 · 32 min · 9 okt 2023

I samhällsdebatten hörs allt oftare tal om att barn rör sig för lite. Men stämmer det och på vilka sätt är det i så fall ett problem? Och framförallt: Hur kan situationen förbättras? I det här specialavsnittet av Forskningspodden träffar vi Johan Högman, doktor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. Hans forskning handlar om fysisk aktivitet bland barn och mer specifikt har han inriktat sig på att studera förutsättningar för rörelse bland de barn som rör på sig allra minst – de fysiskt inaktiva. Vad är det som gör att vissa barn inte rör på sig tillräckligt mycket när andra verkar kunna vara hur aktiva som helst? Och måste det alltid handla om idrott? Samtalet med Johan utgör del 1 av 2 specialavsnitt om barns rörelse. Det andra avsnittet kommer att spelas in på Karlstads stadsbibliotek den 30 september 2023, kl. 1100-1145 och publiceras här några dagar senare. I del 2 kommer vi att samtala med Johan Högman och Frida Bernhardsson, strateg på kultur och fritidsförvaltningen på Karlstads kommun, om de mer praktiska implikationerna av den kunskap och de erfarenheter som samlats kring frågan om barn som rör sig för lite. Båda avsnitten utgör en av Karlstads universitets aktiviteter för organisationen Vetenskap & Allmänhets arrangemang ForskarFredag 2023 med temat ”Människan, hälsan och vattnet”.

#117 · 28 min · 28 sep 2023

År 1962 fattade den svenska riksdagen beslutet om införandet av nioårig enhetsskola, grundskolan. Det var ett beslut som föregåtts av utredningar, debatter och en försöksverksamhet och som förändrade det skolsystem som funnits i Sverige i omkring 100 år. Idén med enhetsskola var att demokratisera skolväsendet genom att alla skulle ha rätt till likvärdig utbildning och att skillnader mellan regioner, platser och elever skulle motverkas. Kommunerna fick ansvaret att införa enhetsskolan. Åsa Melin undersöker i sin forskning införandet av grundskolan i Arvika och Storfors, under perioden 1950-1968. Genom studier av arkivmaterial på kommunal, regional och central nivå visar Åsas forskning att införandet av grundskolan påverkades av lokala intressen och lokala förhållanden. I vårt samtal berättar Åsa mer om sina resultat och om de olika uttryck implementeringen tog i de båda kommunerna. Åsa Melins doktorsavhandling i historia kan laddas ner från DiVA: Olika vägar till enhetlig skola?: En studie av grundskolans etablering på kommunal nivå, 1950-1968

Åsa Melin

#116 · 20 min · 30 aug 2023

Metaphors accompany us in everyday life, although they are mostly elusive. Yet, when used in unconventional ways, such as in the expression “English Philology is just a bubble”, they remind us of their presence. But what aspects distinguish unconventional from conventional metaphors? To answer this question, Sebastian Malinowski conducted a survey in which 160 non-native and native English speakers using English as a lingua franca (a common language) participated. The participants were encouraged to interpret different metaphorical expressions. In our interview, Sebastian describes the characteristics of unconventional metaphors, and he explains why some of the results of his study should encourage non-native English speakers to be more confident in their language skills. Sebastian Malinowski’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: “English Philology is just a Bubble” : Unconventional Metaphors in English as a Lingua Franca

Unconventional Metaphors

#115 · 18 min · 14 jun 2023

När Internet slog igenom under 1990-talet var det inte designat för den mångfald applikationer som vi idag ser. När allt mer teknik i vår vardag blir uppkopplad ökar också kraven på nätverken, och på att applikationerna som ska använda nätverken optimeras för att utnyttja de resurser som finns. Alexander Rabitsch undersöker just det sistnämnda i sin forskning. Genom att testa olika nätverkstrafiksscenarier med strömmad video, drönare och självkörande bilar som fallstudier visar Alexanders forskning hur nätverkens transportvägar kan förbättras, bland annat genom att olika nätverksvägar kan användas simultant för olika trafikflöden. I vårt samtal berättar Alexander mer om sina resultat och om vilken betydelse de kan få för dagens och framtidens uppkopplade värld. Alexander Rabitsch licentiatuppsats i datavetenskap kan laddas ner från DiVA: Improving the Adaptability of the End-host : Service-aware Network Stack Tuning

#114 · 22 min · 7 jun 2023

I Sverige är de som söker kommunala vård- och omsorgsinsatser allt äldre. Samtidigt har vården svårt att rekrytera personal i tillräcklig omfattning och Inspektionen för vård och omsorg har vid tillsyn rapporterat om brister inom äldreomsorgen. Mot denna bakgrund vill Ingrid Andersson i sin forskning öka och fördjupa kunskapen om vård som inte blivit utförd inom kommunal vård och omsorg för äldre. Genom både kvantitativa och kvalitativa metoder undersöker Ingrid vilka uppfattningar vårdpersonal och enhetschefer har om vård som inte blivit utförd. Studien visar att det förekommer att vård uteblir som en följd av tidsbrist eller organisatoriska aspekter. I vårt samtal berättar Ingrid mer om resultaten och om projektets ambition att översätta och validera det instrument, BERNCA-NH, som kan hjälpa vården att mäta vård som uteblivit. Instrumentet ger kunskap om vilken vård som inte blivit utförd och kan på så sätt underlätta verksamheternas förbättringsarbete. Ingrid Anderssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Vård som inte blivit utförd : Uppfattningar från vårdpersonal och enhetschefer inom kommunal vård och omsorg för äldre

#113 · 20 min · 25 maj 2023

Många människor drömmer om att förvandla sin livsstil till ett arbete de kan leva och försörja sig på. Livsstilsinriktat arbete förekommer i många branscher, exempelvis sport, kultur, nöje och jordbruk. Åsa Bergman Bruhn undersöker i sin forskning vad som kännetecknar yrken av livsstilskaraktär och hur arbetsförhållandena ser ut för dem som har denna typ av yrken inom hästnäringen. Genom enkäter till och intervjuer med anställda på ett urval av ridskolor och travstall visar undersökningen på dubbelheten i det livsstilsinriktade arbetet. Å ena sidan drivs medarbetarna av stort engagemang, motivation och en passion för sitt arbete. Å andra sidan leder det till utsuddade gränser mellan arbete och fritid, utmattning och fysiska besvär. I vårt samtal berättar Åsa mer om sina resultat och om vad som krävs för att livsstilsinriktat arbete ska bli hållbart. Åsa Bergman Bruhns doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: The double-sided nature of lifestyle-oriented work within the Swedish equine sector : Characteristics and consequences for employee health and well-being

#112 · 24 min · 10 maj 2023

Today, wood pellets are often used as fuel for heat and power generation. However, when stored, fresh wood pellets produced from fresh sawdust can self-heat and emit gasses (off-gassing). Self-heating may lead to fires while off-gassing of toxic gasses such as carbon monoxide is a human health and environmental hazard. Workson Siwale’s research focuses on off-gassing and investigates how wood extractives influence the emission of gasses. Understanding the mechanisms behind off-gassing better, can inform raw material selection and pre-treatment so as to produce pellets with reduced off-gassing abilities. In our conversation, Workson explains the contributions of his research for sustaining product quality, and we learn more about the environmental and health benefits that can come out of improvements in pellets handling. Workson Siwale’s licentiate thesis can be downloaded from DiVA: Understanding the Influence of Wood Extractives on Off-Gassing during Storage of Wood Pellets

#111 · 19 min · 1 mar 2023

Idag sker mjukvaruutveckling i snabba och dynamiska processer, vilket innebär att de arbetsmetoder som används behöver främja förändring och flexibilitet, de behöver vara agila. Agila arbetsmetoder har uppstått inom den snabbt föränderliga IT-sektorn, men återfinns idag inom många olika branscher. Forskning visar att det för organisationer och arbetslag kan vara utmanande att arbeta agilt. Affärsmässiga krav på förutsägbarhet och detaljstyrning kan krocka med det agila arbetssättets betoning på föränderlighet, självstyrande team och små delleveranser för att få återkoppling. Det är just de spänningar och motsättningar som kan uppstå i agil mjukvaruutveckling (ASD) som Carin Lindskog undersöker i sin doktorsavhandling i informatik. I vårt samtal berättar Carin mer om varför sådana spänningar uppstår, och vad organisationer och arbetslag kan göra för att hantera dem på ett konstruktivt sätt. Carin Lindskogs doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Tensions experienced and balancing strategies used in Agile Software Development environments

#110 · 30 min · 2 feb 2023

Research shows that due to contextual differences between museums and schools, teachers often find it difficult to adapt their teaching to museum settings. Therefore, there is a need for museums to develop and improve student experiences of school trips to their institutions. Against this backdrop, museum educator and researcher Harald Raaijmakers‘ has developed a museum programme which aims to bridge borders between educational contexts and school disciplines. Harald’s research aims at validating the programme and to analyse students’ aesthetic experiences and imagination in art-based exploration of science issues. In our conversation, Harald explains that elaborated museum-school partnerships can create a third space where science education becomes integrated with society and students’ lived experiences. Harald Raaijmakers’ licentiate thesis can be downloaded from DiVA: Powerful eyes, imaginative minds: Experiencing contemporary art and science in a third space

#109 · 29 min · 17 jan 2023

I Sverige har det saknats vetenskaplig evidens för insatser för våldsutsatta familjer. Internationellt finns dock detta och Helena Draxler har i sin forskning undersökt vad som händer när ett framgångsrikt insatsprogram, Project Support, överförs till Sverige och svensk socialtjänst från den amerikanska kontext som det utformats i. Programmet riktar sig till våldsutsatta föräldrar med barn som utvecklat beteendeproblem till följd av våldet. Insatsen innefattar socialt och emotionellt stöd till föräldern, men också konkreta verktyg för att hjälpa föräldrarna att stötta sin barn. Helena Draxlers forskning indikerar att Project Support kan vara framgångsrikt även i ett svenskt sammanhang. Föräldrarnas förmåga ökade och barnens beteendeproblem minskade. Men studien visar också att programmet behövde kulturellt anpassas för att fungera i svenska förhållanden. Dessutom, berättar Helena i vårt samtal, är det viktigt att socialtjänsten är uppmärksam på när kompletterande insatser i form av psykoterapeutisk behandling kan behövas. Helt avgörande är också att den personal som ska arbeta med programmet har nödvändiga organisatoriska förutsättningar och stöd från ledningen. Helena Draxlers doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Initial transfer of Project Support from the US to Sweden: Feasibility and clinical aspects as viewed by counsellors and parents

#108 · 21 min · 12 dec 2022

Grundsärskolan är en skolform för barn som på grund av intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms kunna nå grundskolans kunskapsmål. Det finns mycket begränsat med forskning om grundsärskolan, inte minst när det gäller slöjdundervisning. I Anna Sjöqvists forskning i pedagogiskt arbete är det denna kunskapslucka som står i fokus. Med hjälp av en enkätstudie till rektorer och en fallstudie vid två grundsärskolor undersöker Anna om och hur slöjdundervisningen kan bidra till att ge eleverna Bildning, i betydelsen självbestämmande, medbestämmande och solidaritet. Resultaten av studien visar att det fanns olikheter i hur undervisningen bedrevs i de båda skolorna, som fick betydelse för elevernas möjligheter att utveckla Bildning. I vårt samtal berättar Anna mer om dessa resultat, och om avhandlingens kunskapsbidrag i stort. Anna Sjöqvists doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Slöjdundervisning i grundsärskolan : En didaktisk studie om förutsättningar för Bildning

#107 · 29 min · 24 nov 2022

LibreOffice is an office suite that can be downloaded, used, shared, modified and redistributed freely. It is available for most operating systems, including Mac OS and Windows, and estimated to have 200 million active users worldwide. It is one of the largest and longstanding free and open source software projects. In his ethnographic study, Reinhard Handler investigates the collaborative practices that forms LibreOffice. With the aim to understand how collaborative practices emerge, are negotiated and ordered in the context of free and open source software, he has followed collaborators at conferences, interviewed them, and participated in their discussions. In our conversation, Reinhard describes and explains the interplay of ethical ideas, technical skills, and governance mechanisms that together form LibreOffice as a software project. Reinhard Handler’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Colliberate : The practices of free and open source software

#106 · 27 min · 8 nov 2022

I det här avsnittet av Forskningspodden pratar vi med Sol Agin som är doktor i medie- och kommunikationsvetenskap. Sols forskning handlar om hur politiska rörelser kommunicerar abstrakta och komplexa frågor och hur det tas emot av följare och allmänhet. Hur påverkar valet av text, språk och handling varandra? Och vad händer om ord och handling inte stämmer överens? Sol har bland annat följt två miljörörelser: Fridays for future och Extinction rebellion och tittat närmre på deras budskap och hur de kommunicerar kring dessa. Här kan du läsa Sol Agins avhandling Communicating climate action – Combining action repertoires and linguistic repertoires in social movement message construction i DiVA.

#105 · 28 min · 18 okt 2022