Ekots lördagsintervju

Näringslivsprofilen om energikrisen, behovet av en energiöverenskommelse, EU:s relation till USA och Kina och generationsskiftet i familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jacob Wallenberg är styrelseordförande i Wallenbergsfärens investmentbolag Investor, som i sin tur är delägare i flera svenska storbolag som Saab, Electrolux, Atlas Copco, ABB och SEB. Sedan 2022 är Jacob Wallenberg också ordförande för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. ”Risk att man sätter sig på händerna”Kriget i Iran och blockaden av Hormuzsundet har lett till en global energikris. För näringslivet innebär det mer ovisshet, vilket gör det svårare att fatta långsiktiga beslut – och osäkerheten sträcker sig bortom kriget i Iran, säger Jacob Wallenberg. ”På en högre nivå har vi ju en geopolitisk situation med friktion mellan USA och Kina, ett EU som letar sin roll i det här sammanhanget. Vi kommer från en era av globalisering när vi skulle ut och resa i världen och företag skulle resa över gränser, nya marknader, tillväxt, till en situation med ökad protektionism och tullar, som vi ofta talar om. Sammantaget så betyder det här att vi går ifrån en tid när man visste ungefär hur saker och ting fungerade, förutsägbarhet, till en tid när det är stor oförutsägbarhet och det är svårt att fatta långsiktiga beslut”, säger Jacob Wallenberg. Ja, men det måste man ju ändå göra som företagsledare?”Precis så är det, men det betyder trots allt en risk för att man sätter sig på händerna och avvaktar och tittar. Det är väl det som oroar mig mest. Vi är inne i en era som är mer svårbearbetad för företagare och för individer i stort”, säger Jacob Wallenberg. Ny relation till USA och KinaI det nya geopolitiska läget menar Jacob Wallenberg att EU behöver förändra relationen till Kina och USA:”Det viktiga är att EU mejslar ut en ny strategi i sitt förhållande till USA. Det ska vara en djup relation, men vi måste stå upp raka i ryggen och stå för våra värderingar, etc. Samma sak vad gäller Kina. Där har vi historiskt stått lite i skuggan av USA och gjort ganska mycket som de har gjort. Det tycker jag uppenbarligen inte att vi ska göra idag utan vi måste mejsla ut våra egna tankar i och kring relationen med Kina. Så att EU har väldigt hög grad att, inom citationstecken, ännu mer ta hand om sig själv” säger Jacob Wallenberg. Efterlyser energiöverenskommelse I sin egenskap av ordförande för Svenskt Näringsliv har Jacob Wallenberg tillsammans med organisationens vd nyligen skrivit en <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.svd.se/a/y58bKA/jacob-wallenberg-och-jan-olof-jacke-valet-behover-bli-starten-pa-en-ny-tillvaxtper

Jacob Wallenberg

#834 · 35 min · 13 jun 2026

Moderaternas partiledare, statsminister Ulf Kristersson om opinionsläget, krisstöden och om varför han vill dra ner på bistånd och förvaltning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hundra dagar kvar till valet ligger Ulf Kristerssons regeringsunderlag efter oppositionen i opinionsundersökningar. Varför vänder det inte för Tidöpartierna?”Därför att det rödgröna regeringsalternativet ännu inte har synats i sömmarna. Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering”, säger Ulf Kristersson.Om man tittar på det som ni kan göra, det ni har gjort, vad finns det för skäl då till att det inte vänder?”Jag tror att du ställer frågan fel. Alla vet vad vi har åstadkommit under de här åren. Sen ska man alltid berätta det en gång till. Ingen vet vad en vänsterregering skulle betyda. Med all respekt. Det är när alternativen ställs mot varandra, och då rannsakas vi också. Men det är först när alternativen ställs mot varandra som väljarna på allvar kan ta ställning”, säger Ulf Kristersson. Kritik mot krisstödUnder våren har regeringen presenterat en rad ekonomiska stöd till hushållen som har fått sänkt skatt på bensin, diesel, elstöd och billigare månadskort i kollektivtrafiken. Stöden har motiverats som svar på krisen i Mellanöstern. Tidigare i våras sänktes också matmomsen, också det tillfälligt. Totalt handlar om många miljarder som regeringen lånat. Men stödpolitiken har kritiserats från både höger och vänster och från tunga ekonomer. Varför menar Ulf Kristersson att stöden behövs?”Jag tar kritiken med en nypa salt. Den som kommer från vänstern i politiken, de vill alltså elda på när vi hade 10 procents inflation, när vi ville bekämpa inflationen. Nu kritiserar de oss för att vi stöttar hushåll som drabbas av höga drivmedels- och elpriser på grund av kriget i Mellanöstern. Det är otroligt konstig kritik. Den tar jag på mycket litet allvar, faktiskt. Hushållens köpkraft ökar och ekonomin växer. Flera ekonomer menar att det ekonomiska läget inte motiverar krisstöd, och särskilt inte för lånade pengar. Hur ser Ulf Kristersson på den kritiken? ”Vi pratar inte om kris. Vi pratar om att hushållen som drabbades av hög inflation och tappade tio års reallöneökningar, att de behöver få köpkraft om vi ska få fart på den inhemska ekonomin och inte bryta den återhämtning som är på väg. Det är en rätt okontroversiell uppfattning och då måste man göra det på olika sätt. Då

#833 · 35 min · 6 jun 2026

Centerpartiets partiledare om deras statsministerkandidater och om varför hon vill sänka arbetsgivaravgifter och fortsätta reformera Arbetsförmedlingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elisabeth Thand Ringqvist blev partiledare för Centerpartiet i november i fjol. Hennes viktigaste vallöften är att få fler i jobb och sänka utsläppen. Centerpartiet kräver inte att få sitta i regering efter valet och de kan samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men frågan är med vilka partier de kan samla en majoritet i riksdagen efter valet.Vill se mest skattesänkningarCenterpartiet vill sänka skatterna mest av alla partier, bland annat vill de sänka arbetsgivaravgifterna med 13,7 miljarder nästa år, enligt partiets vårbudgetmotion. För att finansiera skattesänkningarna vill de sänka a-kassan och barnbidraget från andra barnet och höja avgifter i förskola och fritids. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill tvärtom höja flera skatter bidrag. Så hur ska de kunna få ihop en statsbudget tillsammans?”Vi har ju en insikt i alla fall, framför allt vi och Socialdemokraterna, om att arbetslösheten är för hög. Och så får vi väl förhandla om det skulle vara läge för det, för att se vad vi tror ger mest effekt, om det är att sänka arbetsgivaravgifterna eller inte”, säger Elisabeth Thand Ringqvist. (...) Varför skulle ni kunna få igenom den här radikalt annorlunda politiken i samarbete med Socialdemokraterna?”Jag var inte med när Januariavtalet skrevs, men en hel del saker gjordes då som var, på den tiden banbrytande, så det är väl det som förhandlingar innebär om vi det är så att ska förhandla med Socialdemokraterna”.Elisabeth Thand Ringqvist har sagt många gånger att Centerpartiet har två statsministerkandidater, Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S). Om Ulf Kristersson ska bli Centerpartiets statsminister, bygger det på att han överger samarbetet med Sverigedemokraterna efter valet?”Ja, det gör det ju väldigt tydligt. Och det är klart att när man tittar på det nu, han har tagit ett steg närmare Jimmie Åkesson och sagt att Jimmie Åkesson gärna får sitta med i hans regering. Nu har ju också Jimmie Åkesson sagt att de kommer att kräva att man får ministerposter utifrån hur stora man är. Så det är längre ifrån där vi var i november när jag sa att

#832 · 35 min · 30 maj 2026

Sverigedemokraternas partiledare om äldreomsorg, tonårsutvisningar, ministerposter och finanspolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med knappt fyra månader kvar till riksdagsvalet ligger Sverigedemokraterna och regeringen fortfarande efter i opinionen, de behöver mellan 200 000 och 250 000 fler röster för att vinna valet. Men Jimmie Åkesson säger att de låg under även inför förra valet. ”Det vi behöver göra är precis det som vi, Sverigedemokraterna, gjorde förra gången. Vi mobiliserade våra väljare. Vi mobiliserade väljare också från den berömda soffan. Vi lyckades också få en del väljare från Socialdemokraterna att rösta på oss. Vi behöver göra samma sak igen”, säger Jimmie Åkesson. För att locka fler kvinnor ur LO-kollektivet vill Åkesson bland annat fokusera på äldreomsorgen. ”Arbetsvillkoren är ju kraftigt drabbade av det faktum att man har använt äldreomsorgen som ett integrationsprojekt. Anställt människor som inte behärskar språket, som inte kan jobbet, som saknar den sociala, kulturella kompetens som krävs för att kunna utföra jobbet på ett vettigt sätt”, säger Jimmie Åkesson Men är inte problemet att det inte finns arbetskraft, hur man än letar, snarare än att det är fel personer som finns där? ”Jag har lite svårt för den utgångspunkten eftersom vi trots allt har en halv miljon människor arbetslösa. Vi har haft en arbetslöshet som har varit ganska hög under väldigt lång tid. Tyvärr måste jag ändå säga att vi inte heller under den här mandatperioden än har lyckats helt med de här matchnings-insatserna. Vi behöver ställa om utbildningspolitiken i högre grad mot de behov som finns på arbetsmarknaden. Det har vi inte gjort”, säger Jimmie Åkesson. Ny linje kring s.k. tonårsutvisningarRegeringen och Sverigedemokraterna har under mandatperioden stramat åt migrationspolitiken, färre invandrare ska komma till Sverige och fler som redan bor här ska lämna landet. Sverigedemokraterna vill under nästa mandatperiod ändra lagen för att kunna riva upp redan bevilja uppehållstillstånd. I början av året väckte flera fall av s.k. tonårsutvisningar kritik och debatt. I mars beslutade regeringen och Sverigedemokraterna att se över reglerna och i väntan på de nya reglerna har Migrationsverket pausa

#831 · 35 min · 23 maj 2026

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson om fastighetsskatt och miljardärsskatt och om hur de ska kunna enas inom oppositionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ida Gabrielsson är vice ordförande och ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Hon leder också en arbetsgrupp som förbereder regeringsförhandlingar efter valet. Hon säger att hon i sådana förhandlingar skulle prioritera att få ner hushållens kostnader:”Och då gäller det att pressa bankerna, matjättarna, elen men också hyrorna. De har ökat extremt mycket, tredubblats under den här perioden, ökningen alltså. Sen handlar det om välfärden. Vi kan inte fortsätta att inte betala det det kostar, vi måste höja lönerna för dem. Och så måste staten investera mer”, säger Ida Gabrielsson.När det gäller vilka departement Vänsterpartiet vill ha makt över svarar hon att det är en senare fråga, men hon ger några ledtrådar kring prioriterade ministerposter för Vänsterpartiet:”Socialförsäkringarna är ju en jättestor andel av statsbudget, så det är ju jätteviktigt, och finansmarknaden handlar ju om bankerna och civilministern kan ju ha ansvar för delar av konkurrensen och kommunernas ekonomi”, säger Ida Gabrielsson.Svårt ena oppositionenPå Vänsterpartiets kongress i april klubbades linjen att inte släppa fram en regering där partiet inte ingår efter valet i höst. Partiet har länge försökt ena oppositionen och förordat att de ska gå fram som ett gemensamt regeringsalternativ inför valet. Nyligen skickade Nooshi Dadgostar (V) ett brev till Elisabeth Thand Ringqvist (C) med en inbjudan till samtal, men det brevet fick inget svar. Nu säger Ida Gabrielsson att hon inte tror att det kommer att gå att ena oppositionen före valet.”Det tror jag att vi får acceptera nu att nu har man sagt att innan valet så vill man inte samlas. Vi hade ju önskat att man gjorde det”, säger Ida Gabrielsson.Nya skatterVänsterpartiet går till val på att höja inkomstskatten för höginkomsttagare och införa bankskatt och en miljardärsskatt. De vill också utreda egendomsskatter, som fastighetsskatten. Idag finns en kommunal fastighetsavgift på max 10 074 kr per år. Ida Gabrielsson säger att de t

#830 · 35 min · 16 maj 2026

Liberalernas partiledare om kvittningskrisen i riksdagen, om partiets nya linje kring SD, om vinster i skolan och permanenta uppehållstillstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvittningskrisen i riksdagen har pågått i en dryg vecka. Inför omröstningen om övergångsregler för skärpta regler för medborgarskap röstade två tidigare SD-ledamöter, som nu är politiska vildar, på oppositionens förslag. SD beslutade då att frångå riksdagens kvittningsöverenskommelse och låta ytterligare två SD-ledamöter, som egentligen skulle vara utkvittade, rösta. På så sätt vann Tidöpartierna omröstningen, men kvittningsöverenskommelsen föll.Hur ser Liberalernas partiledare, utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson på det agerandet?”Jag tycker att det är ett kortsiktigt agerande i en väldigt komplex fråga. Det handlar om att vi behöver ha ett kvittningssystem. Vi kan inte ha en riksdag där vildarna får agera vågmästare. Sen är det ju också komplext, för det här var en viktig fråga, en viktig votering. Liberalerna har kämpat i över 20 år för att stärka medborgarskapet som just den här voteringen handlade om. Det här är en komplex fråga, men jag hoppas att alla partier är villiga att göra sitt och inte ser det som en möjlighet för politiskt spel”, säger Simona Mohamsson.SamvetskvittningKvittningssystemet i riksdagen används inte bara för att balansen mellan blocken ska bestå när enskilda ledamöter inte kan närvara. Det händer också att ledamöter kvittar ut sig av samvetsskäl – för att slippa rösta i frågor där de inte håller med sitt parti.Under voteringen om skärpta krav för medborgarskap var sju av Liberalernas 16 ledamöter utkvittade. Flera av dem har varit kritiska till Liberalernas nya linje om SD, där partiet nu välkomnar SD i regering efter valet.I juni ska riksdagen rösta om flera förslag som olika liberaler har kritiserat, som att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Om inget nytt kvittningssystem är på plats då kommer alla ledamöterna behöva rösta. Kommer alla 16 liberala riksdagsledamöter att rösta för förslaget?”Ja, vi har röstat tillsammans. Tillsamman

#829 · 35 min · 9 maj 2026

Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson om folkrätt och bistånd och om vilken utrikespolitik SD vill driva som regeringsparti. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att utrikespolitik inte ingår i Tidöavtalet så har Sverigedemokraterna fått stort genomslag i regeringens utrikespolitik under mandatperioden, enligt Aron Emilsson.”Vi har ju inte minst förhandlat fram en historisk omläggning av bistånds- och utvecklingspolitiken i fyrpartikrets, där Sverigedemokraterna har varit högst delaktiga och gjort ett ordentligt fotavtryck. Även budgetsamarbetet är ju fullskaligt, så utrikesförvaltning och andra budgetposter som rör det internationella samarbetet har ju också förankrats hos oss”, säger Aron Emilsson.Aron Emilsson säger att han tycker att utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har gjort ett bra jobb i det stora hela, och på frågan hur han som Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson och ordförande i riksdagens utrikesutskott skulle ställa sig till att själv bli utrikesminister efter valet svarar han:”Då har jag en beredskap för att axla ett sånt uppdrag, om jag får frågan. Vi är långt därifrån nu. Vi ska vinna ett val först och ha regeringsförhandlingar om innehållet i politiken också. Men jag är inte främmande för det”, säger Aron Emilsson.Vilken skulle du säga att skillnaden blir i den svenska utrikespolitiken om Sverigedemokraterna blir ett regeringsparti istället för ett samarbetsparti?”Den viktigaste skillnaden är att vi vill se en samlad doktrin där vi i ännu högre utsträckning fokuserar på att stärka säkerheten och motståndskraften i Nordeuropa och Östersjöområdet. Det finns inte möjlighet att i tillräckligt hög grad göra detta inom EU. Inom NATO finns all möjlighet att också ha fördjupade regionala samarbeten. Där ser vi en konkret utveckling. ””Folkrätten inte komplett”USA och Israels krig mot Iran är inne på sin tredje månad, världsekonomin är i gungning och oljepriserna stiger. Inget slut på krisen är i sikte. Vad anser Aron Emilsson om USA:s krigföring och strategier i Iran?”Till att börja med tror jag att någon form av militär intervention i Iran var ofrånkomlig mot bakgrund av den humanitära dimensionen, att vi har en islamistisk regim som har mördat uppåt 40 000–50 000 av sina medborgare, och kanske fler, ofta på ett bestialiskt sätt. Då kan inte omvärlden stå vid sidan av och bara titta på. Där är folkrätten inte komplett, så någon typ av ingripande hade behövts. Men vi är i ett läge nu där jag menar att det saknas ett tydligt mål, det saknas en plan för ett avslut. Det här gör att också allt mer i omvärlden börjar bli irriterade över att Hormuzsundet är stängt och det påverkar vår tillgång till energi och energi

#828 · 35 min · 2 maj 2026

Socialdemokraternas partiledare om problemen med minoritetsregeringar, om bränslepriser och om hur hon skulle hantera den ekonomiska krisen som hotar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern har kastat in världen i en energikris som enligt bedömare är värre än 70-talets oljekriser. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson tycker att regeringen nu ska genomföra ett förslag om korttidsarbete, likt det under pandemin då företag fick statligt stöd för att behålla anställda när efterfrågan i ekonomin snabbt bromsade in.”Något som regeringen snabbt kan göra är att genomföra det här uppdaterade systemet för korttidsarbete för att kunna skydda svenska jobb och företag i en allvarligare kris”, säger Magdalena Andersson.I slutet av mars föreslog Socialdemokraterna att regeringen skulle sänka bränsleskatterna för att skydda konsumenterna mot höga priser på bensin och diesel, något som regeringen gör med start 1 maj. Åtgärden har fått kritik från flera remissinstanser som pekar på problem med att stimulera efterfrågan på fossila bränslen när de snart kan behöva ransoneras. Ekonomiprofessorn Lars Calmfors har kallat det ”mycket dålig politik” han skriver att det ger oljeproducerande länder som Putins Ryssland utrymme att höja sina priser. Hur ser Magdalena Andersson på den konsekvensen?”Världsmarknadspriset på olja bestäms ju av utbud och efterfrågan. En skatteförändring i Sverige kommer inte att ha jättestor effekt på världsmarknadspriset på olja. En av anledningarna till att man har punktskatt på bensin och diesel är just för att försöka styra, att man ska ha bensinsnålare bilar till ladd och elhybrider. Men det är ju inte skattenivån som styr människors beteende utan priset vid pump, och priset vid pump

#827 · 35 min · 25 apr 2026

Miljöpartiets språkrör om bränslepriser, om varför de vill höja skatterna mest och låna mest av alla partier och om Natomedlemskapet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Miljöpartiet går till val på att klara Sveriges klimatmål, varav vissa löper ut redan under nästa mandatperiod. Men de partier som Miljöpartiet vill samarbeta med efter valet vill inte satsa lika mycket på att få ner utsläppen.”När vi tittar på oppositionspartierna är vi ju alla överens om att vi ska sänka utsläppen och klara målen. Det är en utgångspunkt. Där är vi eniga. Sedan finns det olika typer av politiska förslag om hur det här ska gå till. Där är det intressanta att Miljöpartiet är garanten för att vi klarar målen”, säger Daniel Helldén.Går till val på höjda bränslepriserNyligen föreslog regeringen tillfälligt sänkta bränsleskatter, för att stötta hushåll som drabbas av höga priser på bensin och diesel i spåret av Irankriget. Även Socialdemokraterna och Centerpartiet har föreslagit tillfälligt sänkta bränsleskatter. Miljöpartiet säger nej till att sänka bränsleskatterna. De vill sedan tidigare se högre koldioxidskatt på fossila drivmedel, för att få ner utsläppen och klara klimatmålen, det framgår av partiets höstbudgetmotion. Så hur besvärligt är det att oppositionen inte är överens? ”Det var ju samma sak 2022 när Putin invaderade Ukraina och priserna rusade och man lade skulden på oss. Och alla andra partier satte igång och sa att man skulle sänka bränsleskatterna – vilket bara spädde på problemet och har gjort det ända fram till nu. Socialdemokraterna vill också sänka nu och det är ju helt fel väg att gå. Vi har ju med oss alla expertorgan på hur man ska göra. Vi har också lösningen på hur vi stöttar hushållen var de än är i landet. Socialdemokraterna måste ändra sig. Vi kan ju inte hålla på att sänka bränslepriserna i det här läget”, säger Daniel Helldén.Förslag: halva priset i kollektivtrafiken och transportstödNästa vecka kommer Miljöpartiet presentera sin vårbudgetmotion, där finns förslag om halverade priser i kollektivtrafik och ett transportstöd på knappt 3000 kronor till personer med låga inkomster i gles- och landsbygd. Det ska kompensera för de höjda bränslepriserna. Även hushåll utan bil ska få transportstödet.Miljöpartiet är det riksdagsparti som vill höja skatterna mest, de vill också låna mest

#826 · 35 min · 18 apr 2026

Civilminister Erik Slottner om AI-revolutionen, om beroendet av amerikanska it-tjänster och om KD efter valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erik Slottner (KD) är som civilminister ansvarig för hur regeringen ska hantera den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI. AI-revolutionen beskrivs ibland som ett av de stora skiftena i mänsklighetens historia. Hur omvälvande tror Erik Slottner att den kommer att bli?”Jag tror att den kommer att bli väldigt stor. Även jag känner mig väldigt liten ibland när vi pratar om AI och de konsekvenser som AI kommer potentiellt att kunna få för oss som människor och våra samhällen”.Nyligen presenterade regeringen sin AI-strategi. Enligt den ska Sverige vara ett av de tio främsta länderna i världen inom AI. Och Sverige ska vara bäst i världen på att använda AI i den offentliga förvaltningen. Regeringen har gett omkring hundra myndigheter i uppdrag att öka användandet av AI under 2026.Kritiken: ”Högriskexperiment”Det här har mött kritik, Akademikerförbundet SSR har kallat det för ett högriskexperiment och menar att rättssäkerheten hotas när AI införs i verksamheter som hanterar känslig information och fattar myndighetsbeslut. Hur ska regeringen säkerställa att människor inte hamnar i kläm när ny teknik ska införas i så här hög fart?”Det där är väldigt svårt att garantera såklart, men vi har ju ett regelverk. Vi har ju väldigt starkt skydd vad det gäller persondata. Vi har starkt integritetsskydd. Det här är gemensamma dataskyddslagstiftningar inom den europeiska unionen. Nu aviserar man att man ska se över en del av detta därför att personskyddslagstiftningen kanske inte går i takt med utvecklingen inom AI. Tekniken går snabbt framåt. Vi kan jobba med kryptering av data som är känslig och ändå få användning av den datan. Men det här måste ske, alltså utvecklingen och användningen måste ske parallellt med utbildningsinsatser. Det här ansvarar till syvende och sist varje myndighet för”, säger Erik Slottner.Borde ni inte skjuta till en ordentlig peng för det här ska vara möjligt att genomföra för de som faktiskt ska göra det.”Det kan man tycka och jag förstår det. Ofta är det så att fackföreningar och myndigheter vill ha mer pengar. Men vi vet också att budgetpåsen är begränsad. Det finns väldigt mycket annat den här regeringen vill göra. Vi har nu ändå gjort den största AI-satsningen någon regering

#825 · 35 min · 11 apr 2026

Folke Bernadotteakademins generaldirektör om fredsarbetet när konflikterna ökar, om FN:s kris, om Ottawakonventionen och om myndighetens konkreta resultat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Folke Bernadotteakademin, FBA, är regeringens expertmyndighet för fred, säkerhet och utveckling. Per Olsson Fridh har varit myndighetens chef sedan 2022. Tidigare var han bland annat biståndsminister för Miljöpartiet.Det pågår omkring 60 väpnade konflikter i världen. Det är det största antalet sen mätningarna startades efter andra världskriget. Samtidigt är demokratin i världen på tillbakagång. Per Olsson Fridh säger i Ekots lördagsintervju att det gör det svårare att hitta gemensamma lösningar på de konflikter som redan finns och att komma åt de politiska drivkrafterna som startar konflikterna. ”Auktoritära ledare har ju en tendens att inte sätta sin befolkning främst utan sätta sin regim främst, och då gör man andra säkerhetsval. Det försvårar absolut den här typen av mer långsiktigt fredsbyggande”, säger Per Olsson Fridh.Svårt att få slut på kriget i IranSedan en dryg månad tillbaka pågår ännu ett krig i Iran och angränsande länder i Mellanöstern. I veckan sade Donald Trump att USA kommer att slå mycket hårt mot Iran de kommande veckorna. Han sa: ”Vi kommer att föra tillbaka dem till stenåldern där de hör hemma”. Vad finns det att göra för att stoppa kriget utan militära medel i det här läget?”Så länge stater som USA vill agera på det här sättet är det svårt att med omedelbar verkan få stopp på det. Och det kanske inte är FBA:s huvuduppgift men vi kan bistå med alternativ, olika medlingstekniker och stöd till de aktörer som skulle kunna få Iran och USA till ett förhandlingsbord. Vi skulle också kunna, i ett senare skede, se till att den typen av förhandling får förankring och blir inkluderande så att människor som idag lever i den här konflikten kan vara med och bygga en annan typ av utveckling”, säger Per Olsson Fridh.Du säger att ni skulle kunna göra det. Är det något ni gör i den här konflikten?”Oman är ju det land som har varit medlingsaktören i samtalen mellan Iran och USA historiskt. Vi har ett partnerskap med de medlingsaktörer som finns i Oman. Vi har bidragit, också nyligen, med tekniskt stöd till den omanska medlingsaktören.”Vad innebär det?”Det kan handla

#824 · 35 min · 4 apr 2026

Vänsterpartiets ledare om inviten till Centerpartiet, om hur de ska kunna enas om ekonomin, om skatter, bränslepriser och arbetstid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter att Liberalerna accepterat att sitta i regering med Sverigedemokraterna efter valet har trycket ökat på oppositionspartierna att släppa sina röd linjer. I Ekots lördagsintervju berättar Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar att hon har skickat ett brev till Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist och föreslagit att de ska träffas för att initiera ett Håll ihop Sverige-löfte på samma sätt som Simona Mohamsson och Jimmie Åkesson tog fram ett Sverigelöfte. ”När man sitter i samma rum kan man ofta komma överens. Jag tror på samtalet och att man tillsammans kan resonera kring vad de stora frågorna är för oss. Hos oss går vi in med ingången att de höga kostnaderna som dessutom kan bli ännu högre nu, i och med den oroliga värld vi lever i, är en viktig fråga, och dessutom välfärden och den stora arbetslösheten som behöver bekämpas”, säger Nooshi Dadgostar.Har ni skickat brevet till både S, C och MP eller är det särskilt C ni har riktat er till? ”Vi har sträckt ut handen just till Centerpartiet för att vi ser att vi sätter oss gärna ner med just dem för att komma överens med varandra. Sen behöver vi se hur det går. Vi sätter oss gärna ner med Miljöpartiet och Socialdemokraterna också för att formera ett starkt lag som tillsammans kan byta regering och snabbt sätta igång arbetet för ett rättvisare svenskt återupprättande av folkhemmet”. Vad har du fått för svar från Elisabeth Thand Ringqvist? ”Jag har inte fått något svar än så länge. Men jag har goda förhoppningar om att hon ska sätta sig ner med mig. Jag tror att vi båda skulle gynnas av det.”Regeringskrav på kongressI april håller Vänsterpartiet kongress, där ska partiet ta ställning till partistyrelsens förslag på valplattform där det bland annat står att partiet inte kommer att släppa fram en regering som de själva inte ingår i. Nooshi Dadgostar blir i så fall bunden av partiet att driva den linjen i eventuella regeringsförhandlingar efter valet. Varför vill hon bli bakbunden på det sättet? ”Låt mig ge dig några anledningar till det. Det första är väldigt praktiskt: Vi kan inte ha en statsminister och en regering som inte får igenom sin ekonomiska politik. Magdalena Andersson fick ägna många

#823 · 35 min · 28 mar 2026

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) om Liberalernas kris, om kärnkraft, migration och om varför hon nyligen utropade 'leve shahen' i ett tal på en demonstration. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att Liberalernas partiledare i veckan svängt och meddelat att hon kan tänka sig att släppa in Sverigedemokraterna (SD) i regering efter nästa val så vill Ebba Busch inte sätta ner foten i frågan:”Det är bra att de har tagit bort de röda linjerna men jag har inte tänkt förhandla bort den pucken i förtid. Det får vi prata om som en helhet. Det är inte min uppgift att dela ut ministerposter”, säger Ebba Busch.Kärnkraft valfråga igenKristdemokraternas partiledare Ebba Busch propagerat för ny kärnkraft sedan 2018 och som energiminister i den nuvarande regeringen har hon drivit fram flera lagförändringar som möjliggör byggandet av ny kärnkraft.För att minska den politiska risken med ny kärnkraft har Ebba Busch försökt få till en energiöverenskommelse med Socialdemokraternas (S) Magdalena Andersson, så att planerna ska bestå även efter ett regeringsskifte. Men på grund av oenighet mellan Tidöpartierna blev det ingen uppgörelse.I samband med att Liberalerna (L) i veckan öppnade för att släppa in Sverigedemokraterna (SD) i regering efter valet så presenterade L och SD sitt Sverigelöfte med 15 politiska punkter. Där står bland annat att ”behov av energiförhandlingar med partierna till vänster saknas”. Betyder det att det inte blir nån överenskommelse nästa mandatperiod heller?”Nej. Linjen har hela tiden varit att vi inte kommer att vänta på att Socialdemokraterna landar i vad de tycker om svensk energipolitik och avstå ifrån att göra det vi tror är rätt för Sverige så fort som möjligt. Det är ju anledningen till att vi har gått vidare med kärnkraftsarbetet”, säger Ebba Busch.Regeringen har talat om att det behövs motsvarande tio nya stora reaktorer. Hittills finns en ansökan från Vattenfall om ett bygga mindre reaktorer i Ringhals. Men många osäkerheter kvarstår, och ett investeringsbeslut kan dröja länge. Bland annat vill Vattenfall att staten ska gå in som majoritetsägare.Så vad händer om det inte finns något avtal med Vattenfall och inte

#822 · 35 min · 21 mar 2026

Försvarsminister Pål Jonson (M) om kriget i Iran, om lättade amerikanska sanktioner mot Ryssland och om kärnvapendialogen med Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I USA:s och Israels pågående krig mot Iran har Nato skjutit ned åtminstone tre iranska robotar i, eller på väg mot Nato-landet Turkiet. Vad skulle Sverige göra om Turkiet bad om hjälp enligt Natos artikel 5? ”Vi följer ju det noggrant och vi är allierade med Turkiet och 30 andra länder. Och Natos högste befälhavare, SACEUR, har ju också vidtagit beredskapsåtgärder för att stärka den södra flanken. Det finns europeiska allierade som är i regionen med Patriot-robotar och det vidtas åtgärder för att hålla den flanken stark”, säger försvarsminister Pål Jonson (M). Men vad gör Sverige? ”Vi har inte fått någon förfrågan av vare sig Turkiet eller något annat land om att bidra med några resurser. Det har till del att göra med att vi har väldigt mycket på tallriken också här uppe på den norra flanken, naturligtvis. Men i övrigt så, Turkiet har ännu inte åberopat artikel 4-konsultationer eller, som Natos generalsekreterare sade, att det finns inte skäl med under nuvarande omständigheter med artikel 5. Men vi följer naturligtvis situationen och utvecklingen i regionen noggrant och inte minst hur det påverkar en allierad som Turkiet. Vi har ju nära dialog också med andra länder på södra flanken och diskuterar med dem hur deras säkerhet påverkas av detta”.Lättade sanktioner mot rysk oljaSedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har Sverige gett militärt stöd till Ukraina till ett värde av 103 miljarder kronor, för att Ukraina ska kunna försvara sig mot Ryssland. Enligt Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, är sanktionerna mot den ryska energisektorn ”av stor betydelse” för att bromsa den ryska förmågetillväxten. Men under torsdagen meddelade USA att man tillfälligt lättar på sanktionerna mot rysk olja. Hur ser försvarsminister Pål Jonson på det? ”Vi tycker inte att det är bra att man lättar på sanktionerna. Vi uppmanar alla att hålla ett så högt tryck på Ryssland som möjligt. Det är ju också en förutsättning för att förhandlingarna mellan Ryssland och Ukrain

#821 · 35 min · 14 mar 2026

Myndigheten för civilt försvars generaldirektör om att förbereda oss för värsta scenariot och om vad som går förlorat när allt fokus hamnar på krigshotet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid årsskiftet bytte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, namn till Myndigheten för civilt försvar, MCF. Generalmajor Mikael Frisell, som tidigare varit militär rådgivare till ÖB, blev myndighetens generaldirektör i november 2024. Hans uppdrag är att bygga upp det civila försvaret som nedmonterades efter det kalla kriget slut – och att förbereda oss för krig:”Hela samhället och hela totalförsvaret planerar ju för det värsta scenariot. Vi gör ju det för att bygga förmåga och bli avskräckande så att det inte blir krig. Men du har helt rätt, vi förbereder för det värsta scenariot, för att det inte ska hända”, säger Mikael Frisell.I en debattartikel i Dagens Samhälle nyligen nämnde Frisell att det genomsnittliga kriget pågår i ungefär tre år. Är det det han föreställer sig att vi ska förbereda oss på i Sverige?”Det ligger ju vetenskap bakom det svaret. Dagens konflikter och krig håller på i tre år som medel så det är självklart att vi måste kunna förbereda oss för ett långt utdraget krig. Nu har vi gett ut, överbefälhavaren och jag, beslutade i september förra året, utgångspunkter för Totalförsvaret. Där pratade vi om att samhället måste klara av att stå emot en fullskalig invasion under minst tre månader. Under de månaderna ska vi ställa om samhället för att kunna stå emot ett långvarigt krig”, säger Mikael Frisell.Återaktiverad civilpliktFör att klara personalförsörjningen inom det civila försvaret har civilplikten återaktiverats. Tanken är att man ska utbilda personer inom samhällsviktiga områden så att de kan rycka in och arbeta så att samhället fungerar även vid höjd beredskap. Och redan i vår kommer 180 av de ungdomar som mönstrar tas ut för att göra civilplikt som brandmän. Det är Myndigheten för civilt försvar som ansvarar för att utbilda brandmän i Sverige. Idag utbildas inte tillräckligt många och det är stor brist i många kommuner. Ändå finns det beslut på att antalet hel- och deltidsbrandmän som fördubblas, från dagens 16 000 <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.mcf.se/sv/aktuellt/nyheter/2025/december/msb-lamnar-slutredovisning-pa-regeringsu

#820 · 35 min · 7 mar 2026

Socialdemokraternas partisekreterare om den interna kritiken mot partiets migrationspolitik, om expansiv finanspolitik och om att regera med Moderaterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under årets första månader har intern kritik mot Socialdemokraternas migrationspolitik vuxit. Ett av många utvisningsfall som uppmärksammats i medierna är SSU:s ordförande i Köping, Afnan Agha, som ska utvisas efter tio år i Sverige, som Dagens Nyheter har rapporterat om.Socialdemokraterna har stramat åt sin migrationspolitik sedan 2015 och partiet ligger nu nära tidöpartiernas linje. Det första steget tog Löfvenregeringen när man gjorde tillfälliga uppehållstillstånd till huvudregel i stället för permanenta. 2023 röstade Socialdemokraterna för regeringens förslag att ta bort den ventil som gjorde det möjligt att få uppehållstillstånd pga särskilt ömmande omständigheter. När Miljöpartiet och Vänsterpartiet i början av februari skrev ett utskottsinitiativ om att ändra lagen för att stoppa så kallade tonårsutvisningar fick de stöd av Centern, men inte av S. Först var beskedet att den strama migrationspolitiken skulle ligga fast, sedan föreslog S istället en ”stopplag” för att tillfälligt stoppa utvisningar. Var står egentligen partiledningen i frågan?”Vi vill ändra det så att personer som har uppmärksammats i media, att man kommer hit i unga år, har gått utbildning, fått jobb, etablerat sig har vänner här, kan språket, är en del av samhällsgemenskapen, de personerna ska inte kastas ut från vårt land. Det är det fokuset vi vill ha. Men att rulla tillbaka hela vägen tillbaka till för flera år sedan, det är inte vi beredda att göra. Men de här fallen är inte acceptabla och därför vill vi se de här förändringarna. Det behöver ske nu och återigen, det är regeringen som måste göra det, göra det här och nu kliva fram och agera.”Men vill ni ha tillbaka ventilen? Ja eller nej?”Ventilen för att till exempel 18-åringar som etablerar sig inte ska behöva lämna vårt land. Ja, det vill vi ha och det måste till nu och det måste gå snabbt.”Och det är ju i så fall särskilt ömmande fall, eller tänker du på nåt annat?”Jag vet inte om jag ska formulera en lagstiftning som ser exakt ut men det behövs till en stopplag nu, så att man stoppar de här utvisningarna.”, säger Tobias Baudin.Regera med ModeraternaNyligen sade A

#819 · 35 min · 28 feb 2026

Klimat- och miljöministern om varför Sverige beräknas missa alla klimatmål, om bränslepriser och elektrifiering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidöpartierna lovade sänkta bränslepriser inför valet 2022. Det löftet höll de – till priset av att Sveriges klimatutsläpp kraftigt ökade under 2024. Därefter minskar utsläppen, men för långsamt för att leva upp till Parisavtalets nivåer. Resultatet är att Sverige ser ut att missa alla klimatmål – både de nationella och de gentemot EU, det visar regeringens klimatredovisning. ”Vi är inte färdiga med klimatarbete i Sverige. Det är mitt perspektiv på den frågan. Det här med att vi inte kommer att nå dem, man kan formulera sig som att vi behöver mer politik för att nå dem. När man tittar på exempelvis hur tidigare regeringar låg bättre till för att nå målen byggde det på en väldigt hög reduktionspliktsplan som alla partier, inklusive Miljöpartiet, nu har backat ifrån,” säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).När regeringen aviserade sänkt reduktionsplikt och sänkta bränsleskatter var budskapet att andra åtgärder skulle kompensera för de ökade utsläpp som ändringen skulle orsaka, men de åtgärder som hittills har presenterats har inte varit tillräckliga. Först i maj i år kommer den så kallade Styrmedelsutredningen att presentera sina förslag. ”Vi sänkte skatten på drivmedel och reduktionsplikten för att det var en stark vilja hos både det svenska folket och samtliga partier i Sveriges riksdag förutom Miljöpartiet. Vad man sen ska ersätta det med, det menar ju vi är elektrifiering. Därför satsar vi på många olika sätt med en bred palett av lösningar för att främja elektrifiering inom transportsektorn. Det menar vi är vägen framåt. Sen kan man ha med sig vad som rent tekniskt har hänt med reduktionsplikten. När vi tillträdde var reduktionsplikten väldigt hög. Det gjorde att priserna på biodrivmedel var väldigt höga. När vi sen sänkte det 2024 sjönk också priset på biodrivmedlen. Därför säger Liberalerna att reduktionsplikten borde vara ungefär tolv procent. M och KD har sagt att den borde vara sex procent. SD sa att den borde vara 0 % och nu är den på 10. Jag är inte nöjd, men jag skulle ändå säga att svenska väljare tydligt kan se vilken funktion Liberalerna fyller i svensk klimatpolitik.”, säger Romina Pourmokthari.”Baksmälla efter valet 2022”I veckan kritiserade <a class="external-link" rel="noreferrer noopene

#818 · 35 min · 21 feb 2026

Migrationsministern om tonårsutvisningarna, utvisningarna av människor med arbete, och om förslaget att ändra permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De uppmärksammade tonårsutvisningarna visar på ett problem i lagstiftningen, menar migrationsminister Johan Forssell (M). ”Det är uppenbart att det finns någonting som skaver här”, säger han, och fortsätter:”Jag vill att det ska gå bra för människor som kommer till Sverige och jag vill att den som arbetar och anstränger sig, och gör allting rätt ska ha möjlighet att stanna här.”De uppmärksammade tonårsutvisningarna kommer dock inte att stoppas i närtid, men migrationsminister Johan Forssell (M) vill göra det möjligt för den här gruppen att slutföra sina gymnasiestudier. ”Framför allt är det väl så att elever som går på gymnasiet ska gå på gymnasiet, och slutföra det. Det är väl egentligen det jag tycker är ”glitchen” i systemet. Då har vi bett om ett förslag som vi nu tittar på och arbetar med, som man kan säga egentligen ger den gruppen lite längre möjligheter att just slutföra gymnasiet.” De så kallade tonårsutvisningarna rör unga personer som kommit till Sverige med sina föräldrar, men inte hunnit få egna permanenta uppehållstillstånd innan de fyllt 18 år. Efter 18-årsdagen räknas de som vuxna, och om de får uppehållstillstånd eller ej ska då prövas utifrån deras egna skäl att vistas i landet.Johan Forsell vill att den här gruppen ska få möjlighet att slutföra gymnasiet, och först efter det ska deras egna skäl att stanna i Sverige prövas. Men det kommer dröja innan den lagstiftning han vill se finns på plats. "Jag är angelägen om att hitta en lösning för den här gruppen skötsamma unga vuxna så att de ska kunna gå klart gymnasiet (...). Men det kräver ny lagstiftning och vi arbetar för högtryck med den här frågan”, säger han. Den nya lagstiftningen kan inte vara på plats förrän tidigast i början av 2027. Ska de här tonårsutvisningarna pågå fram till dess? ”Vi arbetar för högtryck med frågan. Jag är angelägen om att hitta en lösning och vi kommer att återkomma så fort vi har ett beslut. Självfallet vill jag också att en ny lagstiftning ska börja gälla så fort det bara är möjligt. Men jag är också angelägen om att det ska ske på rätt sätt”, säger Johan Forssell (M).Kritiserade utvisningar av människor med jobbSe

#817 · 35 min · 14 feb 2026

Hör Sveriges överbefälhavare Michael Claesson om Grönlandskrisen, säkerhetsläget och försvarets upprustning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ÖB Michael Claesson utesluter inte att det allvarliga säkerhetsläge Sverige befinner sig i kan bli sämre.”Det här är ett mycket allvarligt säkerhetsläge totalt sett och det finns fortfarande ett utfallsrum som kan gå åt olika håll”Hur skulle du säga att de militära riskbedömningarna förändrats av att USA:s överbefälhavare, president Trump, faktiskt hotat en Nato-allierad, Danmark, kring Grönland? ”Jag uppfattar nu att en mycket spänd dialog har övergått till någonting annat mer rimligt i fråga om den politiska diskursen. (..) Det militära samtalet har egentligen genom hela processen varit väldigt stabilt och tydligt och bra och har på olika sätt också stöttat den politiska dialogen. Så jag upplever att vi har ett annat tonläge nu”, säger ÖB Michael Claesson.När Sverige, som ett av flera europeiska länder, under Grönlandskrisen skickade tre officerare till Grönland för att delta i en övning reagerade Donald Trump med hot om tullar, och han påstod att svenska och europeiska militärer begett sig till Grönland med okänt syfte.Var det en risk ni kalkylerade med, att USA:s president skulle uppfatta detta som en ovänlig handling? ”Nej, egentligen inte. Hela den här aktiviteten handlade ju om att delta i planeringen av en sedan tidigare förberedd danskledd övning på och kring Grönland. Därmed fanns det ingen anledning att utgå ifrån att det här skulle utlösa någon typ av motreaktion”, säger ÖB Michael Claesson. Så det var en överraskning för er att presidenten reagerade så? ”Ja, i det avseendet måste jag säga det”, säger ÖB Michael Claesson. Han fortsätter: ”I det här sammanhanget så var det faktiskt på det viset att vi informerade, vi informerar ju i NATO-spåret. Där finns ett antal så kallade dubbelhattade chefer som både har befattningar i den amerikanska kommandostrukturen likväl som i Nato. Med det utgår vi ifrån att informationen om både syfte och anledning går vidare, och så småningom når den politiska nivån”, säger ÖB Michael Claesson. Behövs europeiska kärnvapenFör att Europa ska kunna försvara sig mot Ryssland utan stöd av USA menar ÖB Michael Claesson att det behövs en europeisk kärnvapenavskräckning. “Jag tror att ska man vara seriös i resonemangen kring någon form av självständig europeisk förmåga då må

#816 · 35 min · 7 feb 2026

Hör Henrik Vinge, vice partiledare för Sverigedemokraterna, om synen på Donald Trump, Liberalerna och om att återkalla medborgarskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Vinge, vice partiledare för Sverigedemokraterna och ordförande i justitieutskottet var på plats i Davos under årets upplaga av Världsekonomiskt forum, där mycket handlade om Donalds Trumps anspråk på Grönland och tullhot mot Sverige och andra europeiska länder. Henrik Vinge (SD) anser att Europa under de här dagarna visade att man kunde enas och dra en gemensam gräns. ”Man är kapabel att enas bakom de grundläggande principerna och man är beredd att stå upp mot USA i ett läge där de går över gränsen. Det gav mig hopp och en känsla av tillförsikt att vi kan ta oss ur den här tiden med en bibehållen ordning, där vi fortsatt kan värna en regelbaserad världsordning. En ordning där demokratiska länder kan lösa konflikter utan att ta till våld”, säger Henrik Vinge (SD).Bland andra utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har efter USA:s anspråk på Grönland lyft att det kan vara läge att reformera beslutsfattandet i EU, så att exempelvis fler beslut kan fattas med enkel majoritet och på så sätt få ett mer handlingskraftigt EU. Henrik Vinge (SD) vill värna och stärka EU-samarbetet när det gäller exempelvis försvarssatsningar, men tycker i nuläget att man ska gå försiktigt fram.”Vi behöver naturligtvis omvärdera en hel del saker kring relationerna till andra länder, relationerna till USA, samarbetet i Europa. Men vi kan inte lättvindigt ge upp vår nationella suveränitet. Jag tror att man behöver uttömma de möjligheter som finns att faktiskt kunna få ett effektivt beslutsfattande inom Europa innan man på allvar börjar diskutera att ge upp den typen av nationell suveränitet. För det skulle få väldigt stora konsekvenser på andra områden också”, säger Henrik Vinge. På vilket sätt har den senaste tidens händelser fått Sverigedemokraterna att omvärdera er syn på Trump-administrationen? ”Det är väl helt uppenbart att den utveckling som har skett i USA, den visar att den här Trump-administrationen, den infriar inte på något sätt de löften som jag tror att många personer som har politiska åsikter högerut hade hoppats på. Många såg det här som någon sorts revansch mot woke och vänsterkrafter, som hade dominerat i ett par decennier. Man ville se en uppgörelse med olika typer av vänsterpolitik. Det fick man kanske i viss mån, men det man också fick, det var en oförutsägbarhet och ett USA som inte längre är berett att ta det ansvar som alla andra förväntar sig att de ska ta. Det, sammantaget, tror jag att väldigt få känner sig nöjda med”, säger Henrik Vinge (SD).I november i fjol publicerades den amerikanska nationella säkerhetsstrategin. I <a class="external-

#815 · 35 min · 31 jan 2026

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) om veckans tullhot från Donald Trump, den svenska statsskulden och matmomsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ser allvarligt på att USA:s president Donald Trump i veckan använde hot om höjda tullar för att ta över ett annat lands territorium.”Det här tog ändå saker och ting till en ny nivå. Just att man använder ett hot eller försöker utpressa oss och Danmark, och andra länder för att få Grönland. Det är obehagligt, och jag är glad över att eländet tog slut efter några dagar”, säger Elisabeth Svantesson (M).Finansministern menar att svensk ekonomi är väl rustad inför fortsatt turbulens, och att den tack vare Sveriges låga statsskuld, kapitalmarknad och innovationer är ”Trump-säkrad”, som hon uttrycker det.Hur kan en så exportberoende ekonomi som Sverige någonsin vara Trump-säkrad? USA är Sveriges tredje största handelspartner.”Vi är känsliga för störningar i världshandeln. Det jag menar handlar om de offentliga finanserna”, säger Elisabeth Svantesson.Efter Donald Trumps tullhot mot Sverige och andra europeiska länder behöver Sveriges regering ha en tuffare retorik gentemot Trump, anser finansministern.”Hela situationen är absurd och ledsam att vi har en president som agerar på det här sättet. Vi i regeringen har varit tydligare och skruvat upp tonläget för att den amerikanska presidenten ska förstå att det här är ingenting som vi kan gå med på. Den här tonaliteten och oförutsägbarheten som drabbar oss och många andra, den är inte rimlig”, säger hon.På grund av hotet om tullar pausades i veckan godkännandet av handelsavtalet mellan USA och EU, som blev klart i somras. Trots turbulensen tycker Elisabeth Svantesson att handelsavtalet nu ska godkännas.Den allmänna bilden var att EU gick med på det här i utbyte mot stabilitet och förutsägbarhet. Är den grundtanken fortfarande rimlig?”Jag förstår verkligen att man kan ifrågasätta det här. Man kan tänka sig att det kanske blir en diskussion och eventuellt en paus”, säger Elisabeth Svantesson. Hon fortsätter:”I grunden är det bra med avtal med USA, men man kan ifrågasätta det här läget. Trovärdigheten och tilliten har ju självklart naggats i kanten”. Kritik mot underskott i budgetenRegeringen har kritiserats för att statsskulden ökar på ett sätt som <a class="internal-link" target="_self" href="https://www.sverigesradio.se/avsnitt/riksbankschef-erik-thedeen-att-skapa-europeiska-betalsystem-ar-viktigt-p

#814 · 35 min · 24 jan 2026

Sveriges Kommuner och Regioners ordförande om vad det innebär för kommunerna när det föds färre barn, och om hur arbetsmiljön kan förbättras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Socialdemokraten Anders Henriksson är ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som är en medlems- och arbetsgivarorganisation för Sveriges alla 290 kommuner och 21 regioner. Det gör SKR till Sveriges största arbetsgivarorganisation. ”När vi samlar oss i en gemensam organisation, då blir vi väldigt kraftfulla och blir en viktig röst. Det är en röst som jag tycker att man ska ta tillvara och lyssna på”, säger Anders Henriksson (S), ordförande för SKR.SKR har de senaste åren kritiserats för att ha en otydlig roll, där kritiker bland annat lyft brist på transparens och möjlighet att utkräva ansvar. Till exempel lyder inte SKR under offentlighetsprincipen.”Om den statliga nivån vill utreda hur offentlighetsprincipen skulle kunna påverka oss och andra liknande organisationer, så är det en väg man kan titta på”, säger Anders Henriksson (S). Vems intresse har ni främst för ögonen, arbetsgivarnas eller medborgarnas?”Det är en balansgång och en utmaning. Men det som är viktigt för oss är att i den roll vi har som företrädare för SKR är vi en arbetsgivarorganisation. Det innebär att vi måste ta det ansvaret och se till helheten. Vi har väldigt bra politiska diskussioner på SKR, över partigränserna, kring arbetsgivarrollen där vi i de allra flesta fall är helt överens”, säger Anders Henriksson (S).Föds färre barnSverige står inför en demografisk förändring med en åldrande befolkning. Det föds allt färre barn samtidigt som andelen äldre över 80 år ökar. Anders Henriksson (S) menar att det här är en ganska dramatisk situation, som berör alla kommuner oavsett storlek eller var i landet de ligger. SKR tror att uppemot 800 förskolor och cirka 700 grundskolor kommer att behöva slås ihop eller läggas ner. Behovet av förskollärare väntas minska med 12 procent fram till år 2033, och behovet av grundskolelärare med 15 procent. Fackförbundet Sveriges Lärare menar att de minskade barnkullarna ger möjlighet till mindre barngrupper i förskolan och färre barn per klass i skolan.

#813 · 35 min · 17 jan 2026

Utrikesministern om det säkerhetspolitiska läget och USA:s anspråk på Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) menar att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt efter USA:s attack mot Venezuela, USA:s anspråk på Grönland och kriget i Ukraina. USA:s agerande i Venezuela är enligt utrikesministern inte förenligt med folkrätten. Hon menar att händelsen utgör ett farligt prejudikat, när den regelbaserade världsordningen utmanas.”Nu skulle jag säga att vi befinner oss vid ett vägskäl där vi måste bestämma om vi ska fortsätta stå upp för folkrätten, vilket jag tycker att vi ska göra. Eller om vi ska öppna upp för någonting annat som jag bedömer är mycket farligare, där det just blir de stora starka makterna som kan ta sig rätt på mindre länders bekostnad”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s anspråk på GrönlandUtrikesministern säger att de amerikanska hoten mot Grönland är mycket allvarliga. Tidigare har hon sagt att det gäller att ha is i magen när USA uttryckt att de vill ta kontroll över Grönland. Men nu säger hon att läget förändrats.“Nu är det inte längre bara ord från den amerikanska administrationen som är annorlunda jämfört med vad vi är vana vid. Vi ser också att de är beredda att snabbt agera. Det såg vi i Venezuela. Det innebär ju att man ska ta det de säger på allvar och agera för att utfallet ska bli i enlighet med vad som är våra intressen”.Men gör det att du ser på hoten på ett annat sätt idag än för ett år sedan med tanke på det som Trump har gjort i Venezuela? ”Jag ser det något annorlunda. Det är baserat på hur man hittills har agerat från den amerikanska administrationen. Jag sprang inte händelserna i förväg då. Jag gör inte det nu, men jag anpassar naturligtvis min politik och mitt agerande utifrån vad vi faktiskt ser”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Utrikesministern medger att USA:s krav om Grönland gör Nato-samarbetet mer ansträngt. ”Det är så klart inte så här det ska låta i en försvarsallians”, säger hon. I en intervju med Donald Trump i veckan fick han frågan vilket som är hans högsta prioritet, Grönland eller att bevara Nato? Donald Trump svarar att ”Det kan bli ett val”, och att Nato i princip är värdelöst utan USA. Maria Malmer Stenergard (M) tycker att uttalandet är mycket olyckligt.”Vi vill ju bevara alliansen. Vi vill ha en stark försvarsallians i Nato”, säg

#812 · 35 min · 10 jan 2026

Vilka frågor kommer ta plats i valrörelsen 2026? Hör ett specialavsnitt med Arvid Hallén, Tove Lifvendahl, Daniel Suhonen och Maria Wetterstrand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kommer valrörelsen fokusera på de frågor som väljarna tycker är viktigast, och vilket utrymme får sjukvården? Väljarna tycker inte att det politiska samtalet är respektfullt, och att det är för mycket partikäbbel. Hur kommer det att låta under året? Och hur viktig är regeringsfrågan? Medverkar gör: Arvid Hallén, programansvarig på den konservativa tankesmedjan Oikos.Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, obunden moderat.Daniel Suhonen, socialdemokrat och chef för den fackliga tankesmedjan Katalys.Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet, och numera konsult på Millton group.Programledare: Erika MårtenssonProducent: Johanna PalmströmTeknik: Maria StillbergProgrammet spelades in 2 januari 2026.

#811 · 35 min · 3 jan 2026

Riksbankschefen om styrräntan, omvärldsrisker för svensk ekonomi, och vad det kan få för konsekvenser att Sveriges försvarssatsning finansieras med lån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten har det talats om en kommande vändning för svensk ekonomi. Nu menar riksbankschef Erik Thedéen att den är här.”Vi hade ganska starka kvartalssiffror för BNP-tillväxten, men det stöds av andra indikatorer också under andra halvåret. Man kan säga att konjunkturen har vänt, men vi har fortfarande mycket lediga resurser. Så i någon mening har vi fortfarande lågkonjunktur”, säger Erik Thedéen.Omvärldsrisker för svensk ekonomiI den senaste penningpolitiska rapporten från riksbanken lyfts oförutsägbar amerikansk utrikes- och handelspolitik som en osäkerhetsfaktor för svensk ekonomi. Också tendenser i USA om att vilja ställa penningpolitiken och den amerikanska riksbanken Federal Reserve under större politisk kontroll tas upp som en risk. Kan Donald Trump verkligen ta kontroll över USA:s centralbank? ”Det är en bra fråga. Det är delvis en juridisk fråga, och det är en del rättsfall som nu prövas. Han vill avskeda en av ledamöterna, Lisa Cook, och det är nu uppe för juridisk prövning. Det blir ett test på: Har de ett starkare skydd än andra myndighetschefer likt vi har i Sverige och likt man har i ECB, eller har man inte det?”, säger Erik Thedéen.Erik Thedéen får frågor om hur han skulle göra om det kom liknande politiska påtryckningar mot riksbanken i Sverige.”Jag vet ju vad det står i lagen, och den kommer jag följa till punkt och pricka. Där står det att politiker helt enkelt är förbjudna att ge mig instruktioner, och lika viktigt är att jag och mina kollegor i direktionen är förbjudna att ta emot instruktioner. Så skulle det bli en sån här diskussion, vilket vi inte alls är nära eller ens sett i Sverige, då skulle jag förstås vara väldigt trogen lagen”, säger Erik Thedéen.I sitt sommarprat diskuterade Erik Thedéen ”otänkbara scenarier” med USA som ett potentiellt ekonomiskt hot mot Sverige. Han menar att det med tanke på det geopolitiska läget behövs en försiktighetsprincip, exempelvis vad gäller betalningssystemen. ”Vi har till exempel två kreditkortsutgivare i Sverige som vi använder, Mastercard och Visa. Det är amerikanska bolag. Det fungerar alldeles utmärkt, men det är klokt att tänka att vi också ska ha europeiska system eller svenska system som kan fungera i det fallet att de där inte riktigt fungerar”, säger Erik Thedéen.<h2 class="mellanru

Riksbankschef Erik Thedéen

#810 · 35 min · 20 dec 2025

Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten om konjunkturläget, den gröna omställningen i basindustrin, arbetstidsförkortning och kompetensbristen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Industriarbetsgivarna är en arbetsgivarorganisation för företag inom basindustrin, de sektorer som utvinner och förädlar råvaror. Det handlar exempelvis om skogsbruk, sågverk, stålindustri, pappersbruk, gruvor och cementindustri.Till skillnad från andra ser Per Hidesten ingen vändning i svensk ekonomi.”Jag kan nog inte säga att jag just nu ser några ljusglimtar för exportindustrin”, säger Per Hidesten. ”Våra företag, som jag representerar i basindustrin, exporterar ju nästan allt som de producerar. Så det är inte den svenska marknaden det handlar om. Om man ser ljusglimtar i en svensk ekonomi är det en annan sak än den miljö våra företag lever i”, fortsätter han.Över 90 procent av varorna från basindustrin går på export. Under hösten har det lagts en hel del varsel inom exempelvis skogsindustrin, men Per Hidesten hoppas att det inte blir fler under nästa år.Av exporten från basindustrin går fem procent till USA. Men trots att det är en så liten del påverkas företagen ändå, både direkt och indirekt, menar Per Hidesten.”Det man kan säga är att om USA inför tullar och det blir svårare att exportera till USA, så påverkar det den europeiska marknaden. Det kommer in mer varor i den europeiska marknaden, som gör att konkurrensen blir hårdare och svårare”, säger Per Hidesten.Den gröna omställningen - ”otroligt stor möjlighet” I veckan enades EU:s ministerråd och parlament om klimatmål till 2040. Som ett delmål ska utsläppen av växthusgaser minska med 90 procent senast år 2040 jämfört med 1990. Samtidigt driver olika länder, politiker och branscher på för att på olika sätt bromsa, eller stoppa klimatlagar. ”Vi vill ha långsiktiga villkor. Vi vill ha långsiktiga, förutsägbara politiska beslut”, säger Per Hidesten, Får ni det från EU:s håll? ”Nej, men då kan jag tycka att om det nu skulle vara så att man inte håller fast vid den här riktningen, så är det helt klart så att det blir risker för våra företag som gör det här nu, som är inne i de här omställningsprojekten och inte vet riktigt vad de ska hålla fast vid”, säger han.Vad är det för risker? ”Det är ju risker i att om man pl

#809 · 35 min · 13 dec 2025

Miljöpartiets språkrör om varför det är så svårt att nå breda överenskommelser om skogen, förslaget om sänkt straffbarhetsålder och regeringsfrågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige täcks till 68 procent av skog, det finns fler än 300 000 skogsägare i landet, och skogsindustrin står för cirka tio procent av Sveriges export. Skogen är också en plats för rekreation, och har en viktig roll för Sveriges biologiska mångfald samt klimatet, genom att binda koldioxid i marken. Amanda Lind (MP) menar att Sverige behöver en ny inriktning i skogspolitiken för att klara av att förena dessa olika intressen. ”Det forskningen pekar på är att vi behöver se till att skogen får stå lite längre innan man avverkar den. Just nu avverkas skogen allt tidigare, och det är problematiskt för just kolupptaget. Sedan behöver vi också skydda mer skog för att värna den biologiska mångfalden”, säger Amanda Lind (MP). Hon fortsätter: ”Sedan behöver vi också se till att det vi använder skogen till, det vill säga de produkter som faktiskt kan ersätta fossila produkter, blir mer långlivade.”Hur stor avverkning ska det vara tycker ni?”Om man tittar tillbaka och ser vilka avverkningsnivåer vi hade i början av 2000-talet. Ungefär på den nivån skulle vi helt säkert klara LULUCF -målen. Det var inga små avverkningsnivåer det heller. Men vi kan inte bara göra det, utan vi måste också satsa på att stötta de små skogsägarna som vill prova nya metoder och stötta förädlingen inom industrin”, säger Amanda Lind (MP).Vad handlar det om? ”De förslag vi har lagt fram som faktiskt skulle klara LULUCF-målen innebär 15-20 procents mindre avverkning. Det här baseras på att vi de senaste åren har haft en väldigt hög avverkningstakt inom skogen. Det har bidragit till att skogarna i dag inte fångar upp lika mycket koldioxid. Därför är vi i det läge vi är i i dag”, säger Amanda Lind (MP).Vad ser du för konsekvenser för skogsindustrin om avverkningen behöver minska och vara på de nivåerna som du nämner? ”Skogsindustrin har sedan 1990 tappat över 60 procent arbetstillfällen. Det är inte på grund av klimat eller miljöpolitiken utan av andra saker. Därför ser jag att med vår pol

#808 · 35 min · 6 dec 2025

SVT:s vd Anne Lagercrantz om AI-genererade klipp, förtroendet för public service och kostnaderna för marknätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten har det stormat kring Storbritanniens public service-bolag BBC, när missvisande klipp i en dokumentär om USA:s president Donald Trump har avslöjats, och där BBC:s högste chef avgick efter att ett internt PM om problem och partiskhet på BBC hade läckt ut. SVT:s vd Anne Lagercrantz menar att en slutsats av det som hänt BBC är vikten av att förmedla även till en svensk publik att det blir fel i journalistik ibland. ”Vi hanterar stora mängder uppgifter i en rasande hastighet. Vi gör vårt allra bästa för att allt ska vara korrekt. Vi faktagranskar, vi ringer källor, vi gör research. Vi har många kontrollstationer, men ibland sker misstag”, säger Anne Lagercrantz. Hon fortsätter:”Det vi verkligen kan lära av BBC är transparens och snabbhet. BBC kände till det här felet. Man berättade inte om det, man åtgärdade det inte och det tog väldigt lång tid innan man kommunicerade”, säger Anne Lagercrantz.Nyligen uppmärksammades att SVT:s Agenda av misstag hade med ett AI-genererat klipp i ett inslag om polarisering och migration i USA. Anne Lagercrantz anser att det var ett bedrövligt och pinsamt fel. Vad är din analys av det som hände? ”Att vår källkritik brast. Vi hade inte tillräcklig koll på var klippet kom ifrån”, säger Anne Lagercrantz.Hon tror att den här typen av misstag kommer att bli vanligare.”En av de största satsningarna vi gör på SVT är att bli ännu bättre på att verifiera rörlig bild. Vi går in i en tid där vi inte längre kan lita på våra ögon och öron. Det här var dåligt av oss. Jag ber verkligen om ursäkt för det. Men vi lär oss, och vi, hela mediebranschen, inte bara SVT, måste bli bättre på det här”, säger hon.Kan ni ha publicerat sådant här material tidigare utan att det har upptäckts?”Det kan vi ha gjort, men vi är noggranna, vi har kontrollstationer och vi har experter på digital analys och verifiering. Men misstag kan ske. Och så måste man se till proportionerna. Vi publicerar 25 000 timmar bara i TV varje år och ungefär 200 nyhetsklipp varje dag. Och när vi gör fel, så ska vi vara transparenta, vi ska rätta. Det finns också ett omfattande medieetiskt och granskande system”, säger Anne Lagercrantz.Sverigedemokraterna ville med anledning av bland annat det AI-genererade klippet i Agenda kalla SVT:s ledning till kulturutskottet, men så blev det inte då övriga partier röstade nej till förslaget. Hur kommenterar du att Sveriges näst största parti begär att SV

#807 · 35 min · 29 nov 2025

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) om överenskommelsen med Somalia, och biståndets utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges bistånd genomgår för närvarande stora förändringar, i enlighet med regeringens reformagenda för biståndet. Den handlar exempelvis om fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning, att stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken och att öka det humanitära stödet för att rädda liv och lindra nöd.Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tycker att regeringen kommit en bra bit på vägen, men att det finns mycket kvar att göra innan biståndet ser ut som han vill.”Delvis brukar jag beskriva biståndet som lite av en vattenspridare. Vi är överallt hela tiden och har inte tillräcklig koll på var pengarna hamnar. Det ska nu bli tydligare vattenstrålar. Vi ska leverera på svenska intressen, och det handlar om att se till att vi har bättre koll på var pengarna hamnar”, säger Benjamin Dousa (M).Nästa år sänks biståndsramen i budgeten från 56 till 53 miljarder, och Moderaterna tycker att det skulle gå att sänka den totala biståndsbudgeten ytterligare.”Vi är fortfarande ett av de länder i världen som ger absolut mest i bistånd. Vi har ungefär dubbelt så stort bistånd per capita som i Finland”, säger Benjamin Dousa (M).Sverige har fasat ut bistånd till en rad länder, och Ukraina är det land som för närvarande får mest svenskt bistånd. Samtidigt har också andra stora givarländer, som USA och Storbritannien, sänkt biståndet under senare år.Varför minskar Sverige biståndet när nöden i världen är som störst?”Världens behov är närmast oändliga, men den svenska statsbudgeten är inte det. Vi behöver pengarna på hemmaplan. Samtidigt blir det ännu viktigare för mig som biståndsminister att säkerställa att de pengar vi har i biståndsbudgeten går till rätt saker”, säger Benjamin Dousa (M).Det övergripande målet för svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.Är det fortfarande de målen som gäller, som är viktigast för det svenska biståndet?”Ja, och sedan har vi kompletterat det med reformagendan för biståndet där vi lite mer detaljerat går in på exakt vad det innebär”, säger Benjamin Dousa (M).Sverige i

#806 · 35 min · 22 nov 2025

Ica-gruppens vd Nina Jönsson om matpriserna, den kommande momssänkningen och konkurrensen i dagligvaruhandeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige har matpriserna ökat de senaste åren, störst var ökningen mellan 2021–2023 då priset steg med 28 procent. Även under 2025 har matpriserna stigit mer än inflationstakten, och har fortsatt att stiga i oktober.Nina Jönsson, vd för koncernen Ica-gruppen där bland annat Ica Sverige med Icas alla matbutiker ingår, tycker inte att konsumenterna ska vänja sig vid att matpriserna stiger mer än andra priser. Hon menar att ökningstakten för matpriserna är på väg ner.”Sen händer det saker i världen. Det är krig och extremväder, och vi vet inte hur svenska kronan kommer att utvecklas”, säger Nina Jönsson.Sedan matpriserna ökade kraftigt under 2022 har de stora dagligvaruföretagen Ica, Axfood och Coop kritiserats för obefogade prishöjningar – som inte kan förklaras av exempelvis inflation eller ökade kostnader – samt för stora vinster. Ica Maxi, som består av knappt hundra butiker, delade ut en miljard till sina ägare under 2024.Är det rimligt?”Ja, det är väldigt viktigt att vi har lönsamma butiker”, säger Nina Jönsson. Hon fortsätter:”Alla de butikerna som är mest framgångsrika möter sina största konkurrenter vid samma parkering. Ica-systemet vilar på att vi har ”Sverige-runt-pris”. Vi behöver några stora butiker som går bra för att vi ska kunna ha samma pris in till alla butiker. Vi har ju 181 butiker som har ett negativt resultat, så det är inte långt ifrån alla som är väldigt framgångsrika.”Nina Jönsson säger att hon förstår att vinsterna för de mest framgångsrika Ica-butikerna kan sticka i ögonen.”Men de delar med sig hälften av sitt resultat tillbaka till Ica för att vi ska kunna investera”, säger Nina Jönsson.Kritik mot bristande konkurrensPå uppdrag av regeringen har Konkurrensverket granskat konkurrensförhållandena i livsmedelskedjan. För perioden 2022-2023 drar myndigheten slutsatsen att priserna på basvaror steg mer än kostnaderna, och att ”priserna hade kunnat vara lägre om konkurrenstrycket hade varit hårdare”.Nina Jönsson

#805 · 36 min · 15 nov 2025

Arbetsmarknadsministern om åtgärder mot den höga arbetslösheten, och om Liberalernas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arbetslösheten i Sverige ligger på 8,7 procent, vilket motsvarar en halv miljon människor, visar SCB:s statistik för det tredje kvartalet. Sverige har för närvarande den tredje högsta arbetslösheten i EU, och runt 150 000 personer har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i mer än tolv månader. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) tycker att arbetslösheten är för hög.”Den stora utmaningen handlar om att många av de som är arbetslösa står väldigt långt från arbetsmarknaden”, säger Johan Britz.Det handlar bland annat om personer som saknar gymnasieutbildning, är födda utanför Europa, arbetslösa över 55 år och personer med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga.Varför har ni inte lyckats bryta arbetslösheten?”Vi har ett strukturellt problem, men till det kommer också ett konjunkturellt problem”, säger Johan Britz (L).Hur många av de som är arbetslösa kan få jobb tror du?”Min utgångspunkt är att alla som kan jobba ska jobba, och att vi aldrig får ge upp om människor. Samtidigt är jag förstås inte naiv. Det finns människor som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Vi har räknat fram att det är ungefär ett helt Karlstad av utrikes födda, som saknar utbildning, som idag är arbetslösa. Och det är klart att insatser för dem är av en annan art än insatser för personer som har en utbildning, är födda i Sverige, och har blivit arbetslösa på grund av lågkonjunkturen. Men för mig är det viktigt att vi aldrig ger upp om människor”, säger Johan Britz (L).Han fortsätter:”Alla som i dag är arbetslösa ska ha insatser och hjälp så att de kommer närmare arbetsmarknaden. Eller olika typer av aktiviteter som gör att de inte fastnar i passivitet och bidragsberoende”, säger Johan Britz (L).Regeringens politik för att komma åt arbetslösheten handlar bland annat om utbildning, för att människor ska få den kompetens som efterfrågas, samt att det ska löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag.Finanspolitiska rådet har granskat regeringens politik på området. De anser att ”Bristande

#804 · 35 min · 8 nov 2025

Ukrainas nya ambassadör i Sverige, Svitlana Zalisjtjuk, om JAS Gripen, vad som kan sätta press på Putin, och Ukrainas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 22 oktober besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige, och undertecknade en avsiktsförklaring mellan Sverige och Ukraina om att Ukraina på sikt ska få köpa stridsflygplanet JAS Gripen. Ambassadör Svitlana Zalisjtjuk menar att affären skulle vara en investering i europeisk säkerhet, inte enbart ukrainsk, med tanke på exempelvis ryska sabotage i EU-området.”Gripenavtalet handlar det om hur vi ska skapa en luftsköld, inte bara för Ukraina, utan också för EU, och för Sverige. Det handlar om att stärka vår förmåga så att vi kan skydda vårt luftrum, vilket också innebär att ni kan skydda ert”, säger Svitlana Zalisjtjuk, som tillträdde som Ukrainas ambassadör i Sverige i september.När och hur JAS Gripen eventuellt skulle kunna börja levereras till Ukraina är oklart i nuläget, och enligt ambassadören diskuteras när en första leverans kan äga rum.Enligt Ulf Kristersson skulle det första JAS-planet kunna levereras tidigast om tre år, är det tillräckligt snabbt för Ukraina?”Vi skulle vilja att det sker tidigare, och vi förhandlar om att andra JAS-plan skulle kunna levereras snabbare”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Även hur ett eventuellt köp av JAS-plan ska finansieras är oklart. Svitlana Zalisjtjuk vill att det ska finansieras genom lån med säkerhet i ryska frysta tillgångar i EU.Vi har hört rapporter om att Saab, som tillverkar JAS Gripen, planerar att bygga en fabrik i Ukraina där delar av JAS Gripen skulle kunna monteras. ”Jag kan bara säga att det har diskuterats av min president, er statsminister och Saabs vd”...”Men det är för tidigt att offentliggöra något av innehållet i dessa förhandlingar”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Det är många detaljer som är oklara. Är du säker på att Ukraina faktiskt kommer att få JAS-stridsflygplanen? ”Jag är säker. På samma sätt som jag är säker på många andra saker som inte kunde hända men som ändå har hänt”, säger Svitlana Zalisjtjuk.Situationen i UkrainaNyligen har Ryssland intensifierat attackerna från luften och siktar in sig på att skada Ukrainas infrastruktur och energisystem. Svit

#803 · 35 min · 1 nov 2025

Sjukvårdsministern om vårdköerna, och hur hon vill styra sjukvården i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att korta vårdköerna har varit ett uttalat mål för både regeringen och KD. I valrörelsen 2022 talade KD om olagligt långa köer, och målet har varit att de ska kapas.Vårdgarantin innebär bland annat att en patient ska behöva vänta i max 90 dagar på att få träffa en specialist, och max 90 dagar på operation eller behandling om det är det som behövs. Men många människor står fortfarande i vårdkö. Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) menar att det finns flera förklaringar till varför så många hamnar i vårdköer.”Det handlar om brist på kompetens. Det handlar om att den kompetens som finns inte används på rätt sätt, utan att både läkare och sjuksköterskor får lägga arbetstid på andra saker, administration och annat. (...) Hade vi vetat specifikt vad det är som skapar de här köerna så hade vi inte haft de här köerna”, säger Elisabet Lann.Elisabet Lann säger att hon ser en tendens till en minskning, som hon hoppas ska hålla i sig.”Vi ser en förbättring. Köerna var som allra högst augusti 2022. Så långa köer har vi inte haft sedan. Men det går upp och ner och det varierar från månad till månad” säger hon.Ekots genomgång av väntetiderna i vården visar att det inte skett några tydliga förändringar under mandatperioden. I statistiken för de som väntat över 90 dagar för ett besök hos en specialist, respektive för en operation, syns säsongsskillnader. Jämför man olika månader med varandra både ökar och minskar köerna. Men sammantaget är vårdköerna på ungefär samma nivå. Det bekräftas även av statistik som Socialstyrelsen tagit fram till Ekot.”Tittar man på de senaste tolv månaderna från augusti 2022, jämfört med de senaste tolv månaderna från augusti 2025, för det är de siffrorna som är mest relevanta att jämföra, då är det ungefär 8 000 färre patienter som väntar. Det är alldeles för många fortfarande som väntar i kö, så det är inte så att jag är nöjd. Men jag hoppas att det här är ett tecken på en trend och en vändning”, säger Elisabet Lann (KD).Böter för regioner som inte klarar vårdgarantinFör att få ner vårdköerna har regeringen infört ett prestationsbaserat statsbidrag till regionerna. Sedan i våras finns också öronmärkta pengar för att korta köerna till operationer av grå starr, höftproteser oc

#802 · 35 min · 25 okt 2025

Justitieministern om jakten på gängtopparna utomlands, och regeringens kritiserade förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ledaren för det så kallade Dalennätverket Mikael ”Greken” Tenezos anlände i fredags till Sverige, deporterad från Mexiko där han frihetsberövades några dagar tidigare. I Sverige är han bland annat misstänkt för flera försök till mord och grova vapenbrott. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tycker det är viktigt att Mikael ”Greken” Tenezos lämnats ut och nu kan komma att lagföras här. ”Det är klart att det är viktigt att man får stå till svars för den allvarliga brottslighet som man ansvarar för. Dessutom är det en viktig signal till alla som gömmer sig i utlandet. Man kommer inte undan den svenska rättvisan. Vi ser till att ta reda på var ni befinner er. Ni blir gripna, ni blir utlämnade till Sverige. Ni kommer att bli lagförda och få ta ansvar för den allvarliga brottslighet och allt elände ni ställer till med”, säger Gunnar Strömmer. Tidigare i veckan intervjuades biträdande rikspolischef Stefan Hector i P1 Morgon om hur samarbetet ser ut mellan svensk polis och polis i de länder där misstänka gängkriminella tros befinna sig. Han tog upp att de länder svensk polis samarbetar med vill få något i utbyte.Vad har Mexiko fått i utbyte?”Jag vill inte gå in på varje enskilt land. Vad jag däremot kan säga är att ofta finns det ett starkt ömsesidigt intresse av att gripa en sån person. Det är också en person som i det land vederbörande befinner sig utgör en stor risk, har stort våldskapital, är del av organiserad brottslighet och befinner sig illegalt i ett land. Det krävs inte särskilt mycket gentjänster för att åstadkomma det här”, säger Gunnar Strömmer. Sverige har avtal om samarbeten med bland annat Förenade Arabemiraten, Irak och Turkiet. Gunnar Strömmer medger att det kan finnas risker i samarbeten med länder som inte är demokratier. ”Det är klart att vi ser pragmatiskt på de här frågorna därför att vi har ett sånt oerhört starkt intresse av att skapa lugn, trygghet och säkerhet i Sverige. (...) När vi ser att de här organiserande aktörerna flyttar utanför landets gränser, också till länder som inte i alla avseenden fungerar som vår demokratiska rättsstat, då ser vi till att det samarbete vi har lever upp till våra högt ställda krav på en rättsstat. Jag ser i praktiken inte att det är särskilt komplicerat att få till”, säger han.Att få till ett avtal med Iran skulle däremot vara mer komplicerat, anser Gunnar Strömmer. ”Det betyder inte att vi ger upp enskilda ärenden som har kopplingar till Iran. Man måste hitta andra sätt att nå resultat. När det är ett land som så påtagligt manifesterar ett motstående intresse i de här frågorna till ex

#801 · 35 min · 18 okt 2025

Hör Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson om partiets prioriteringar och vad oppositionen kan enas om i den ekonomiska politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under veckan har oppositionspartiernas budgetar presenterats, och Socialdemokraterna har i sin budgetmotion accepterat en rad av regeringens satsningar. Exempelvis sänkt matmoms, sänkt skatt på arbete och pension och billigare barnomsorg.Varför accepterar ni så många av regeringens ekonomiska förslag?”Vi har krävt att regeringen ska göra mer för att stötta vanliga hushåll under flera års tid. Om då regeringen levererar, kanske inte exakt de saker vi har föreslagit men nästan, då måste vi säga att det är bra, det är rimligt” säger Mikael Damberg.Mikael Damberg menar att det ändå finns skiljelinjer.”Regeringen gör en del tillfälliga åtgärder nu, men de tar inte tag i strukturella frågor som handlar om arbetslöshet och tillväxt. Framför allt inte strukturella frågor som handlar om att stötta barnfamiljer mer permanent. Det finns skiljelinjer kvar, men varför ska vi gå emot saker som vi har kritiserat regeringen för att inte göra tidigare?” säger han.Oppositionspartiernas ekonomiska politik spretarCenterpartiet har en ekonomisk politik som skiljer sig från de andra oppositionspartierna. Exempelvis vill Centerpartiet, till skillnad från Socialdemokraterna, sänka arbetsgivaravgifterna, minska a-kassan och sänka inkomstskatterna mest av alla partier. De vill inte heller höja barnbidraget som Socialdemokraterna vill.Hur ska de rödgröna partierna kunna styra landet ihop när skillnaderna är så stora?”I grunden tycker jag det är väldigt bra att partierna har olika uppfattningar och redovisar det för väljarna. Det skulle vara tråkigt om vi fick en amerikaniserad utveckling där det är två partier som står mot varandra. Det är bra om partierna går till val med egna program, egna reformer, och egna prioriteringar. Det är en styrka för svensk demokrati och historiskt sett har det varit bra att partier med lite olika tonvikt har ibland tvingats samarbeta och göra upp och komma vidare. Jag ser inte det som ett genuint problem att partierna har olika uppfattningar”, säger Mikael Damberg.Är det inte också en styrka för demokratin att väljarna kan få veta vad de får efter valet om man lägger sin röst på er sida i politiken?”Då spelar det väldigt stor roll vilka partier man lägger sin röst på. Ju fler röster Socialdemokraterna får, desto lättare att få igenom vår politik” forts

#800 · 35 min · 11 okt 2025

Äldre- och socialförsäkringsministern om regeringens bidragsreform, och om personalbristen i äldreomsorgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 17 september presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en bidragsreform. Den består bland annat av ett bidragstak, att de som invandrar till Sverige behöver kvalificera sig för vissa socialförsäkringsförmåner och ett aktivitetskrav för de som får försörjningsstöd, det som i dagligt tal ofta kallas socialbidrag. ”Hela bidragsreformen syftar till att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet, att vi får fler familjer som tar sig från ett utanförskap där man är beroende av bidrag, och går till arbete. Där det lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag, vilket det faktiskt inte gör idag”, säger Anna Tenje.Att det ska löna sig bättre att arbeta, är också mer rättvist enligt Anna Tenje.Vilket är viktigast, att det blir rättvist eller att de här människorna faktiskt kommer i arbete?”Jag tycker att det fina med vår reform är att man kan uppnå båda två. Det viktiga är att det är rätt och rättvist. Att man känner att det lönar sig att anstränga sig och det lönar sig att gå till jobbet. Annars är risken att man underminerar det system som vi har idag, som bygger på att man arbetar och gör rätt för sig. Och sen finns samhället där att plocka upp det om något går fel. Antingen om du blir sjuk, arbetslös eller skiljer dig och behöver hjälp och stöd. Det viktiga är att det är rätt och rättvist och att man uppmuntrar att fler jobbar, mer och att det lönar sig att arbeta och anstränga sig”.Anna Tenje och andra ministrar brukar tala om att det inte längre ska gå att ”stapla bidrag”. Men för den som har försörjningsstöd räknas andra inkomster, som exempelvis barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag och underhållsstöd, redan idag av från försörjningsstödet.”Det stämmer att det dras av. Men det som staplas är om du är en familj med väldigt många barn, då har man ju kostnadspost eller en summa pengar för varje barn och de staplas på varandra. Det är därför vi har den här begränsningsregeln efter tredje barnet, som då kommer in i bidragstaket”, säger Anna Tenje.Men att man får bidrag per barn handlar ju om att alla barnen ska kunna få en skälig levnadsnivå?”Då har man inte heller tagit hänsyn till att det i en större familj också finns stora vinster. Man kan göra större inköp och ha större förpackningar, och man kan också ärva kläder mellan barnen.”När du talar om att det staplas bidrag uppe på varann så här generellt kan man få intrycket av att det

#799 · 35 min · 4 okt 2025

Vänsterpartiets partiledare om de uppmärksammade konflikterna i partiet, förslaget om sänkt matmoms och partiets vägval inför valet nästa år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av augusti lämnade de två riksdagsledamöterna Daniel Riazat och Lorena Delgado Varas Vänsterpartiet, bland annat efter att Lorena Delgado Varas delat en antisemitisk bild. Nooshi Dadgostar säger att hon är stolt över hur Vänsterpartiet har agerat:”Det är väldigt viktigt för oss att det inte ska vara ett missförstånd kring vad vi tycker om de här frågorna. Antisemitism och rasism är ju stora samhällsproblem. Vi behöver bekämpa dem med kraft. Det här är en existentiell fråga för oss. Det ligger i vårt DNA att vi inte ställer människa mot människa. Vi vet ju hur det blir när politiker pekar finger åt grupper”, säger Nooshi Dadgostar.Om du skulle försöka dig på lite självreflektion: Vad beror det på att den här typen av saker har upptäckts i Vänsterpartiet?”Det är för att vi har gjort ett systematiskt arbete och vi har en väldigt upphettad debatt om Palestinafrågan, och då ser vi att några har gjort övertramp. Då har vi, till skillnad från andra partier, agerat på det. Samtidigt skulle jag vilja säga att jag ser ju att det här är attacker som riktas mot oss, därför att regeringen och Sverigedemokraterna själva känner ett behov av att debattera den här typen av frågor”, säger Nooshi Dadgostar. För en vecka sedan delade riksdagsledamöterna Tony Haddou och Nadja Awad bilder från en Palestinademonstration. I klippen som delades syntes flaggor med symboler för Hamas och Islamiska jihad. Klippen togs sen bort. Varför händer sånt här i Vänsterpartiet? ”Tusentals Göteborgare är ute och demonstrerar mot ett folkmord som håller på att ske. Det tränger sig in religiösa, högerextrema fundamentalister med sina flaggor. Då betyder inte det att alla de tusentals människorna är företrädda av den här enskilda, extrema fundamentalisten. Den personen måste avlägsna sig från platsen. De kommer aldrig att diktera vad vi får tycka och inte”, säger Nooshi Dadgostar.Har Vänsterpartiet gjort tillräckligt för att markera mot de delar av Palestinarörelsen som går över gränsen och blir hatiska mot judar och ursäktar terrororganisationer? ”Vi har varit hårdast av alla när det gäller att vidta åtgärder om någon medlem hos oss har trampat över en gräns. Vi kommer aldrig acceptera antisemitism och rasism. Det ligger i hela vårt DNA att hålla ihop människor mot de politiker som vill peka ut minoriteter för misslyckanden de själva har begått och genomfört.”MatmomsenNästa år sänks matmomsen tillfälligt, med målet att få ner de höga matpriserna. Men Nooshi Dadgostar tycker att regeri

#798 · 35 min · 27 sep 2025

Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram, om svälten i Gaza och Sudan, och hur minskat bistånd påverkar kampen mot hungern i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Det har nog aldrig varit så tufft att vara humanitär. Behoven har aldrig varit så stora. Vi har två bekräftade svältkatastrofer i Sudan och Gaza, det har aldrig skett tidigare i historien. Det är över 300 miljoner människor som är akut hungriga. Det är nästan USA:s befolkning. En trefaldig ökning de senaste åren”, säger Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram (WFP), världens största humanitära hjälporganisation.Sedan slutet av augusti har IPC (The Integrated Food Security Phase Classification) konstaterat att det råder svält i norra Gaza, och att det sedan förra året råder svält i delar av Sudan. Carl Skau besökte Gaza senast i juli i år, och har svårt att hitta nya ord för att beskriva situationen där.”Det är ett helvete, helt enkelt. Tusentals barn som driver runt utan föräldrar. Barn som nu svälter till döds. Föräldrar som du och jag som har fullständig panik för att de inte kan hitta mat till sina barn. Dessutom fördrivs människor igen. De har flyttat kanske 20–30 gånger och har ingenting kvar. De kommer till tältlägren som redan är överfulla.””Läget är förfärligt – sopor och avföring flyter runt. Nu blir det dessutom kallt och mycket regn under vintern. Samtidigt håller det samhälleliga och sociala kittet på att bryta ihop Det är anarki, kaos, tiotusentals unga män som driver runt planlöst. Det är ett väldigt besvärligt läge på ett sätt som vi inte har sett nån annanstans.”Carl Skau menar att den kaosartade situationen i Gaza har intensifierats den senaste tiden.”Lastbilar fastnar i stora folkmassor där desperata civila hugger en säck från lastbilen och rusar iväg. Det kommer vi att behöva acceptera under några veckor till om vi behöver komma tillbaka till den ordnade formen av matutdelning”, säger Carl Skau.Vad är det som behövs akut? Det är ju en konstaterad svältkatastrof"Ett eldupphör är det enda som skulle kunna vända det helt. Men om vi ska hantera det på nåt sätt behöver vi mycket högre volymer. Det går inte att fortsätta droppmata befolkningen, för det skapar kaos”, säger Carl Skau. Att FN:s livsmedelsprogram inte får in mer mat för närvarande beror enligt Carl Skau på Israels agerande. ”Det saknas politisk vilja att ta de beslut som krävs för att

#797 · 35 min · 20 sep 2025

LKAB:s vd Jan Moström om vad som ska hända med Kiruna när gruvan tar allt mer mark i anspråk, och om det omdebatterade Hybrit-projektet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av augusti meddelade LKAB att ytterligare 6000 människor måste flytta från sina hem på grund av sprickor i berget under stan som orsakats av gruvbrytningen. Vilket är ditt budskap till de människor som påverkas nu? ”Tyvärr är det ju så att en förutsättning för vår gruvverksamhet är att vi faktiskt får tillgång till mark. Och tyvärr, den mark som vi måste ha till Kirunagruvan den går in under samhället, den är under staden”, säger Jan Moström, LKAB:s vd.”Jag skulle nog säga att absolut överväldigande majoritet i Kiruna är väl medveten om den situationen. Men givetvis är det ju så att när det händer, och dessutom den storlek, att det påverkar människor väldigt, väldigt mycket.”Jan Moström hoppas samtidigt att de här områdena inte är de sista som LKAB tar i anspråk.”För att vi ska fortsätta att utveckla och vara ledande leverantör av högkvalitativ järnmalm till Europa så måste vi fortsätta att ta mark i anspråk. När vi slutar ta mark i anspråk ser vi ett nedläggningsscenario för Kirunagruvan, och det hoppas jag är väldigt långt i framtiden. För, återigen, Kiruna stad och Kirunagruvan kommer under överskådlig tid att leva i symbios. En förutsättning för att Kiruna ska utvecklas på ett positivt sätt, det är att vi fortsätter att utveckla Kirunagruvan. Det kommer att betyda uppoffringar från båda parter för att möjliggöra att vi kan utveckla båda bitarna”, säger Jan Moström. Hur ska ni få Kirunabornas acceptans för att det här är rimligt?”Jag är helt övertygad om att vi har en väldigt stor acceptans i Kiruna för att genomföra den här samhällsomvandlingen. De som jobbar direkt åt oss eller våra entreprenörer är så väl medvetna om att en förutsättning för att Kirunagruvan ska fortsätta att producera är att vi gör detta. Man kan väl kalla det att av två onda ting så är det mindre onda att göra det här”, säger Jan Moström. ”Nästan all mark runt Kiruna är skyddad av ett eller annat intresse, det betyder att det är väldigt många målkonflikter här. Det är de målkonflikterna som det är viktigt att de tydliggörs, och att de på något sätt beslutas: Vilket ändamål är viktigast och höst prioriterat? Det är väl egentligen den fråga som staten äger, att säga, i de här målkonflikterna, hur ska de lösas ut", säger Jan Moström.Hittills har LKAB inte fått några besked från regeringen."Det svar vi har fått än så länge är att det är under bearbetning. hur det här ska gå till.”När måste ni ha ett besked? "Jag kan inte säga ett direkt datum, men ju mer vi skjuter på det desto mer tidsansträngt blir

#796 · 35 min · 13 sep 2025

Liberalernas partiledare om friskolor, kriget i Gaza och svenskarnas värderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under Liberalernas landsmöte senare i höst ska partiet ta ställning till vilken regering de ska ställa sig bakom efter valet nästa år. I Ekots lördagsintervju upprepar partiledaren Simona Mohamsson att hon tycker att Tidö-samarbetet som det ser ut idag fungerar bra, och att hon helst skulle se en liberal statsminister.”Det vore konstigt om jag inte tycker att liberaler borde ha den mäktigaste posten. Men det samarbete vi har idag i Tidösamarbetet funkar bra. Jag ser inte varför vi ska ändra på det.”, säger Simona Mohamsson.Men SD kräver att få sitta i en regering efter valet. Är du beredd att släppa fram Ulf Kristersson som statsminister om han vill leda en regering med SD -ministrar?”Min utgångspunkt är att vi ska fortsätta ha det samarbetet vi har. Jag tycker ytterst att frågor om hur man ska hantera Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet behöver ställas till dem som ska komma fram med ett regeringsförslag. Men min utgångspunkt är att vi ska fortsätta med det samarbetet på det sättet vi har idag, även efter nästa val.”, säger Simona Mohamsson.Vinstbegränsningar för friskolorEtt statlig utredning har lagt fram förslag om vinstförbud för bland annat nystartade friskolor, skolor som missköter sig samt skolor som får riktade statsbidrag. Skolverket anser att förslaget om vinstförbud för nystartade skolor kommer att gynna de stora skolkoncernerna.Vad tror du, kommer ditt förslag att leda till det?”Jag försöker vara väldigt tydlig och kan vara tydlig igen här till dig. Jag kommer inte att utesluta något när det gäller att kunna mota de krafter i svensk skola som inte är intresserade av barnens utbildning och sätter andra intressen före. Vi har sett hur extremister har tagit ut pengar, eller haft våffelstugor. Men vi har också sett konsekvenserna. Det handlar om obehöriga lärare, glädjebetyg eller att man skär ner på utbildning.” säger Simona Mohamsson.”Mitt löfte är att lägga fram förslag som har majoritet i Sveriges riksdag för att se till att barnens utbildning går före börsintressen. Det kommer jag att göra.” säger Simona Mohamsson.Utredningsförslagen kommer göra det möjligt för skolföretagen att fortsätta ta ut vinst.På vilket sätt tyck

#795 · 35 min · 6 sep 2025

Magdalena Andersson (S) om finansieringen av försvaret, vinstförbud i skolan och behovet av en nationell säkerhetsrådgivare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av de stora ekonomiska frågorna i svensk politik framöver är hur försvaret ska finansieras. I våras kom partierna överens över blockgränserna om att lånefinansiera stora delar av försvarsuppbyggnaden. Men utgifterna kommer ligga kvar permanent. Många bedömare, exempelvis tidigare statsministern Göran Persson och Finanspolitiska rådet, anser att det är olämpligt att bekosta stora, permanenta utgifter med lån, i och med att man då låter framtida generationer betala. Tycker du att Socialdemokraterna talar klarspråk om de ekonomiska uppoffringar som kommer att krävas?”Jag har försökt ta upp det, bland annat i mitt tal till partikongressen när jag drog upp riktlinjerna för Socialdemokraterna under 2030-talet. Då var jag tydlig med att vi inte kan lova allt åt alla.. Det är viktigt att ha ett tydligt budskap om att det finns stora investeringar vi behöver göra i Sverige. Då kan man inte göra allt på en gång”, säger Magdalena Andersson. Tveksam till nationell säkerhetsrådgivareMagdalena Andersson är osäker på om hon kommer behålla posten nationell säkerhetspolitiska rådgivare, om Socialdemokraterna vinner valet hösten 2026. ”Det vi har sett de senaste åren från statsministerns kansli har väl inte gett sken av att det är ordning och reda hur man hanterar hemliga papper och sånt”, säger hon. Är det en bra sak för Sveriges säkerhet att det finns en sån här funktion? ”Jag tror inte att det är nödvändigt. Det finns för och nackdelar med olika sätt att organisera det. Att det här skulle vara nödvändigt för Sveriges säkerhet ser jag inte”, säger Magdalena Andersson. ”Exakt hur jag vill organisera statsministerns kansli har jag inte tagit ställning till än. Jag tyckte att det fungerade bra som det var när jag var statsminister, och under Stefan Löfvens tid.”Förbud mot vinstuttag i skolanSocialdemokraterna har under flera år drivit frågan om att förbjuda skolföretag att ta ut vinst, men inte fått igenom sina förslag i riksdagen. Hur ska det gå till den här gången? ”Man kan tänka sig olika modeller. Ett sätt är att aktiebolag förbjuds i skolan, men jag är öppen för andra sätt”, säger Magdalena Andersson. ”Det blir ju nån form a

#794 · 35 min · 30 aug 2025

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) om public service-propositionen, pengarna till kulturen och bildning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I höst ska riksdagen rösta om regeringens förslag om villkoren och finansiering för public service. Inom Moderaterna finns det många som vill se ett smalare public service, som belastar statsbudgeten mindre. Men kulturministern tycker inte att förslaget som riksdagen ska anta går för försiktigt fram.”Det här är ett balanserat sätt att kunna uppfylla politikens intention med public service. Man ska komma ihåg att public service är enormt viktigt för att upprätthålla den demokratiska infrastrukturen i Sverige”, säger Parisa Liljestrand (M).Hon anser att det finns ett brett stöd i riksdagen kring public service uppdrag framöver, trots att oppositionen inte står bakom förslaget. ”Vi är överens om att vi vill ha ett fritt och oberoende public service som har långsiktiga villkor för framtiden. Vi är överens om att vi ser att public service behöver mer finansiering. Däremot är vi inte överens om nivån på finansieringen”, säger Parisa Liljestrand. Vanligtvis kommer partierna överens om finansieringen över blockgränserna, men kulturministern anser inte att det är ett problem att man inte gjort det den här gången. ”Jag tycker inte att det är ett problem när vi haft en parlamentarisk hantering. Vi ser att vi i stor utsträckning är överens om väldigt mycket.”Vill se mer privat finansieringOm några veckor presenteras statsbudgeten, men kulturministern utlovar inga nya pengar åt kulturen. ”Vi måste lägga pengar på försvaret, på att försvara Ukraina. Vi måste lägga pengar på vårt rättsväsende och på polis. Det är uppenbart att när de kostnaderna ökar på det sättet kommer andelen att minska för kulturbudgeten, och det är inte bara kulturbudget. utan det är andelar som har minskat även på andra anslag.”, säger Parisa Liljestrand.Det du talar om kommer att fortsätta kosta mycket pengar. Behöver kulturlivet ställa in sig på att kulturens pott i budgeten minskar?”Vi förhandlar budgeten nu, och det är svårt att säga nåt om den. Det jag kan konstatera är att vi har en lågkonjunktur som pågår. Vi har haft några tuffa år bakåt med recession och hög inflation. Det är klart att allt det här gör att vi måste kunna prioritera.”, säger Parisa Liljestrand.Regeringen vill att den privata finansiering av kulturlivet i Sverige ska öka, till exempel från företag, stiftelser och privatpersoner. Men en risk med det är att kulturutövarna anpassar sitt i

#793 · 35 min · 23 aug 2025

Finansmarknadsministern om finansiering av ny kärnkraft och lättnader i amorteringskraven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Regeringen har lovat att bygget av ny kärnkraft ska påbörjas före nästa val. Den 21 maj gav riksdagen klartecken till en ny modell för finansiering av bygget. Upp till fyra nya reaktorer för hundratals miljoner kronor ska finansieras genom statliga lån, ett garanterat lägsta pris på el och ett system för delning av risk och vinst mellan staten och kärnkraftsbolagen.Klubbades med liten marginalBeslutet som innebär en av de största statliga satsningarna i Sverige på mycket länge, fattades med tre rösters marginal i riksdagen. Finansmarknadsminister Niklas Wykman som är ansvarig för finansieringen av bygget av ny kärnkraft säger dock att många står bakom beslutet. ”Här upplever jag ändå att det finns en bred uppbackning - både i det svenska samhället, bland svensk industri, jobbskapare och fackförbund - kring att man är för att det kommer ny kärnkraft på plats,” säger han.Näringslivet har gång på gång önskat en långsiktig överenskommelse över blockgränserna för att våga investera. Men trots det har regeringen inte försäkrat sig om Socialdemokraternas stöd före riksdagsbeslutet.”Om jag ska vara helt ärlig så oroar det mig inte så mycket. Sverige behöver ny baskraft. Det vet Socialdemokraterna om. Man får inte låta det politiska spelet stå i vägen för att lösa Sveriges problem,” säger Niklas Wykman.”För mycket ideologi”Finansieringsmodellen har fått kritik från en rad remissinstanser. Dels är det osäkert hur mycket satsningen på ny kärnkraft kommer att kosta skattebetalarna i slutändan. En annan återkommande kritik är att den ensidiga satsningen på ny kärnkraft kan tränga undan investeringar och innovation inom andra kraftslag. Kritiken kring den ensidiga satsningen på ny kärnkraft kommer också från högerhåll, att det skulle vara ideologiskt tveksamt för ett marknadsliberalt parti att ge så omfattande stöd till en enskild industri. ”Det för mycket ideologi i energifrågan generellt, det är skadligt för Sverige. Man behöver komma bort från det och titta på praktiska lösningar,” säger Niklas Wykman. Han lyfter fram att stödet är avgränsat till fyra reaktorer under en uppstartsfas. När man väl kommer igång så är bedömningen enligt Wykman att industrin ska klara sig på en mer marknadsmässig grund.Lättnader i amorteringskravetEtt annat viktigt vallöfte från Moderaterna handlar om amorteringskravet. Strax före valet lovade partiet att kravet skulle pausas. Nästa vecka kommer regeringen att föreslå lättnader i amorteringskraven för bolån. Någon paus i amorteringskraven är dock i

#792 · 35 min · 14 jun 2025

Utrikesministern om regeringens skarpare kritik mot Israels agerande i Gaza och om läget i Ukraina, Sveriges mest prioriterade utrikesfråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan mitten av maj har regeringen gradvis skärpt tonen mot Israels agerande i Gaza, där en svältkatastrof nu hotar efter att Israel blockerat tillgång på mat. Möjligt krigsbrottAtt använda svält som vapen är ett krigsbrott, enligt internationell humanitär rätt och utrikesminister Maria Malmer Stenergard ser allvarligt på Israels agerande. ”När man nu inte har något svar på hur humanitär hjälp ska komma in så att man ska kunna minska risken för svält. Ja, då är det mycket svårt att se att skulle vara förenligt med den internationella rätten,” säger Maria Malmer Stenergard.På frågan om Israel begår krigsbrott när tillgången på mat blockeras i Gaza, svarar utrikesministern att det kan handla om det och att det därför är viktigt att en domstol utreder saken. Namnger israeliska ministrar på sanktionslistaSverige stödjer en granskning av EU:s omfattande samarbetsavtal med Israel och driver också EU-sanktioner mot två extremistiska israeliska ministrar, finansminister Bezalel Smotrich och säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir. Tonen i kritiken mot Israel blir skarpare också i EU-kretsen, enligt Malmer Stenergard.”Jag är lika frustrerad som många andra i Sverige, men också i Europa. Och jag hör en helt annan tongång nu i rådsmötena som jag sitter i. Där finns det en helt annan frustration bland medlemsländerna.”Inget återupptaget stöd till UnrwaDen svenska regeringen stoppade i fjol stödet till FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar, Unrwa. Detta efter att Israel förbjudit organisationen att verka i Gaza. Trots uppmaningar från flera biståndsorganisationer, uppger Maria Malmer Stenergard att det inte finns några planer på att återuppta stödet.”Det handlar ju om att vi ser till det lilla barn som svälter i Gaza. Vad är vår största sannolikhet att få in hjälp till det barnet? Då har vi bedömt att det inte var särskilt sannolikt att det skulle kunna gå via Unrwa, utan det var större sannolikhet att vi skulle kunna nå fram via andra organisationer,” säger Maria Malmer Stenergard.Utrikesministern menar att vi nu står vid en slags vändpunkt. Hur vi kommer att se på Israels agerande mot palestinierna i framtiden avgörs nu, säger utrikesministern och pekar på de senaste veckornas utveckling i Gaza.”Jag hoppas att vi ser en annan utveckling framöver. Men jag är mycket, mycket orolig,” säger Malmer Stenergard. Ryssland vill inte ha fred Regeringen har pekat ut stödet till Ukraina som sin största utrikespolitiska uppgift. Mycket av Ukrainas öde kommer avgör

#791 · 35 min · 6 jun 2025

Volvo Cars nygamle vd Håkan Samuelsson om hur sparpaket, ny amerikansk lagstiftning och Donald Trumps tullar påverkar framtiden för ett av Sveriges största företag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan kom Volvo Cars med ett storvarsel. 3000 tjänster ska bort, varar de flesta i Sverige. ”Vi har dragit på oss mycket kostnader de sista åren och det är naturligtvis smärtsamt för dem nu som får lämna. Men det är någonting som är nödvändigt,” säger Håkan Samuelsson om nedskärningarna. Fördjupat samarbete med kinesiska GeelyFör att sänka kostnaderna ytterligare kommer Volvo Cars fördjupa sitt samarbete med den kinesiske ägaren Geely. ”Vi kommer samarbeta med olika bilmärken inom gruppen och det är framförallt när det gäller de mekaniska komponenter i en bil. Volvo är ju ganska små och har en stor fördel om vi kan använda samma komponenter och system som Geely använder,” säger Håkan Samuelsson. Troligt med kinesisk batteripartnerSedan den tidigare partnern Northvolt gått i konkurs letar Volvo efter nya samarbeten till den planerade batterifabriken i Göteborg. Nu lutar Volvo Cars åt att samarbeta med kinesiska batteritillverkare. “En kinesisk teknologipartner för batteriteknologi är nog ganska trolig. Vill vi bygga upp det här kunnandet i Europa så tror jag att det är kinesiska partners vi ska ta in. Där har vi en unik möjlighet att hitta ett sånt samarbete.”Några förhandlingar har dock inte inletts, säger vd Håkan Samuelsson till Ekot.Ny lagstiftning kan sätta stopp för försäljning i USAVolvo Cars säljer var femte bil i USA och kan komma att påverkas av en ny amerikansk lagstiftning som förbjuder kinesisk teknologi i uppkopplade bilar från modellår 2027. Enligt bedömare kan lagstiftningen komma att innebära ett säljstopp för Volvos bilar i USA, men Samuelsson menar att Volvo inte kommer att drabbas av förbudet.”Jag är trygg med att vi fortsätter att driva verksamhet i USA. Man ska också ta med att den här ekvationen väger in att vi har varit i USA i 70 år. Vi har skapat mer än 10 000 jobb och vi har betalat skatt i 70 år i USA,” säger Håkan Samuelsson.Gäst: Håkan Samuelsson, vd Volvo CarsProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Victor JensenProducent: Stina FischerTekniker: Lotta Linde-RahrIntervjun spelades in på förmiddagen, fredag den 30 maj 2025.

#790 · 35 min · 31 maj 2025

Svenska diplomaten Olof Skoog är en av de viktigaste gestalterna när EU:s utrikespolitik tar form i en turbulent tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Som biträdande generalsekreterare för politiska frågor vid EU:s utrikestjänst är Olof Skoog en av utrikeschefen Kaja Kallas närmaste män och han tillträdde i en tid då den globala världsordningen ställts på ända.”Det känns ibland som att vara en målvakt i bandy. Det är hårda bollar som kommer i hög fart. Man har ganska få skydd. Dessutom har en av våra närmsta och bästa medspelare börjat slå skott mot eget mål”, säger Olof Skoog och syftar på USA:s president Donald Trump. Kriget i GazaMed bakgrund som EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och FN-ambassadör har Olof Skoog följt situationen i Gaza under många år. Han upplever att inställningen till Israel är ett undantag när det gäller enigheten mellan EU:s medlemsländer.”I nästan alla andra frågor, inklusive mot Ryssland, har vi kunnat hålla ihop förvånansvärt bra. Nu ökar trycket och fler länder ställer sig på, så att säga, den humanitära rättens sida”, säger han. Civilbefolkningen i Gaza har lidit i månader när Israel blockerat all humanitär hjälp och hundratusentals människor står nu vid randen till svält samtidigt som civila attackeras varje dag. EU har fått kritik för att inte tydligt nog fördöma Israels krigföring i tid. Olof Skoog menar att EU gjort mycket, även om de inte gjort allt. ”Jag tror att alla 27 medlemsländer är precis lika förfärade som du och jag över situationen, sen är det inte alla som drar samma slutsatser av det. En del menar att vi ska utnyttja vår relation till Israel för att mer diskret och direkt till dem påtala hur oacceptabelt det här är. Andra vill mer se över vår relation till Israel och verkligen värdera om de uppfyller kraven på den relationen”, säger Olof Skoog. Han säger också att den israeliska blockaden som lett till svält samt israeliska ministrars uttalanden om en återockupation av Gaza har gjort att fler av EU:s medlemsländer har ändrat inställning till situationen och börjat ställa allt högre krav på Israel. Donald Trumps doktrin - vill skapa osäkerhetEn annan stor utmaning för EU är den förändrade relationen till USA. Donald Trumps utrikespolitik är svårtolkad för omvärlden och Olof Skoog menar att inte ens högt uppsatta amerikanska diplomater alltid vet vilken politik som gäller.”Det är svårt att prata med amerikaner just nu. Därför att många av dem vet inte själva, också på hög nivå, vad den amerikanska presidenten har i kikaren eller var han står”, säger Olof Skoog.Gäst: Olof Skoog, biträdande generalsekreterare för politiska frågor vid EU:s utrikestjänstProgramledare: Johar Bendjello

Toppdiplomaten Olof Skoog

#789 · 35 min · 24 maj 2025

Språkröret Daniel Helldén om Miljöpartiets migrationspolitik, om varför de överger reduktionsplikten och om kritiken från Märta Stenevi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Daniel Helldén har varit språkrör för Miljöpartiet sedan 2023. En månad efter att han tillträtt så avgick Märta Stenevi som kvinnligt språkrör. I veckan kom hennes självbiografi där hon beskriver hur dåligt hon mådde under sin tid som språkrör.I boken pekar Stenevi på problem i Miljöpartiets organisation, där partiledaren har en svagare formell ställning än i andra partier, något som skapar otydligheter och maktvakuum och svaga ledare. Daniel Helldén säger att partiet har arbetat med arbetsmiljön och organisationen. ”Framförallt så har vi ju haft människor inne som har diskuterat med personalen, med riksdagsgruppen, och sett till att saker och ting fungerar på ett bra sätt. Sedan kan jag ju säga att sedan Amanda Lind tillträdde så har ju vi gjort om en hel del av organisationen så att den fungerar för oss. Olika språkrörspar har olika sätt att bygga upp det på. Jag vet inte riktigt varför Märta och Per hade gjort det på sitt sätt som kanske påverkade det här. Men det är ett annat kansli vi har idag. Jag tycker att saker och ting fungerar bra. Alla verkar nöjda som jag uppfattar det. Och vi arbetar på bra”, säger Daniel Helldén.Nytt partiprogramMiljöpartiets partiprogram är från 2013 och partiet håller nu på att ta fram ett nytt som ska klubbas på partiets kongress i höst. Daniel Helldén säger att flera delar behöver uppdateras. ”Det som vi gör är att fokusera mer på en rättvis omställning, en rättvis klimatomställning”... ”Sen finns ju andra saker, såklart, som har förändrats sedan det där skrevs. Vi är med i NATO nu, det blir helt andra skrivningar. Och EU-frågan behandlas på ett annat sätt”, säger Daniel Helldén.Migrationspolitik och samarbete med SÄven skrivningar kring migrationspolitiken kan komma att ändras i det nya partiprogrammet, säger Daniel Helldén. I det nuvarande står att: Sverige ska gå före i arbetet för en värld utan gränser.”Jag tror att med den förändring som är i världen så kommer det nog inte att stå riktigt på det sättet”, säger Daniel Helldén.Regeringen och Sverigedemokraterna har genomfört flera skärpningar av migrationspolitiken, skärpningar som Socialdemokraterna i de flesta fall röstat för. Miljöpartiet däremot, vill återgå till en liberalare migrationspolitik med permanenta uppehållstillstånd, familjeåterförening och att asylsökande inte ska bo i migrationscenter.Så hur ska Miljöpartiet och Socialdemokraterna ku

#788 · 35 min · 17 maj 2025

Micael Johansson om vad Europas upprustning betyder för Saab, om den transatlantiska länken och om att sälja vapen till en diktatur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har efterfrågan på försvarskoncernen Saabs krigsmateriel vuxit kraftigt. Saab har ökat i produktion och personal och försäljningen har stigit till rekordnivåer. Micael Johansson har varit vd för Saab sedan 2005 och arbetat inom företaget i snart 40 år. ”De tre, fyra senaste åren är ju ingenting som går att likna med de första 36, om jag säger så. Det har ju varit ett enormt uppvaknande i många länder. Man behöver faktiskt satsa pengar för att skapa avskräckning och försvar, att man får leva på det sättet man vill och skydda sitt land”, säger Micael Johansson.Teknikutvecklingen för krigsmateriel går snabbt, inte minst med hjälp av AI. Micael Johansson tycker att reglerna för upphandling av materiel behöver anpassas efter den snabba teknikutvecklingen, och att staten ska kunna upphandla en förmåga snarare än en viss produkt. ”Jag tror att vi måste se över upphandlingsregler och man måste se över modellen för hur man gör affären. Jag ser framför mig mer en prenumerationsmodell, ett abonnemang på en förmåga som hela tiden utvecklas”, säger Micael Johansson. Inte orolig för relationen till USASaab har ett nära samarbete med amerikanska företag, exempelvis kommer runt hälften av komponenterna i Jas Gripen från USA. Saab säljer också materiel till USA och har egen tillverkning i landet. Micael Johansson säger att han inte är orolig för samarbetet med USA – trots president Trumps handelskrig och uttalanden om att USA inte längre ska försvara Europa.”Den transatlantiska länken är väldigt viktig. Vi har väldigt bra relationer med amerikansk industri. Vi finns etablerade i USA, betraktas som ett lokalt amerikanskt företag i USA. Vi står för stora viktiga delar i deras försvarsförmåga. Så den här länken hoppas jag verkligen kommer att fortsätta vara stark. Men det är inget snack om att vi måste ta ett mycket större ansvar i Europa”, säger Micael Johansson.Många av dina resonemang bygger på att gällande avtal gäller. Att påskrivna kontrakt gäller. Trump-administrationen har inte alltid visat respekt för rättsprinciper. Hur säker kan du vara på att påskrivna kontrakt gäller? ”Jag måste utgå från att systemet fungerar och att gällande kontrakt gäller. Det finns samarbetsavtal på försvarsområdet mellan Sverige och USA som är starka. Vi har starka avtal med amerikansk industri. Jag kan inte se att de skulle plötsligt rivas upp. För då har man förstört allt som heter regelbaserad världsordning, jag har svårt att se att det skulle hända”, säger Micael Johansson.

#787 · 35 min · 10 maj 2025

Regeringens industrisamordnare tycker att myndigheter sätter krokben för industrin och hon vill ändra myndigheternas uppdrag för att snabba på den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kristina Alvendal är chef för statliga Accelerationskontoret och en av regeringens två industrisamordnare med uppdrag att underlätta industrins gröna omställning. Hon har tidigare varit moderat borgarråd i Stockholm.Den gröna omställningen i Sverige har drabbats av flera bakslag på senare tid. Batteritillverkaren Northvolt har gått i konkurs och andra satsningar har skjutits på framtiden, avslutats eller flyttas utomlands – alltmedan USA:s president Trump skapar osäkerhet i den globala ekonomin genom sina tullutspel. Men Kristina Alvendal säger att omställningen rullar på även om det går dåligt för vissa företag.”Tittar man på hur det ser ut i hela landet, alla de hundratals företag som för flera år sedan påbörjade investeringar och förändringar i produktionslinan, så rullar den på”, säger hon.Enligt Kristina Alvendal är långsamma tillståndsprocesser i svenska myndigheter ett av de stora problemen för företagen i den gröna omställningen.”Jag skulle säga att en av Sveriges akilleshälar just nu är att det är statliga myndigheter som lägger krokben för väldigt många av de företag och de affärsidéer som skulle kunna göra att det går fortare och att Sverige verkligen går i bräschen”, säger Kristina Alvendal.När nya industrier ska etableras, uppstår ofta målkonflikter. Klimatnytta, arbetstillfällen och satsningens ekonomiska vinst, kan ställas mot till exempel påverkan på den lokala miljön, samers rättigheter eller försvarsmaktens intressen. Men enligt Kristina Alvendal bör inte en myndighet få överklaga en annan myndighets beslut på samma sätt som idag.”Den här typen av överklaganden är faktiskt någonting som försenar och försämrar för Sveriges totala möjligheter att ställa om och genomföra den gröna omställningen. I slutändan innebär ju det här att det är statliga myndigheter som har bidragit till att Sverige eventuellt inte lyckas nå klimatmålen 2030 och får betala böter till EU. Det är en ordning som är helt orimlig”, säger Kristina Alvendal.Om du får bestämma, då får försvaret inte överklaga någonting som Trafikverket har bestämt, därför att ni tycker att det försenar processen, är det så?”Vi har sagt att det är rimligt att begränsa möjligheten. Exakt hur den här uppmaningen eller instruktionen till myndigheterna kan utformas håller nu Accelerationskontoret på att utreda och diskutera med massor av olika parter”, säger Kristina Al

Kristina Alvendal

#786 · 35 min · 3 maj 2025

Jimmie Åkesson om likheten mellan SD:s ideologi och Trumps, om varför han vill banta myndigheter och så kommenterar han för första gången partiets valanalys efter EU-valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I maj har Jimmie Åkesson varit partiledare för Sverigedemokraterna i 20 år. Under de senaste månaderna har världspolitiken präglats av Donald Trump och USA:s nya utrikespolitik som förändrat världsordningen. Jimmie Åkesson säger så här om Trumps återkomst till Vita huset:”Det är klart att det samlade intrycket av det Trump har åstadkommit hittills under de här månaderna är väl inte så positivt, vare sig för Sverige eller för Europa eller för världen i stort för den delen. Det som möjligen skulle kunna ses som positivt mitt i allt kaos är väl att han har fått Europa att förstå att vi faktiskt måste rusta upp vår egen försvarsförmåga. Det är väl den positiva effekt som man kan se, men annars är det ju mestadels negativt”, säger Jimmie Åkesson.Hårdare migrationspolitik, strängare straff och mindre klimatpolitik är åsikter som förenar Trumps och Sverigedemokraternas väljare. Men Jimmie Åkesson säger att det är svårt att jämföra svensk och amerikansk politik:”Det är klart att vi har mer gemensamt med det republikanska partiet i USA än vad vi har med Demokraterna. Men det handlar ju om att vi har också en konservativ utgångspunkt. Sen är vi ju ett socialkonservativt parti, och det är väl ett begrepp som är ganska, ja, en ideologisk utgångspunkt som är ganska begränsad i ett land som USA, tänker jag”, säger Jimmie Åkesson.Flera Sverigedemokrater, inklusive Jimmie Åkesson, har uttryckt att Sverige borde inspireras av DOGE, Trumps effektiviseringsgrupp som leds av Elon Musk och som skurit ner i amerikanska myndigheter och sagt upp tjänstemän som inte är lojala med Trump. Tidningen ETC har rapporterat att sverigedemokraten Björn Söder har går runt med en lista på vilka tjänstemän i regeringskansliet som skrivit under ett visst upprop.Tycker Åkesson att det är ett problem att svenska tjänstemän har politiska åsikter eller är engagerade i politiska partier?”Nej, det måste inte vara ett problem så länge det inte går ut över det arbete som de ska utföra eftersom deras arbete är i demokratins tjänst. De är demokratins och därmed folkets förlängda

#785 · 35 min · 26 apr 2025