Ekot granskar

En grupp affärsmän som lockat småsparare med fastighetsbyggen och kryptoplattformar har haft återkommande affärer med kriminella aktörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pelle Lundahl sitter vid köksbordet med anteckningar och utskrifter.Det handlar om bolag där han själv en gång blev aktieägare – och förlorade pengar.– Totalt i de där fyra bolagen var det 45 918 kronor. Eftersom de gick i konkurs och försvann, så har man väl fått tillbaks 30 procent där. Så drygt 30 000 är ju den totala förlusten.Kommer du ihåg vad det var som lockade?– Det var väl som med allt annat, man vill köpa billigt och sälja dyrt. Och att det ska bli avkastning. Och det lät ju bra.Företaget Systemhus lanserades som Sveriges nya snabbväxande bostadsbolag med byggen på gång på en rad orter under parollen “alla ska bo”, och också innovativa projekt kring kryptovalutor.Men när Pelle skulle besöka bolagsstämmorna för tre av företagen på ett hotell i Stockholm så var det något som inte stämde.– När vi hade suttit och väntat länge då gick vi till receptionen på hotellet och frågade vart det var flyttat. Men det visade sig att det hade ju överhuvudtaget aldrig varit någon lokal bokad. Då insåg man ju naturligtvis att det var ju ren bluffHan hörde av sig till både Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten och läser högt från beskedet från Ekobrottsmyndigheten:– Det ger inte anledning att anta ett brott som hör under allmänt åtal förövats.Så småningom förstod han ändå ett det startats en utredning. I november 2018 gjorde Ekobrottsmyndigheten en razzia mot Systemhus i Uppsala och beslagtog material som sedan kom att ligga till grund för en flera år lång förundersökning och rättsprocess, där så småningom fem personer dömdes till fängelsestraff för grovt svindleri.Flera av personerna bakom Systemhus ingår i en grupp av affärsmän som i olika konstellationer stått bakom företag och sajter som under mer än tio år lockat småsparare med påstådda framtidsprojekt med fastigheter och kryptovalutor.Bolagen påstås återkommande erbjuda en ny och säker plattform där pengar kan växa. Men marknadsföringen har i flera fall varit vilseledande. Systemhus såldes till exempel in med bilder från helt andra hustillverkare.Och liksom Systemhus har satsningarna gång på gång kraschat i konkurser och rättsprocesser, långt från utfästelserna i marknadsföringsfilmer och på säljmöten.I gruppen, som Ekot kartlagt och vars kärna består av ett tiotal affärsmän, har flera bolag använt samma bokföringsbyrå och fastigheter och misstänkta målvakter har vandrat mellan företagen.Bedrägeriexperten Peter Forsman, som bland annat utbildat poliser, har länge följt de inblandade aktörerna, som

#162 · 9 min · 30 okt 2025

En svensk affärsman som under tio år pekats ut i härvor med kraschade kryptosatsningar har fått draghjälp från affärsmän, fotbollsproffs, en Skatteverket-tjänsteman och en riksdagspolitiker. Han tillbakavisar alla anklagelser i en intervju med Ekot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är en solig torsdag i början av september. I Svea hovrätt är en 50-årig affärsman på väg in i rättssalen tillsammans med sin advokat.Han avböjer en intervju med Ekot men ber oss att återkomma.För elva år sedan var scenen en helt annan.På börsen i Frankfurt välkomnar man i september 2014 ett nytt företag där den svenske affärsmannen får ringa i klockan som startar handeln.Bolaget på Frankfurtbörsen, som under en period värderas till hisnande en miljard euro, uppges ha miljontals medlemmar på sin sociala medier-plattform och tusentals partners till ett system där användare får pengar tillbaka när de handlar på nätet.Bolaget är för affärsmannen en i en rad satsningar på revolutionerande plattformar där småsparare kan tjäna pengar på ny teknik – satsningar som för den som bara följer bolagens egna hemsidor och pressmeddelanden, framstår som en rad av framgångar.2020 beskrivs i pressmeddelanden i Tyskland hur en kryptoplattform väntas ge intäkter på fem miljoner Euro på bara några månader.Och 2023 berättar affärsmannen själv för P4 Kalmar om stora planer för nedlagda glasbruk.– Vi tror att man kan bygga något väldigt stort där, sa han då.Men Ekots granskning ger också en annan bild.En efter en går satsningarna upp i rök, eller kraschar i konkurser, polisanmälningar och rättstvister.Flera har öppet ifrågasatts. Av revisorer och myndigheter, av journalister och småsparare som känt sig lurade.Och inte bara i Sverige. Redan 2014 får ett av projekten, en investerarklubb, kritik i en tv-granskning i Estland.I fjol pekade norska medier ut affärsmannen i bland annat vad som beskrivs som en svindlerihärva kring ett energibolag.Nu i höst har Ekot avslöjat att han varit med i turerna kring det haussade svenska energiteknik-bolaget Circle Energy, vars aktie i dag är handelsstoppad.Och planerna för de småländska glasbruken har fortfarande inte blivit verklighet.Samtidigt har projekten gång på gång kunnat få draghjälp av samarbeten med etablerade aktörer från olika samhällssektorer.Affärsmän, fotbollsproffs och en internationell världsartist. Till och med en tjänsteman på Skatteverket och en riksdagspolitiker, som både under sitt sista år i riksdagen och åren därefter, används som frontfigur för olika techsatsningar.– Det är ju ganska vanligt att kriminella använder frontfigurer för att det ska se seriöst och legalt ut, kommenterar Stefan Lundberg, tidig

#161 · 7 min · 30 sep 2025

Tre unga män som ska skyddas från olika gäng placeras i samma stödboende. Bara månader senare dödas en person i ett narkotikabråk.Lyssna på det granskande reportaget, om avhoppare, omsorgsbolag och en dödsmisshandel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”SOS 112 vad har inträffat?”En ung kvinna, märkbart skärrad, har ringt 112.”Vad är det som har hänt?”Det är mitt i natten en kväll i september.”Ja men lugn, vi ska hjälpa till här.”Skrik och rop på gatan gör att grannar reagera och tittar ut. I mörkret ser de ett gäng killar och någon skriker ”Jag ska döda dig”.”Berätta för mig vad du ser. Vet ni om någon är skadad?”Personerna på gatan springer plötsligt iväg, men en kille ligger kvar.Den unga tjejen går ut med larmoperatören i telefon.”De är på väg, de måste ligga still där, håll tryck på blödningen där.”Ambulans och polis kommer till platsen och polisen Fredrik blir förundersökningsledare:– Och han är väl ganska illa däran redan ambulansen kommer dit. Men jag tror att de dödförklarar honom på sjukhus då, på akuten.”Ett rörigt ärende”Flera av de inblandade på båda sidor i bråket är skadade. En yxa och flera knivar har använts. Fredriks uppgift blir att försöka bevisa vem som gjorde vad den där natten.– Det var ett rörigt ärende och ska man erkänna så från början så tänkte man väl typ att det här kommer vi aldrig kunna reda ut.Det här är inte bara en vanlig gänguppgörelse i den långa raden av mord under våldsvågen – tre av de häktade är avhoppare som samhället betalar miljonbelopp för skydda.En av killarna kallar vi Adam, honom hittar polisen blodig i sängen i sin lägenhet – precis vid brottsplatsen.Adam kommer till Sverige som sexåring, han växer upp i en mindre svensk kommun med sin mamma, sin styvpappa och så småningom en lillebror. Han spelar fotboll i den lokala klubben, är musikintresserad och när han går på högstadiet startar han ett konto för att dela pranks och utmaningar.Det är mycket konflikter hemma och när han är 16 år placeras han för första gången i ett jourhem.Ett år senare stoppar polisen honom på en busshållplats och skriver i sin rapport att det doftade mycket kraftigt av cannabis. Urinprov från hans jourhem visar att han även använder kokain, benso och Tramadol.Mindre än ett år senare griper polisen honom igen, då på ett hotellrum med narkotika och pengar. Polisen larmar socialtjänsten om att Adam umgås med välkända kriminella.Under våldsvågen blir Adam vittne till ett uppmärksammat mord. Han är då 19 år och vill han bryta med sitt gamla liv. Och socialtjänsten börjar leta efter en skyddsplacering.Stora behovVåldsvågen - med allt yngre förövare - har lett till ett skriande

#160 · 22 min · 20 maj 2025

Ekots granskning av det särskilda statsbidraget mot gängens rekrytering av barn och unga Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2023 tilldelades Botkyrka kommun 17 miljoner kronor av Socialstyrelsen. Syftet med statsbidraget var att kommunen skulle starta nya förebyggande insatser för att stoppa de kriminella gängens rekrytering av barn och unga i de fyra utsatta områden som finns i Botkyrka. Ekots granskning visar att medlen bland annat användes till en New York-resa, en skrotad pr-kampanj och pysselmaterial.

#159 · 23 min · 16 maj 2025

Ekots granskning har nominerats till Svenska Röda Korsets journalistpris 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Priset belönar en journalistisk gärning som under föregående år ökat förståelsen för de humanitära konsekvenserna och komplexiteten i dagens kriser eller katastrofer, ute i världen såväl som i Sverige. Vi återpublicerar därför granskningen som sändes hösten 2024.

#158 · 42 min · 12 maj 2025

När Robert Fransson flyttade in i en stuga utanför Hudiksvall visste han inte att MSB larmat om översvämningsrisk på platsen och priset han skulle behöva betala för det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En dag när Robert Fransson tittar ut genom fönstret i sitt nya hus ser han att sandstranden vid sjön 30 meter bort har börjat krympa.– Jag såg ju bara att strandlinjen flyttades upp lite. Jag tänkte att det är lite mer nederbörd nu, så det är inte så konstigt, säger han.Men vattnet fortsätter att stiga, och efter några dagar når det huset.– Det var ju då vi förstod att det här kommer ju inte gå så bra.Sjövattnet dränker husgrunden. Huset står på plintar på en slänt, och Robert är orolig för att marken blivit så lös att plintarna ska släppa så att huset rasar ner.– För det som ger sig först är en tillbyggnad som står på de här plintarna. Huvudbyggnaden står ju lite längre bak, så den står lite bättre till. Så vi var ju oroliga att den här skulle ge sig i framkant och tippa ner. Och då drar den ju med sig väggen på kåken bakom också. Och där ligger bland annat min dotter och sover.Robert och hans familj hittade den lilla röda stugan utanför Hudiksvall två år före översvämningen. Från början var den tänkt som ett fritidshus. – Min fru och jag, vi gick och jobbade jättemycket. Hon hade gått in i väggen två gånger och jag var väl nära och kände att jag stressar för mycket och lever egentligen inte som jag vill. När man ställer den relationen, när man får uppleva något annat som är precis den raka motsatsen. Det är kanske först då som jag i alla fall började reflektera över min egen vardag.Så de sålde huset utanför Stockholm, och flyttade till stugan.Det krävdes en hel del jobb och pengar för att göra om den till ett riktigt hem. Taket läckte, det fanns bara ett utedass och isoleringen var dålig. Men kommunen godkände deras byggplaner.Och så kom de där dagarna i maj 2018, när sjövattnet steg och steg.Robert intervjuades av P4 Gävleborg om sin kamp mot översvämningen. Då sa han så här:– För en vecka sen förstod jag att det här kommer inte sluta bra, för då var det framme vid altanen som sitter ihop med huset. Då förstod jag att jag måste göra något. Då ringde jag försäkringsbolaget och de säger att man har en plikt att skydda sin fastighet från skador för annars får man inte ut nånting. Den här pumpen som går här står precis vid husets grund. Men om det fortsätter så här så har jag inget hus kvar.Robert hämtade också 70 ton jord till tomten, och byggde fördämningar med lastpallar och presenningar.Och till sist sjönk sjövattnet undan. Men huset hade ändå tagit skada.– Så en dag sedan, då trampade jag igenom köksgolvet. Och jag tänk

#157 · 17 min · 5 mar 2025

Åtgärder mot oseriösa HVB-hem hade kunnat komma mycket tidigare, men Ivos ledning har återkommande bromsat sina egna inspektörer. Det uppger flera personer inom Inspektionen för vård och omsorg för Ekot. Ivo-ledningen tillbakavisar kritiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ledningen menar att man förändrat sitt arbetssätt så det ska bli mer rättssäkert och ge mer stabila underlag.– Vi får ju inte agera på ganska mycket allvarliga uppgifter som kommer in. Och sen att man vet att de här barnen bor där under tiden. Och vi liksom agerar inte alls, säger en inspektör som vi kallar för Erik, till Ekot. Ekots granskning har visat på stora brister i hur Ivo hanterat polisers anmälningar om allvarliga missförhållanden på HVB-hem. Så här säger en kille som tidigare var placerad på ett hem som poliser larmat om. Vi kallar honom Sam och har bytt ut rösten. – Ja, det var nog det värsta året i mitt liv, jag funderade på bryta mitt egna ben för att komma därifrån...alltså så illa var det. – Man känner sig utlämnad, alltså det är ord mot ord, de lyssnar ju hellre på personalen och hemmet än på mig liksom. Ivos svar på kritiken har varit att man just nu utvecklar sina arbetssätt för att kunna agera snabbare. Ivo har också hittills i år stängt 17 hem varav 14 i höst. Men de flesta HVB-hem som polisen under året slagit larm om är fortfarande öppna. Precis som stället där Sam var placerad för flera år sedan. Flera personer inom Ivo uppger nu för Ekot att myndighetens ledning under flera år tvärt om försvårat för inspektörer att snabbt åka ut när de får larm om missförhållanden, eftersom besluten ska hanteras i en utdragen process med chefer och jurister. Något som enligt inspektörer Ekot talat med lett till att tuffa krav på åtgärder blivit liggande – så länge att man fått börja om från början. En av dem, som vi kallar Erik, beskriver så här: – När vi hittade jätteallvarliga bitar tog det så lång tid att när vi väl var framme och kunde fatta beslut så tyckte man att det var för gamla uppgifter. Vi kunde inte fatta de där besluten som vi hade velat göra från början.Ekots granskning visar att Ivo vid flera tillfällen fått in tips om namngivna personer som ska ha varit kriminella eller på annat sätt olämpliga, men där Ivo antingen bara nöjt sig med HVB-hemmets svar eller inte ens ställt frågor om påståendena. Till exempel har inspektörer fått höra att de bara ska ställa frågor om det som är årets tema. – De samtalen som vi har nu med barn och ungdomar som är placerade...man sitter där och önskar att de inte ska säga någonting som inte passar temat för att man vet att jag kan inte ta hand om det. Trots att årets tema skulle vara “hot och våld” fick inspektörerna på ett möte veta at

#156 · 4 min · 12 dec 2024

Minst 45 killar som varit placerade på Allviken har dömts för nya brott, visar Ekots granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Hugos mamma ville hitta ett nytt HVB-hem fick hon själv ringa runt till andra hem på en lång lista som hon fick från socialtjänsten.Hör Maria Ridderstedts och Mikael Grill Petterssons reportage om hur det gick för två av killarna som varit placerade på Allviken.--Jag blev erbjuden Cannabis, men jag tackade nej för jag ville inte, jag kände att det inte var värt det. Jag ville hem, det var väl det.Hugo, som vi kallar honom i det här reportaget, har nu varit flera månader på HVB-hemmet Allviken. Trots att det är ständig tillgång till droger lyckas han hålla sig ren under de månader han är där. Inte för att han vill bli drogfri utan för att han vill hem. Direkt när han kom hem började han missbruka igen: --Jag började missbruka cannabis själv och det slutade inget bra. Jag blev beroende av det också, rökte mycket. En kväll blir han gripen för narkotikabrott. Socialtjänsten föreslår ett annat HVB-hem. Hugos mamma, som vi kallar Sara, tycker att det låter jättebra: --Det låter verkligen som att det här är ett företag som har en bra plan en bra verksamhet, så vi tänkte bara okej, men vi kollar upp det. Hon upptäcker att det föreslagna HVB-hemmet ligger i närheten av Allviken och har samma ägare. –Så vi bara, nej, aldrig livet. Aldrig. Vad var det som fick dig att känna den där känslan, aldrig i livet? –Därför att då kommer han aldrig att bli bra. Vi kommer aldrig komma liksom bli fria eller hur man ska säga. Vi skulle aldrig bli fria från missbruket. Vi skulle aldrig få tillbaka våran friska kille. Sveriges kommuner betalade förra året omkring 10 miljarder för att de här platserna på HVB-hem i Sverige. Det är socialtjänsten i hemkommunen som ansvarar för vården, placerar och betalar. Men de förlitar sig mycket på den tillsyn som görs av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Sara har bestämt sig för att den här gången måste Hugo hamna rätt: –Då frågade jag, hur ser det ut? Vilka HVB har ni? Och då fick vi en lång lista på vad de hade upphandlat för någonting i kommunen. Det var ju en jättelista och där satte vi oss och läste igenom ringde runt själva till de olika boendena och hittade ett ställe Den här gången får Hugo åka det HVB-hem som hans föräldrar valt ut. Genom domstolshandlingar kan vi se att minst 45 killar har dömts för nya brott efter placeringen på HVB-hemmet Allviken. Det rör sig främst om olika narkotikabrott men flera av dem har varit inblandade i tex skjutningar och andra våldsdåd och sitter idag i fängelse eller häkte. En av dem genomf

#155 · 11 min · 29 nov 2024

HVB-hemmet Allviken har anmälts till Ivo flera gånger, bland annat av poliser. Men tillsynsmyndighetens granskningar har som mest landat i kritik för formella fel och Allviken har fått expandera sin verksamhet, och kunnat flerdubbla sin vinst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör granskningen av Ekots Maria Ridderstedt och Mikael Grill Pettersson.– Det var en jobbig väg dit. Mycket tankar. Jag kommer inte ihåg så mycket av det. Men jag kommer ihåg att det var känslosamt.Hugo – som vi kallar honom – är på väg till ett Hem för vård och boende – ett så kallat HVB-hem i Tärnsjö i norra Uppland.Hans mamma – som vi kallar Sara – sitter i bilen med honom:– Nej det var en mardröm. Vi visste ingenting. Och köra honom... Han var hög som ett hus…en satt i baksätet med honom. Vi visste ju inte om han skulle kasta sig ut.Hur var det när ni kom fram dit då?– Då grät jag. När vi kom fram. Och vi går där över gården med våra grejer. Och liksom knackar på. Och så kommer det någon som vi antar är personal. Vi är inte liksom helt säkra på det heller. Vem är ansvarig? Utan det var liksom så där... Det var du som skulle komma ja. Ja ja mamman. Det går bra det här. Och så klappar de mig lite på axeln. Sluta gråta nu mamman. Det här går bra. Vi tar hand om honom du. Och nu kan du åka.Hugo har ADHD. Han har alltid sportat, men när slutar med träningen blir han snabbt deprimerad och rastlös. På jullovet i ettan testar han och en kompis benzo - ett slags narkotikaklassat läkemedel och han fastnar direkt.– Det gjorde att jag inte kände så mycket. Men när det väl går ut i kroppen, då kommer alla känslor överrusande över en.Hugos missbruk går snabbt över styr, föräldrarna kan inte kontrollera honom och han håller på att dö i en överdos.– Vi hade nog i vår vildaste fantasi inte en tanke om att det skulle drabba liksom vårat barn som var aktiv idrottskille. Vi hade bilden av att det här drabbar de som kommer från trasiga familjer, socioekonomiskt tuffa förhållanden.Allviken HVB – hemmet dit Hugo kommer – har avtal med nästan alla svenska kommuner och fakturerade omkring 30 miljoner kronor förra året.De har en fin hemsida, figurerar i flera positiva reportage i lokalmedia och har, när Hugo kommer dit, aldrig fått någon kritik från inspektionsmyndigheten Ivo.Hemmets profil är att behandla unga killar med missbruk. Men det första som möter Hugo är erbjudanden om mer droger.– Det fanns jättemycket hasch. Cannabis alltså. Det var flera som rökte, fuskade på pissproven och sådant där, liksom tränade för att få ur sig det. Bränna, svett och sådant där.Stämningen på boendet beror enligt Hugo väldigt mycket på vilken personal som för tillfället är inne och jobbar. I

#154 · 20 min · 27 nov 2024

Vid en rad tillfällen har poliser valt att anmäla HVB-hem till Ivo efter upptäckter av bland annat knark, våld och olämplig personal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vår granskning av 14 fall visar att det sällan lett till några omedelbara åtgärder från Ivo, att Ivo inte återkopplat till poliserna - och att hemmen kunnat fortsätta.Hör det granskande reportaget där Ekots Maria Ridderstedt och Mikael Grill Pettersson mött frustrerade poliser, arga anhöriga - och en tillsynsmyndighet som vill göra om sig själv.– Mitt första intryck är att det här är ett ganska nedgånget ställe, en sliten villa, berättar polisen Patrik.Där är en kall vinterdag i februari i år som Patrik och hans poliskollegor och skickas hit till det gamla röda huset på landet för att genomföra en husrannsakan. – En trött 90-säng, liksom inga sängkläder. Det är äckligt täcke, det är jätteskitigt på golvet.De letar efter en mobiltelefon och har fått instruktioner från åklagaren att söka igenom vartenda utrymme tills den hittas.– Vi är ju nere och kryper på golvet och kollar under sängar och i lådor och liksom alla tänkbara ställen.Det här är ett hem för vård och boende, ett så kallat HVB, dit unga kommer för att få vård. Det kan ske frivilligt eller med tvång men det är för sin egen skull man placeras här. – Men sen känner man ju liksom på reglar och på golv och så här att det är ju liksom... Det är ett fettlager som liksom... Här har någon aldrig dammsugit, dammat liksom. Det är äckligt på golvet. Det är äckligt på möblerna. Patrik och hans kollegor hittar knivar i nästan alla rum och även flera tecken på att de unga använt droger.– Det äckligaste är ju att det är ju råttbajs i alla rum. Alltså överallt, inte litegrann, utan överallt. Det är ju liksom... Det är riktigt jävla äckligt i de här rummen. Till slut hittar poliserna mobiltelefonen som de letade efter. Men Patrik tar också med sig något annat från HVB-hemmet. – Ja, men det är ju en känsla som jag tar med mig när jag lämnar byggnaden. Och det är ju liksom att... Precis på samma sätt som när man har besökt dödsbon eller lägenheter med svår psykisk ohälsa där det aldrig städas. Det är att doften sätter sig i kläderna och i nässporren och i huden, i porerna. Alltså att man tar med sig den äckliga doften. Man vill hem och duscha, det är det jag minns.Väl tillbaka på polisstationen kan Patrik inte släppa tankarna på det han varit med om och han gör en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. – Det var det minsta jag kunde göra. Och det är väl just med tanke på att det bor barn där som är där av en anledning. Och att de ska på något sätt då få vård och kunna komma på fötter igen. I slutet av sommaren publicerade polisen en

#153 · 11 min · 26 nov 2024

Ekots granskning visar att företagare som har asbestsaneringsföretag som dömts ut som hälsofarliga kan fortsätta, och att de som arbetar på byggena riskerar fortsätta att utsättas för asbesten gång på gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Agneta Bjernevalls man insjuknade efter att ha andats in asbest på jobbet. – Jag tänkte... jag klarar inte det här. Jag kommer inte att klara det här att han inte finns, säger hon idag.Bert dog ett par år senare. Han utsattes för asbest innan den förbjöds. Nu är reglerna kring asbesthantering strikta. Agneta vill inte att någon ska behöva gå igenom det hon gjort och är oroad över att Ekots granskning visar att verksamheter som missköter sig kan fortsätta.Sven Carlssonsven.carlsson@sverigesradio.seCamilla Ziedorncamilla.ziedorn@sverigesradio.se

#152 · 8 min · 21 nov 2024

Nära en skola i Kinna låg tonvis med asbesthaltiga rivningsmassor och skräpade på marken i flera månader, och obehöriga tog sig in på platsen. Det visar Ekots granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man har utsatt någon för asbest helt omedvetet själv. Det känns inte bra någonstans, säger Billy Malmkvist, som var en av dem som jobbade med rivningen.Asbest är totalförbjudet sedan över 40 år. Ekots granskning visar vad som händer när det cancerframkallande ämnet frigörs i samband med att äldre byggnader idag rivs eller renoveras.Sven Carlssonsven.carlsson@sverigesradio.seCamilla Ziedorncamilla.ziedorn@sverigesradio.se

#151 · 10 min · 13 nov 2024

I Sydostasien uppskattas hundratusentals människor hållas fångna i fabriksliknande anläggningar, där de tvingas utföra bedrägerier. De kriminella nätverken bakom använder sig ofta av nätkasinon för att tvätta pengar eller som fasad för bedrägerierna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ekots korrespondent i Sydostasien, Axel Kronholm, har fått följa med in på en tidigare bedrägerifabrik i Filippinernas huvudstad Manilla.Axel Kronholmaxel.kronholm@sr.se Sven Carlssonsven.carlsson@sr.se

#150 · 8 min · 12 jun 2024

Försäkringsbolag ställer olika krav på hur personer som blivit utsatta för sexualbrott ska bete sig för att ha rätt till ersättning, visar Ekots granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Simon” nekades ersättning efter att han anmält, vad han beskriver som en våldtäkt, bland annat för att han utsatt sig själv för risk och ”stannat kvar i situationen”.Samtidigt menar experter att det inte är rimligt att ställa den typen av krav på hur man agerat vid sexbrott, då det till exempel är mycket vanligt att bli passiv.Försäkringsbolaget Hedvig vill inte kommentera Simons fall, men säger efter en intervju med Ekot att de kommer förtydliga i sina villkor att aktsamhetskrav aldrig ska tillämpas vid sexualbrott.Maria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.se

#149 · 10 min · 24 apr 2024

Finansmannen Jonas Wahlström, som genom sitt bolag Hvalfisken, äger mycket skog i Sverige, har i flera år velat få bort renarna från sin mark utanför Jokkmokk i Norrbottens län. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ekots granskning kan nu visa att han till och med vid ett tillfälle ansökte om skyddsjakt på ren. Skyddsjakt på ren är olagligt i Sverige eftersom renarna ägs av någon. Varken finansmannen eller andra företrädare för bolaget vill kommentera Ekots uppgifter.Maria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.seAlexander Gaglianoalexander.gagliano@sverigesradio.sei samarbete med Sameradion

#148 · 10 min · 8 jun 2023

En stor privat skogsägare har på flera sätt de senaste åren legat i konflikt med myndigheterna och motsatt sig deras försök att skydda gammal norrländsk skog, visar Ekots granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tallar som var flera hundra år gamla, med höga naturvärden, har systematiskt huggits ned under några få år, och myndigheterna har inte kunnat stoppa det. Varken finansmannen eller andra företrädare för bolaget vill kommentera Ekots uppgifter.Maria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.seAlexander Gaglianoalexander.gagliano@sverigesradio.sei samarbete med Sameradion

#147 · 13 min · 7 jun 2023

När Joline tvångsomhändertogs togs det som en av flera orsaker upp att hon blivit sexuellt utnyttjad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sexuella orsaker tas upp i beslut om tvångsvård för var tredje flicka, men bara var sextonde pojke som omhändertas, visar Ekots undersökning av närmare 300 LVU-domar.Även sexuella övergrepp flickor utsatts för anges bland skälen för att de ska omhändertas på grund av "eget beteende".– Jag tyckte det var så jävla dåligt. Att man blivit sexuellt utnyttjad det är ingenting man kan rå för. Det är någonting som en annan person gör mot en, säger Joline, en av de som omhändertagits.Joline heter egentligen något annat.Daniel Velascodaniel.velasco@sverigesradio.se

#146 · 14 min · 13 mar 2023

I år fyller John 39. Många av hans vänner har dött i överdoser, så många att John slutat räkna. Ekots reporter Randi Mossige-Norheim träffar honom i lägenheten han fått av socialtjänsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har varit svårt att få tag i John. Han byter nummer hela tiden. Men nu, över tio år sedan vi träffades första gången på Sergels torg i Stockholm, så ses vi igen.För första gången sedan jag lärde känna John har han en egen lägenhet, som han fått genom socialtjänsten, med golvvärme i badrummet och en liten bastu.- Den person du träffade där på Sergels torg, han som var jag, var djupt nere i missbruk, och tänkte bara på nästa dos heroin, säger John.Nu får John behandling för sitt missbruk med metadon. Det ska hålla honom borta från heroinet.John undrar hur han någonsin ska komma in i samhället, få ett jobb och betala skatt.Det här är del 13 i serien Följa John. De andra delarna i serien kan du lyssna på i Ekot granskar-podden.Randi Mossige-Norheimrandi.mossige-norheim@sverigesradio.se

Följa John

#145 · 14 min · 8 mar 2023

Det var efter att 11-åriga Bryna kommit på ett akutbesök på BUP på grund av en allvarlig självskada som hon fick antidepressiva läkemedel. Nu kritiseras kvaliteten på läkemedelsuppföljningarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är allt fler barn som får antidepressiva läkemedel i Sverige, och vården ska hålla noggrann koll på medicineringen eftersom det hos deprimerade ungdomar som tar de här läkemedlen finns en viss ökad risk för till exempel självmordstankar, självskadebeteende och aggressivitet.Håkan Jarbin, som är chefläkare på BUP Halland, har varit med och utformat Läkemedelsverkets rekommendationer för hur man ska behandla barn med ångest och depression. Han understryker att sådana här läkemedel är viktiga och räddar liv.– Biverkningarna kan vara svåra att upptäcka. De kan ligga rätt nära symptomen, säger Håkan Jarbin.Brynas mamma Jennie Jakobsson menar att hon inte förstod fullt ut vilka biverkningarna kunde vara:– Jag tänkte ju att det var hennes mående. Jag känner ju att man lade mycket vikt på att jag skulle fixa det, säger hon.Tre specialistläkare, som gått igenom Brynas journaler för Ekots räkning, menar att BUP följt för dåligt hur läkemedlet påverkat henne.I Brynas journaler står det visserligen att hon upplevs som något stabilare, men också att hon har ångest, kan bli mycket arg, har svårt att sova och fortsätter att skada sig själv.Det går inte att se vad som är symptom på sjukdomen eller en eventuell biverkan på läkemedel säger Håkan Jarbin:– Man skulle vilja veta: hur har hennes ångest, självskador, nedstämdhet, dödstankar varierat innan medicinen, och efter den lägre dosen?BUP Västerbotten har själva konstaterat att effekterna av läkemedelsbehandlingen skulle ha följts upp på annat sätt.Kerstin Eliasson är chef där. Hon vill inte svara på några frågor om det specifika fallet.– I efterhand när vi har, när man tittar på ärenden så kan man ju se att vi skulle kunna gjort på ett annat sätt. Vi skulle kunna ha följt upp på ett annat sätt. Vi ska alltid sträva efter att bli bättre, säger Kerstin Eliasson, verksamhetschef på BUP Västerbotten.Hit kan du vända dig om du mår dåligtÄr det akut – ring nödnumret 112.SPESMIND – självmordslinjenJourhavande MedmänniskaMaria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.seVictoria Gaunitz<

#144 · 15 min · 17 feb 2023

Bryna kom akut till BUP efter att hon skurit sig i ansiktet 11 gånger. Ett drygt halvår senare tar hon sitt liv. Hon har då inte fått någon annan behandlingsinsats än medicin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ekots granskning visar en rad brister i Barn- och ungdomspsykiatrins vård av 11-åriga Bryna. Trots att hon hade ångest, självmordstankar och skadade sig själv fick hon ingen samtalsbehandling. Den enda behandlingsinsatsen från BUP var medicin. – Det kändes som en quick fix, så att man… ett plåster på någonting men man kollar aldrig riktigt skadan under, säger Brynas mamma Jennie Jakobsson.– Jag kände ju mer och mer att att hon måste få prata med någon, för att bara medicinera och inte få berätta om hur man mår och hur man känner, för det var ju mycket hon bar på.Ekot har låtit tre specialister i barn- och ungdomspsykiatri granska Brynas journaler och de är bland annat mycket kritiska till att hon inte fick samtalsbehandling.En av dem är Håkan Jarbin, överläkare på BUP Halland:– Man ska aldrig bara ge läkemedel och i synnerhet inte i denna komplexa situation med denna flicka som har gjort så allvarliga självskadande handlingar, säger han.BUP Västerbotten har själva hittat flera brister i vården av Bryna och Inspektionen för vård och omsorg är kritisk på flera punkter, bland annat för att Bryna inte fick någon samtalskontakt.Men chefen för BUP Västerbotten, Kerstin Eliasson, vill inte svara specifikt om Brynas fall eller kommentera experternas kritik: – Rent generellt är det bästa är alltid att kombinera samtal med medicinering. Så är det.– Jag kan bara konstatera att det har gjorts misstag, som vi har gått igenom, som vi också verkligen måste lära oss av, så att vi gör allt vi kan för att undvika att det skulle hända igen.Hit kan du vända dig om du mår dåligtÄr det akut – ring nödnumret 112.SPESMIND – självmordslinjenJourhavande MedmänniskaMaria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.seVictoria Gaunitzvictoria.gaunitz@sverigesradio.se

#143 · 16 min · 15 feb 2023

Mannen som sköt 21-åringen i Nyköping var redan dömd för bland annat stölder, men hade fått vara på fri fot inför fängelsestraffet. En kväll i september 2020 promenerar 21-åringen hemåt med några vänner. Alla beskrivs av polis och åklagare som helt vanliga killar utan kopplingar till kriminalitet. Plötsligt stannar en bil intill dem. Ut kliver en beväpnad 23-årig man som börjar skjuta. 21-åringen dör av skotten.Ekots kartläggning av nära 11 000 fängelsedömda personer som påbörjade sitt straff 2019 och 2020 visar att var femte som var på fri fot före straffet, närmare 2 200 personer, har dömts av en tingsrätt för brott som de begått under tiden i frihet.Alexander Gagliano alexander.gagliano@sverigesradio.seGustav Elfving gustav.elfving@sverigesradio.seMaria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.se

#142 · 13 min · 2 jun 2022

Mannen som sköt 21-åringen i Nyköping var redan dömd för bland annat stölder, men hade fått vara på fri fot inför fängelsestraffet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En kväll i september 2020 promenerar 21-åringen hemåt med några vänner. Alla beskrivs av polis och åklagare som helt vanliga killar utan kopplingar till kriminalitet. Plötsligt stannar en bil intill dem. Ut kliver en beväpnad 23-årig man som börjar skjuta. 21-åringen dör av skotten.Ekots kartläggning av nära 11 000 fängelsedömda personer som påbörjade sitt straff 2019 och 2020 visar att var femte som var på fri fot före straffet, närmare 2 200 personer, har dömts av en tingsrätt för brott som de begått under tiden i frihet.Alexander Gaglianoalexander.gagliano@sverigesradio.seGustav Elfvinggustav.elfving@sverigesradio.seMaria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.se

#141 · 13 min · 2 jun 2022

Den man som försökte råna Patricia Wigh hade sex månader tidigare dömts till fängelse för ett annat rån, men inte påbörjat sitt fängelsestraff ännu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I samband med de senaste årens platsbrist i svenska fängelser har antalet personer som går fria i väntan på placering på anstalt blivit fler för varje år. Just nu är det runt 2600 personer. Per månad är det runt 500 fler än 2017, när det fanns gott om plats. Det visar Ekots genomgång.Patrica Wigh hade varit och köpt glass när hon plötsligt blev omringad av några unga killar i en gränd i Gamla stan Stockholm: – Sen så var det en kille som bara tog upp en pistol som han liksom tryckte så mot min mage för han vill ju inte att någon annan skulle se den heller. Men Patricia skriker och rånarna springer från platsen. Två av de tre grips av polisen. Senare visar det sig att en av dem redan var dömd till över ett års fängelse för ett rån under vapenhot mot ett ungt par. Men fängelsestraffet hade inte påbörjats, trots att det gått nästan sex månader sedan domen vunnit laga kraft den dag han försökte råna Patricia Wigh.– Det mest fruktansvärda är väl att han, att han får den friheten att förstöra människors liv, säger Patricia Wigh.Maria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.seGustav Elfvinggustav.elfving@sverigesradio.seAlexander Gaglianoalexander.gagliano@sverigesradio.se

#140 · 7 min · 1 jun 2022

I slutet av höstlovet 2018 kom Eva Osterman Lind hem och hittade sin son död. Senare förstod hon att Manfred i förväg hade berättat detaljerat om sina självmordsplaner för personal på BUP. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det blev inte rätt det som gjordes med honom. Det känns som att vi liksom fick inte chansen riktigt att rädda honom eftersom vi inte förstod allvaret i det här, säger hon.Eva tyckte att vården av Manfred brustit på flera sätt, men barn- och ungdomspsykiatrin såg inget fel i vården och beslutade att inte anmäla fallet till Inspektionen för vård och omsorg. När Eva anmälde den vård Manfred fått fick BUP kritik på flera punkter från Ivo. Ekots granskning visar att barn- och ungdomspsykiatrin i landet de senaste fem åren upptäckt vårdbrister och Lex Maria-anmält detta till inspektionen för vård och omsorg i samband med 22 självmord.I ytterligare fem fall, där vården själva bedömt att de inte gjort fel, hittar Ivo brister i vården efter att vårdnadshavare anmält.Ekot har varit i kontakt med anhöriga i de här fem fallen och de upplever att vården inte verkat vilja lära sig något av det som hänt. En av dem är Manfreds mamma Eva.BUP i region Uppsala uppger att de hela tiden försöker lära sig och förbättra vården. De har efter Manfreds självmord genomfört flera utbildningsinsatser för personal kring riskbedömning och självmord hos barn och unga.Hit kan du vända dig om du mår dåligtÄr det akut – ring nödnumret 112.SPESMIND – självmordslinjenJourhavande MedmänniskaMaria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.seVictoria Gaunitzvictoria.gaunitz@sverigesradio.se

#139 · 14 min · 20 apr 2022

Allvarliga brister i anti-dopningsarbetet avslöjas i Radiosportens och Ekots granskning Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flera olympier vittnar om tillfällen då dopningskontroller varit så bristfälliga att de hade kunnat fuska, om de velat."Skadan av att man inte håller en idrottare under uppsikt under en dopningskontroll är potentiellt jättestor", säger skridskostjärnan Nils van der Poel.Dessutom kan ett elektroniskt system från den internationella anti-dopningsbyrån Wada utnyttjas för att förvarna elitidrottare om dopningstester. Wada har avböjt en intervju, men skriver att det finns skyddsmekanismer och att det skulle vara både svårt och arbetsintensivt att utnyttja systemet för att fuska.Emelie Rosén, Ekotemelie.rosen@sverigesradio.seAlexander Lundholm, Radiosportenalexander.lundholm@sverigesradio.se

#138 · 7 min · 2 feb 2022

Det saknas personal inom BUP i stora delar av landet, framförallt psykologer. En av de psykologer som arbetat inom BUP, men valt att sluta, är Diana Abelin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I nästan alla regioner i landet har man i någon mån svårigheter med att behålla och/eller rekrytera kompentent personal till Barn- och ungdomspsykiatrin, det uppger verksamheternas chefer för Ekot.Inom den regionalt drivna Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm arbetar idag runt 270 psykologer och varje år de senaste fem åren har omkring 50 slutat. Maria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.seVictoria Gaunitzvictoria.gaunitz@sverigesradio.se

#137 · 7 min · 31 jan 2022

Det saknas personal inom BUP i stora delar av landet, framförallt psykologer. En av de psykologer som arbetat inom BUP, men valt att sluta, är Diana Abelin. I nästan alla regioner i landet har man i någon mån svårigheter med att behålla och/eller rekrytera kompentent personal till Barn- och ungdomspsykiatrin, det uppger verksamheternas chefer för Ekot.Inom den regionalt drivna Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm arbetar idag runt 270 psykologer och varje år de senaste fem åren har omkring 50 slutat. Maria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.seVictoria Gaunitz victoria.gaunitz@sverigesradio.se

#136 · 7 min · 31 jan 2022

När Hedda är sexton år ställer hon sig på en bro och överväger att hoppa. Hennes mamma Anna, som tagit bilen för att leta efter sin dotter, ser henne på bron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hedda hade mycket ångest och självskadebeteende redan på mellanstadiet.Hon har gått på olika samtal inom barn- och ungdomspsykiatrin. Upprepade gånger har hon fått vänta på insatser. Den diagnos som visar att hon har lindrig autism och lindrig adhd kom först efter mer än fyra års kontakt, och nästan ett år efter att hon själv frågat om just det. Den diagnosen har hjälpt henne att förstå och att nu sluta skada sig själv. Hon önskar att den hjälpen kommit tidigare.Ekots genomgång av anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg visar att köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin runt om i landet får stora konsekvenser för barn och unga.I anmälningarna vittnar föräldrar om hur deras barn med självskadebeteende och självmordstankar försämras och om barn som blir så kallade hemmasittare medan de väntar på stöd från BUP.Hedda och Anna heter egentligen något annat. Det är inte Hedda som syns på bilden. Du som behöver stöd kan exempelvis vända dig till de här organisationerna: SPESMIND - självmordslinjenJourhavande medmänniskaBRISMaria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.seVictoria Gaunitzvictoria.gaunitz@sverigesradio.se

#135 · 14 min · 28 jan 2022

Telekomföretaget Ericsson hävdar i sin marknadsföring att it- och kommunikationstjänster kan bidra till att sänka de globala utsläppen med 15 procent till 2030. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ekots granskning visar den forskning som Ericsson grundar påståendet på bara tagit hänsyn till positiva effekter av it-tjänsterna. De negativa effekterna är inte med.Daniel Öhmandaniel.ohman@sverigesradio.se

#134 · 12 min · 16 dec 2021

En rad allvarliga brister i samhällets krisberedskap, som kan få livshotande konsekvenser vid nästa kris, oavsett om det handlar om en pandemi, värmebölja eller strömavbrott. Det framkommer i Ekots granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men vad är det som har gjort att det blivit så här?Reportrarna Emelie Rosén och Daniel Velasco har sökt svar.Emelie Rosénemelie.rosen@sverigesradio.seDaniel Velascodaniel.velasco@sverigesradio.se

#133 · 15 min · 26 nov 2021

En rad allvarliga brister i samhällets krisberedskap, som kan få livshotande konsekvenser vid nästa kris, oavsett om det handlar om en pandemi, värmebölja eller strömavbrott. Det framkommer i Ekots granskning. Men vad är det som har gjort att det blivit så här? Reportrarna Emelie Rosén och Daniel Velasco har sökt svar.Emelie Rosén emelie.rosen@sverigesradio.seDaniel Velasco daniel.velasco@sverigesradio.se

#132 · 15 min · 26 nov 2021

Inför förra valet sa sig Socialdemokraterna vilja förstärka hela rättskedjan. Det har man gjort, men domstolar har fått betydligt mindre resursökningar än tex polis och åklagare, visar Ekots genomgång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt har antalet mål som hamnar i domstol ökat och flera tingsrätter har svårt att hinna med. Maria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.se Victoria Gaunitzvictoria.gaunitz@sverigesradio.se

#131 · 10 min · 15 okt 2021

De kurdiska organisationer som spelat en central roll i kampen mot IS i Syrien ses av regeringen som en allierad i kampen mot terrorn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt nekas personer som varit verksamma i dem regelmässigt svenskt medborgarskap, eftersom organisationerna, enligt Migrationsverket, begått systematiska övergrepp.Det här visar Ekots granskning. Besir Kavakbesir.kavak@sverigesradio.se Daniel Öhmandaniel.ohman@sverigesradio.se

#130 · 16 min · 8 jun 2021

Redan före pandemin var det känt att Sveriges ansvarsfördelning vid en kris riskerade att vara för otydlig. Det hade också påpekats att det kunde leda till försenade åtgärder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med pandemin kom Sveriges krisberedskap högst upp på agendan. Ekots granskande reporter Emelie Rosén har, med hjälp av ett hundratal statliga utredningar, rapporter och analyser, undersökt den princip som ligger till grund för hela Sveriges krishantering - ansvarsprincipen. Emelie Rosénemelie.rosen@sverigesradio.se

#129 · 15 min · 30 maj 2021

Regeringens beslut om lättnader i corona-restriktionerna i höstas, som tillät större publik på kultur- och sportevenemang, kom i otakt med smittspridningen, det visar Ekots granskning av den andra vågen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Maria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.se Daniel Öhmandaniel.ohman@sverigesradio.se

#128 · 15 min · 14 apr 2021

Sedan den andra vågen slog till i Sverige i höstas har nära 8000 människor dött. Till skillnad från den första vågen kom den inte som en överraskning. Frågan är om tillräckligt gjordes för att stoppa den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Maria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.se Daniel Öhmandaniel.ohman@sverigesradio.se

#127 · 16 min · 13 apr 2021

Hur vanligt är det är coronaviruset sprids av till synes friska individer? Det är en av de frågor som forskare bråkat om sedan epidemin bröt ut på allvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den frågan har till exempel Tyskland och Sverige ställt sig på varsin kant. Än vet vi inte vem som har rätt – men det kan ha stor betydelse för vilken strategi som blir mest framgångsrik i slutänden. Daniel Öhmandaniel.ohman@sverigesradio.se

#126 · 14 min · 16 jun 2020

Brist på skyddsutrustning och personal som inte vågar gå in till äldre med coronasmitta. Det framkommer när Ekot granskat ett av de äldreboenden som haft stora problem med smittan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under coronakrisen har ett av de tydligaste budskapen varit att vi måste skydda våra äldre. Trots det har smittan tagit sig in på en lång rad av Sveriges äldreboenden. Ekots reportrar har tittat närmare på ett äldreboende för att försöka förstå vad som hänt. Maria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.seAdrian Sadikovicadrian.sadikovic@sverigesradio.se

#125 · 17 min · 7 maj 2020

Tisdagen 14 april publicerar Dagens Nyheter ett upprop från 22 forskare och experter. Rubriken lyder Folkhälsomyndigheten har misslyckats nu måste politikerna gripa in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Debattartikeln blev med bred marginal den mest lästa på DN Debatt sedan de började mäta digital räckvidd. I texten beskrevs Folkhälsomyndighetens tjänstemän som att de inte visat prov på någon talang. Artikeln möttes också av massiv kritik – siffrorna var missvisande, budskapet var alarmistiskt, forskarna som stod bakom uppropet var mer politiker än forskare. Hur var det egentligen? Reportage av Erik Hedtjärn, Emelie Rosén och Daniel Öhman.

#124 · 15 min · 26 apr 2020

Det har nog aldrig varit så rätt att vara gamer som det är just nu. Från att spelande varit en ofta utskälld hobby är det nu spelarna som är proffsen på att umgås på distans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De leder vägen när det gäller allt från tidsfördriv till skolundervisning i coronapandemins tid. Gymnasieeleven och gamern Jonathan Rasmusson fixade en onlinegrupp för hela skolan, och speljournalisten Thomas Arnroth berättar om spelarnas revansch. Reportage av Emelie Rosén.

#123 · 10 min · 5 apr 2020

I den andra delen av Ekots granskning av lagen om särskild utlänningskontroll avslöjas nya uppgifter om processen och ett av fallen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tidigare hemliga dokument från Migrationsöverdomstolen kallar domstolen Säpos utredning för ”problematisk” och skriver att de inte kan göra en självständig bedömning av om personen hotar rikets säkerhet. Det handlar om 34-åriga Raad Al-Duhan från Gävle, som tidigare var en hyllad ungdomsledare men som nu pekats ut som en radikal islamist, men själv säger han att han inte ens är särskilt religiös. Opartiskhet och saklighet är grundbultar i SRs uppdrag liksom i Ekots rapportering. Det har blivit en kritisk debatt i media om dessa inslag. Vi vill fortsatt ge publiken en möjlighet att ta del av inslagen men vill också att publiken ska få kunskap om hur Ekots ansvarig utgivare Klas Wolf-Watz resonerat. Det kan ni läsa om här: https://sverigesradio.se/artikel/ekochefsredogorelse Reporter: Sanna Drysénsanna.drysen@sverigesradio.se

#122 · 15 min · 17 dec 2019

Säpos ansökningar om att utvisa personer som man fruktar skulle kunna begå ett terroristbrott eller på annat sätt hotar rikets säkerhet har ökat de senaste åren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om personer som ibland inte misstänks eller till och med friats från brottsmisstanke, men med hjälp av lagen om särskild utlänningskontroll försöker Säkerhetspolisen få dem utvisade. De personer som Säpo pekar ut som säkerhetsrisker får själva inte veta grunderna för Säpos bedömning. Inte heller Migrationsöverdomstolen, som yttrar sig i ärendena, får ta del av Säpos hela bevisning. Är detta rättsäkert? Ekots reporter Sanna Drysén har granskat. Opartiskhet och saklighet är grundbultar i SRs uppdrag liksom i Ekots rapportering. Det har blivit en kritisk debatt i media om dessa inslag. Vi vill fortsatt ge publiken en möjlighet att ta del av inslagen men vill också att publiken ska få kunskap om hur Ekots ansvarig utgivare Klas Wolf-Watz resonerat. Det kan ni läsa om här: https://sverigesradio.se/artikel/ekochefsredogorelse Producent: Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se

#121 · 21 min · 11 nov 2019

Nu ska vi få träffa John igen, som vår reporter Randi Mossige-Norheim följt sedan den dag han muckade från fängelset för över fyra år sen. Då var han drogfri efter ett långt liv i missbruk och kriminalitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vägen mot ett liv utan droger har varit svår. Flera gånger har John återfallit i missbruk och många av hans vänner har dött i överdoser. Men när vår reporter träffar John har han fått nog av sitt gamla liv. – Jag tänker inte låta drogerna förstöra mitt liv ännu en gång. Jag ser ju vart det leder. Det är ju bara döden och en massa misär, säger John. Nyligen dömdes John till skyddstillsyn för att ha hotat en person med kniv, för att han haft narkotika på sig och för två stölder. – När det där hände, säger John, så var jag desperat och abstinent, jag var på botten. Men nu ska jag ta mig upp. Det här är del 12 i serien Följa John. De andra delarna i serien kan du lyssna på i Ekot granskar-podden. Randi Mossige-Norheimrandi.mossige-norheim@sverigesradio.se

#120 · 10 min · 23 okt 2019

Ekots avslöjande om allvarliga brister när vården hanterar beslut om att patienter inte ska få livsuppehållande behandling leder nu till att inspektionen för vård och omsorg inleder en granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Granskningen handlar om brister som i värsta fall kunnat leda till att patienter dör i onödan.

#119 · 21 min · 7 mar 2019

En ung man dog av uttorkning på häktet. En chef på häktet har åtalats för vållande till annans död och tjänstefel. Ekot har granskat fallet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En ung man dog av uttorkning på ett svenskt häkte. En chef åtalades för vållande till annans död och tjänstefel. Men varför var mannen på häktet och vad ledde fram till hans död? Ekots Daniel Velasco har granskat fallet.

#118 · 21 min · 30 nov 2018

Mattias liv skulle inte räddas, enligt läkarens beslut. Ekots granskning avslöjar slarv och lagbrott när vården tar beslut om vilka patienter som inte ska få livsuppehållande behandling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör reportage av Ekots Emelie Rosén och Daniel Velasco.

#117 · 23 min · 11 jun 2018

En ihopklippt version av de 6 reportagen: Hur kommer det sig att föräldrar inte förstår de stora abstrakta hemuppgifterna deras barn får med sig hem från skolan? Hör Katarina Gunnarssons prisbelönta reportageserie om kunskapskraven i Skolan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportagen i det här sammanfattande programmet har tidigare sänts i Studio ett, under våren 2018.

#116 · 42 min · 5 jun 2018

John muckade från fängelset 2015. Då var han drogfri efter ett långt liv i missbruk och kriminalitet. Sedan dess följer Randi Mossige-Norheim hans försök att leva utan droger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan 2015 har jag följt John. Nu var det länge sedan vi sågs. Jag får mail från lyssnare som undrar hur det går för John. De undrar om han lever. - Ja, jag gör väl det, säger John. Johns armar är fulla med ärr efter injektionsnålar. Många av dem han missbrukat med är döda och John har slutat att gå på alla begravningar. Livet står och stampar. I sommar fyller John 34. Han bor hemma hos sina föräldrar och lever på socialbidrag. Dagarna går långsamt och på nätterna har han svårt att sova. Allt som händer honom känns overkligt, tycker John, som om det inte är på riktigt. - Ibland hoppas jag att jag befinner mig i en dröm, säger John. Men tyvärr så är det inte så. Det här är del 11 i serien Följa John. De andra delarna i serien kan du lyssna på i Ekot granskar-podden. Randi Mossige-Norheimrandi.mossige-norheim@sverigesradio.se

Följa John

#115 · 12 min · 23 apr 2018

I november exploderar en bomb i Linnéstan i Göteborg. Säpos misstankar riktas snabbt mot en lokal nazistledare. Med Säpos spanare i hasorna börjar nazistledaren planera ännu ett bombdåd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Radios reportrar Daniel Öhman och My Vingren, har granskat Säpos utredning och när de följer i spanarnas spår visar det sig att Säpo tagit stora risker i jakten på bevis. Mitt framför ögonen på Säpos spanare skaffar sig nazistledaren Viktor Melin material som kan användas till ännu ett bombattentat. Hur länge vågar Säpo fortsätta spana utan att ingripa? Det här är en sammanfattande version av en serie dokumentärer som först sändes i P1 Dokumentär.

#114 · 1 h 13 min · 11 mar 2018

Marzieh hittades nedgrävd i en skog i Hökarängen, i maj 2016. Randi Mossige-Norheim granskar fallet. Hör om en 19-årig ung kvinnas dröm om frihet, och mannen som ville ha kontroll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#113 · 11 min · 15 feb 2018