Arkivpodden

När En kulturkanon för Sverige, den statliga kommitté som tog fram den officiella kulturkanon, bad folket tycka till om vad de tyckte skulle in i en kulturkanon blev resultatet… tja, ganska folkligt. Plötsligt står fluortanten, nötcrème, Volvo 240 och svennepizzan sida vid sida med Västgötalagen, Latin Kings och könsrock i ett slags kulturarvets folkfest – där det vardagliga, nostalgiska och kanske lite skeva får ta plats bredvid de mer väntade, högtidliga klassikerna. Riksarkivet tog nyligen emot arkivleveransen av webbsidan från En kulturkanon för Sverige och i två avsnitt av Arkivpodden diskuteras Folkets kanon – den minst sagt brokiga, helt klart charmiga och ibland djupt avslöjande listan över vad allmänheten anser vara vår kulturs pärlor. Det blir ett samtal om smak, gränsen mellan högt och lågt i kulturen och varför det kanske är dags att sätta TV-serien Tre Kronors avsnitt #123 och Drakar & Demoner på museum. Vad säger dessa nomineringar egentligen om Sverige, vårt arv och vår kultur – och visst känns det som att just de här sakerna faktiskt betyder något?

#65 · 34 min · 18 dec 2025

När En kulturkanon för Sverige, den statliga kommitté som tog fram den officiella kulturkanon, bad folket tycka till om vad de tyckte skulle in i en kulturkanon blev resultatet… tja, ganska folkligt. Plötsligt står fluortanten, nötcrème, Volvo 240 och svennepizzan sida vid sida med Västgötalagen, Latin Kings och könsrock i ett slags kulturarvets folkfest – där det vardagliga, nostalgiska och kanske lite skeva får ta plats bredvid de mer väntade, högtidliga klassikerna. Riksarkivet tog nyligen emot arkivleveransen av webbsidan från En kulturkanon för Sverige och i två avsnitt av Arkivpodden diskuteras Folkets kanon – den minst sagt brokiga, helt klart charmiga och ibland djupt avslöjande listan över vad allmänheten anser vara vår kulturs pärlor. Det blir ett samtal om smak, gränsen mellan högt och lågt i kulturen och varför det kanske är dags att sätta TV-serien Tre Kronors avsnitt #123 och Drakar & Demoner på museum. Vad säger dessa nomineringar egentligen om Sverige, vårt arv och vår kultur – och visst känns det som att just de här sakerna faktiskt betyder något?

#64 · 35 min · 11 dec 2025

500 svenskar trotsade rådande förbud och reste till Spanien för att delta i spanska inbördeskriget. Hör Peter Wik berätta om fyra män som lämnade Västernorrland 1937 för att slåss mot general Franco. Varför tog de detta val och hur gick det för dem? Vilka källor kan berätta om de svenska Spanienfrivilliga? Jim Hedlund i Östersund samtalar med Peter Wik som är arkivarie i Riksarkivet i Härnösand. Musik: ES_Cuando Baja el Sol (Instrumental Version) - Alcones Negros ES_Mananitas (Instrumental Version) - Alcones Negros ES_Spanish Heat - Jonathan Bondesson

#63 · 46 min · 17 nov 2025

Dokumenten berättar – bokstavligen talat! Under 1980-talet inledde Riksarkivet ett så kallat oral history-projekt med målet att komplettera bristfälligt dokumenterade delar av Sveriges historia. Som en del i projektet genomfördes en intervjuserie med fascistledaren Per Engdahl. Arkivpodden har tillsammans med historikern Mikael Rahm lyssnat på intervjuerna och i det sista avsnittet får vi veta om Engdahl och den Nysvenska rörelsens utveckling efter andra världskriget. Hör Engdahl med egna ord berätta om den flyktinghjälp rörelsen bedrev efter kriget, Malmörörelsens bildande, den s k hakkorskampanjen, möten med kända personer och om antisemitismen inom den Nysvenska rörelsen. OBS: I dessa avsnitt om Per Engdahl och hans ideologi samtalar vi om ämnen som är kontroversiella och det refereras till teorier som är extrema och stötande. Observera att det rör sig om redogörande för Per Engdahls ideologi, tankar och åsikter. Det är inget poddens deltagare ställer sig bakom på något sätt. Medverkande: Jens Kling Håkan Malmberg Mikael Rahm Joakim Andersson Inspelningsledning och klipp: Stefan Bommelin Musik: Marten Moses - What Do You Hear, Brendon Moeller - Following On

Per Engdahl

#62 · 55 min · 10 jul 2025

Dokumenten berättar – bokstavligen talat! Under 1980-talet inledde Riksarkivet ett så kallat oral history-projekt med målet att komplettera bristfälligt dokumenterade delar av Sveriges historia. Som en del i projektet genomfördes en intervjuserie med fascistledaren Per Engdahl. Arkivpodden har tillsammans med historikern Mikael Rahm lyssnat på intervjuerna och i det andra av tre avsnitt får vi veta mer om Engdahl och rörelsens utveckling när andra världskriget närmar sig. Hör Engdahl med egna ord berätta om hur splittring och konflikter påverkar de nationalistiska rörelserna, hur förhållandet till fascist- och nazistpartierna utomlands såg ut, ett möte med Alfred Rosenberg och om begreppet Nysvenskhet. OBS: I avsnitten om Per Engdahl och hans ideologi samtalar vi om ämnen som är kontroversiella och det refereras till teorier som är extrema och stötande. Observera att det rör sig om redogörande för Per Engdahls ideologi, tankar och åsikter. Det är inget poddens deltagare ställer sig bakom på något sätt. Medverkande: Jens Kling Håkan Malmberg Mikael Rahm Joakim Andersson Inspelningsledning och klipp: Stefan Bommelin Musik: Marten Moses - What Do You Hear, Brendon Moeller - Following On

Per Engdahl

#61 · 52 min · 3 jul 2025

Dokumenten berättar – bokstavligen talat! Under 1980-talet inledde Riksarkivet ett så kallat oral history-projekt med målet att komplettera bristfälligt dokumenterade delar av Sveriges historia. Som en del i projektet genomfördes en intervjuserie med fascistledaren Per Engdahl. Arkivpodden har tillsammans med historikern Mikael Rahm lyssnat på intervjuerna och i det första av tre avsnitt får vi lära känna personen Per Engdahl. Hör Engdahl med egna ord berätta om hur han formades politiskt i Uppsalas studentkretsar under 1920-talet, bildandet av Uppsala fascistiska kamporganisation och om korporatismen som politisk idé. OBS: I dessa avsnitt om Per Engdahl och hans ideologi samtalar vi om ämnen som är kontroversiella och det refereras till teorier som är extrema och stötande. Observera att det rör sig om redogörande för Per Engdahls ideologi, tankar och åsikter. Det är inget poddens deltagare ställer sig bakom på något sätt. Medverkande: Jens Kling Håkan Malmberg Mikael Rahm Joakim Andersson Inspelningsledning och klipp: Stefan Bommelin Musik: Marten Moses - What Do You Hear, Brendon Moeller - Following On

Per Engdahl

#60 · 50 min · 26 jun 2025

Ett poddavsnitt om DDR Kulturzentrum. Vilka har vi att tacka för att Gisela May och östtysk bluegrass introducerades för den svenska publiken? Vad är en DDR-vecka? Och hur är det, är den rätta Beethoven-bilden egentligen marxistisk-leninistisk? DDR kulturcentrum slog upp portarna i Stockholm i slutet av 1967, och fram till 1990 kunde besökarna här förkovra sig i konstutställningar, barnfilm, kosmonautbesök, språkutbildning, disco-dans och föredrag av en rad olika slag. Här erbjöds något för alla: Kulturcentrum, eller Kulturzentrum på originalspråk, kunde rent av även brevledes bistå med tips på tysk mat! I Arkivpoddens senaste avsnitt kan du höra Joakim Andersson, Håkan Malmberg och Jens Kling från Riksarkivet berätta om vilka fynd som döljer sig i Kulturcentrums arkiv. Missa inte när trion berättar om Gisela Mays förehavanden i Sverige, om centrala teman i östtysk barnfilm och om när självaste kommissarie Beck uppträdde på Kulturcentrum. Inspelningstekniker: Stefan Bommelin

#59 · 59 min · 8 maj 2025

Ett avsnitt om bilens tidiga historia i Sverige. Redan för mer än två hundra år sedan försökte man att ta fram ett fordon som skulle gå av sig själv utan dragdjur. Pionjärerna var många, trots att bilen av de allra flesta sågs som ett onyttigt fartvidunder som skrämde folk och fä. Hur togs bilen emot i Sverige vid sekelskiftet 1900? Och vilka källor hos Riksarkivet kan berätta om bilens historia? Josefin Daddono samtalar med Jim Hedlund, bägge vid Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_The Upper Hand - Nico Dickens

#58 · 40 min · 4 mar 2025

Arkivhandlingar från bland annat polis, domstol och sjukvård berättar om män och kvinnor som köpte och sålde sex i 1800-talets Uppsala. I den här podden tar vi er med till platserna i staden där sexhandeln pågick och kontrollerades. Vi kommer också att stifta bekantskap med bordellmamman Emma Wengelin. Välkomna till Uppsalas "red light district" à la 1800-tal! Kristina Nyberg, Riksarkivet i Uppsala, berättar i samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: Lena Orsa - The World Needs Peace

#57 · 49 min · 29 nov 2024

I händelse av kris eller krig måste vi säkerställa att vi har tillgång till den information som krävs för att upprätthålla och vid behov återstarta samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig information behöver också långsiktigt säkras och bevaras för att inte enskilda råkar illa ut om informationen försvinner. I poddavsnittet pratar Karin Åström Iko och Marie Lennersand om samhällsviktig information och varför Riksarkivet vill se åtgärder för att vi ska ha en bättre beredskap.

#56 · 33 min · 30 okt 2024

Under 1600-talet anklagades många kvinnor för att vara häxor och av de "vittnen" som angav kvinnorna var 90% barn. Barnen blev en maktfaktor och fick för första gången en röst i samhället. Här samtalar 11-årige Ivan Grut med 61-årige Jim Hedlund om hur angiverierna gick till och hur de osanna berättelserna spred sig med ödesdigra konsekvenser. Musik: Diabolic Gaze – Luella Gren och The Dark Wizard – Christoffer Moe Ditlevsen

#55 · 47 min · 19 jul 2024

Andrëa Grängsjö och Erik Lenas diskuterar hur Riksarkivet använder AI för att hantera historiska texter i det här avsnittet av Arkivpodden. Fokus ligger på Handwritten Text Recognition (HTR), en teknik för att tolka handskriven text och omvandla den till digital text. HTR gör det möjligt att söka i och förstå gammal text utan att kunna läsa handskriften själv. Riksarkivet har arbetat med HTR sedan 2019 och har genomfört flera projekt, inklusive crowdsourcing för att transkribera 1800-talstext och använda den för att träna AI-modeller. Ett viktigt projekt är HTR-publicering, där digital text blir sökbar och kopplad till originalbilderna, vilket öppnar nya möjligheter för forskning och allmänhetens tillgång till arkivmaterial. Erik nämner även att äldre handskrift inte nödvändigtvis är svårare att tolka än modern, så länge man har tillgång till träningsdata. Riksarkivet planerar att använda AI för att förbättra sökbarheten och interaktionen med historiska texter genom utveckling av historiska språkmodeller. Dessa modeller kan hjälpa till att översätta och förstå texter från olika tidsperioder. Datadriven forskning är en annan central punkt i avsnittet, där AI och stora mängder digitaliserad text möjliggör nya typer av forskningsfrågor och globala jämförelser. Arbetet med att tillgängliggöra arkiv tar aldrig slut, då det alltid finns nya horisonter och teknologiska framsteg att utforska. Avsnittet avslutas med en reflektion över vikten av att ha intressanta forskningsfrågor och hur samarbeten med forskarsamhället är avgörande för att driva utvecklingen framåt.

#54 · 23 min · 3 jun 2024

I detta avsnitt av Arkivpodden från Riksarkivet diskuterar Erik Lenas och Andrëa Grängsjö användningen av artificiell intelligens inom arkivverksamhet. Erik förklarar att Riksarkivet fungerar som en data-hub med enorma mängder data som är avgörande för AI-tillämpningar. Myndigheten har omkring 270 miljoner skannade bilder, vilket utgör fem procent av Riksarkivets totala arkiv. Det finns två huvudsakliga användningsområden för AI på Riksarkivet: effektivisering av interna processer och tillgängliggörande av material för forskning. Ett exempel som Erik berättar om är ett stort indexeringsprojekt, där AI används för att tolka och organisera fastighetsdokument. Vilket kraftigt förkortar söktiden och minskar slitage på originalhandlingarna. I avsnittet får du också höra om framtida möjligheter med AI, som att utveckla chatbotar för att göra arkivinnehåll mer tillgängligt och sökbart på naturligt språk. Att prioritera vilka material som ska digitaliseras och indexeras är viktigt, en process som kräver samarbete med forskarsamhället. Samtalet avslutas med reflektioner över AI:s nuvarande begränsningar och vikten av att tekniken redan nu kommer till nytta för både Riksarkivet och allmänheten. Avsnittet ger en inblick i hur AI kan revolutionera hanteringen och tillgängliggörandet av historiska arkiv.

#53 · 18 min · 29 maj 2024

I arkiven kan man hitta många mer eller mindre goda råd för hur man botar sjukdomar och åkommor. De är som regel nedtecknade i privatpersoners efterlämnade hushållsböcker och häften och kan ha traderats genom generationer. Jim Hedlund berättar i samtal med Martin Ahlström om exempel funna i Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_The Long Walk - Jamie Norwood

#52 · 49 min · 3 maj 2024

Kemiska analyser av smuts på Ukrainas konstitution från 1710 kastar nytt ljus över Sveriges och Ukrainas gemensamma historia. Dokument från Karl den tolftes fältkansli trampades ner i leran under kalabaliken i Bender – men nu rekonstrueras sammanhangen. Historiker och arkivarie Jan Mispelaere i Riksarkivet i Stockholm berättar i samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_Refined_Enlightenment-Howard Harper-Barnes

#51 · 38 min · 23 feb 2024

Fattigmanskaviar, Ugnstrull och efterrätt på palsternacka, kan det vara n ågot? Maria Larsson Östergren och Lotta Höglund berättar om recept som de hittat nedskrivna på flottiga lappar och i sirliga anteckningsböcker i Riksarkivet i Visby. Materialet har resulterat i den omtalade boken Bepröfvade recept. Jim Hedlund i Östersund leder samtalet med kollegorna i Visby.

#50 · 50 min · 23 jan 2024

Tioårige Ivan Grut gästar poddstudion och samtalar med Jim Hedlund om brott och straff genom tiderna. När kom de första lagarna? Vilka brott kunde man dömas för? Vilka straff man fick man? Och hur blev man polis? En podd för hela familjen. Musik: ES_ Las Vegas Police . White bones

#49 · 37 min · 18 dec 2023

I maj 2023 beslöt Unesco, ett FN-organ med säte i Paris, att utse den svenska tryckfrihetsförordningen 1766 till världsminne. Tryckfrihetsförordningen var den första i sitt slag i världen och innebar både rätt att uttrycka sig fritt och att ta del av allmänna handlingar. Delar av detta världsminne finns bevarat hos Riksarkivet. Poddavsnittet beskriver bakgrunden till tryckfrihetsförordningen och hur beslutet togs fram på riksdagen 1765-66. Du hör historikern Åsa Karlsson i samtal med arkivarien Kajsa Hermodsson.

#48 · 45 min · 21 sep 2023

Arkiv är stora och besvärliga att flytta, så de ordinarie arkivlokalerna måste vara tillräckligt säkra även i en krigssituation. Men vad gör man om en akut situationer uppstår? Eller om hotbilderna blir alltför allvarliga? I det här avsnittet tar vi upp evakuering, undanförsel och förstöring – tre alternativ när arkiven inte går att skydda på plats. I avsnittet pratar vi om lagstiftning, erfarenheter från tidigare krig och vikten av planering, kompetens och övning. Det handlar också om hur digitalisering både kan vara en lösning och skapa nya problem.

#47 · 24 min · 14 sep 2023

Huset är nedbrunnet, blöta och smutsiga dokument ligger i stora högar ute på marken. Visst var det här den värsta dagen i Riksarkivets historia! På slottet Tre kronor låg de flesta av den tidens myndigheter, med sina respektive arkiv. Efter den stora slottsbranden 1697 stod de där allihopa utan kontor där tjänstemännen kunde arbeta och med arkiven nödtorftigt inhysta i diverse tillfälliga lokaler. Katastrofen drabbade inte bara Riksarkivet, utan lamslog hela statsförvaltningen. Det är över trehundra år sedan slottet brann, men det som hände väcker tankar även i nutid. Hur fungerar krisberedskapen när något riktigt allvarlig inträffar? Inte de där incidenterna som man kan förbereda sig på, utan en kris som rent bokstavligt slår allting i spillror. Hur får man verksamheten att fungera igen när allt måste byggas upp på nytt? Och vad händer på längre sikt? Stora kriser hanteras inte bara i det akuta skedet, utan det kan ta månader och år att komma tillbaka till ett normalläge. För arkiv kan det vara särskilt allvarligt – om information gått förlorad, vad får det för följder?

#46 · 19 min · 14 sep 2023

Vad innebär beredskapsplanering för arkiv? I det här avsnittet pratar vi om hotbilder och hur de har förändrats över tid, från 1900-talets kärnvapenhot till dagens skärpta säkerhetsläge. Och vad i arkiven är särskilt skyddsvärt ur ett beredskapsperspektiv? Finns det information som är så känslig att arkivet kan attackeras för att en fiende vill komma åt dem? Eller finns det värdefullt kulturarv som riskerar att bli plundrat och bortfört? Dessutom, vilken information behövs för att bygga upp samhället efteråt? Eller för att starta upp den egna verksamheten igen, om den har legat nere? I arkiven finns dokument som styrker hur allt ska vara organiserat, vad som är beslutat, vem som äger vad och allt annat. Till exempel kan människor som flytt behöva kunna bevisa att huset de en gång bodde i faktiskt är deras.

#45 · 26 min · 14 sep 2023

Hustru Karin i Arboga försörjde sig som hushållerska och verkar sedan ha avancerat till borgerskapet. Karin är bara en av de kvinnor som kulturgeografen och medeltidsforskaren Annika Björklund berättar om i samtal med Claes Gejrot på Riksarkivet. För många kvinnor var livet på olika sätt hårt, men det finns exempel på yrken och karriärvägar som förvånar. Och vilka var de högättade damer som satt i fångenskap i Danmark 1523? Självständiga kvinnor 1523? är det andra poddavsnittet med innehåll ur den nya antologin “Sverige 1523” som är Riksarkivets årsbok 2023. Produktion: Stefansson kommunikation AB Musiken är specialskriven av Aron Stefansson.

#44 · 35 min · 17 jul 2023

Ville riksföreståndaren Gustav Eriksson verkligen bli vald till kung i Strängnäs den 6 juni 1523? Olle Ferm, historiker från Stockholms universitet, samtalar med Claes Gejrot, Riksarkivet, om hur det politiska Sverige såg ut 1523. Vad var egentligen planerat att behandlas vid mötet i Strängnäs i början av juni och hur genomfördes kungavalet? Kungavalet är den första av två poddavsnitt med innehåll ur den nya antologin “Sverige 1523” som är Riksarkivets årsbok 2023. Produktion: Stefansson kommunikation AB Musik: Aron Stefansson.

#43 · 37 min · 6 jun 2023

Sommaren 1946 siktades mystiska raketliknande flygande föremål över hela Norden, som gärna landade och försvann i sjöar. Försvarsstaben kom aldrig underfund med vad det var. Krigsarkivarie Bo Berg berättar i samtal med Jim Hedlund om spökraketerna och om en självupplevd närkontakt 1980. Musik: ES_Crystal Gloom – Rand Aldo

#42 · 33 min · 27 apr 2023

Under året 1909 beslutade riksdagen att genomföra en experimentkolonisation i norra Sverige med flera syften, ett av dem var att förse skogsbruket med arbetskraft. Karl Viktor Karlsson med familj flyttade 1921 till Rönnliden i Västerbotten för att med stora förhoppningar om ett bättre liv bygga hus på en tilldelad skogsmyr. Mona Bergman berättar i samtal med Jim Hedlund om hur det gick med satsningarna. Musik: ES-Sailor of Ponds – Rand Aldo

#41 · 33 min · 17 mar 2023

Den 17 november 1813 avrättades samerna Clement Bengtsson och Jon Jonsson-yngre, för att ha mördat nybyggaren Pehr Åhrberg och hans hustru Anna Larsdotter i Sjougden. I förlängningen dömdes de också för att ha orsakat parets tre små barns död. En mycket tragisk och mörk historia. Men vad hände egentligen? Var det mord? Eller var det justitiemord? Finns svaren i arkiven? Jim Hedlund berättar i samtal med Martin Ahlström. Musik: ES_Flight Path - Cobby Costa

#40 · 49 min · 8 feb 2023

I januari 1975 damp en energisparfolder ner i brevlådorna hos landets ca 3.6 miljoner hushåll, nu skulle svensken spara energi! Vintern innan hade ransonering införts, något oerhört ovanligt i fredstid, men nu skulle massiva kampanjer ge en frivillig neddragning av energikonsumtionen. Hör Riksarkivets Jens, Joakim och Håkan diskutera kampanjerna, krisens bakgrund och den påverkan på konsumtion, attityd och på samhället i stort som den gav upphov till. Medverkande: Jens Kling, Håkan Malmberg och Joakim Andersson. Klippning: Stefan Bommelin. Musik: Family Badass - Rockin' For Decades Bild: Energispargrisen, illustration framtagen till Energisparkommitténs kampanjer 1975. Copyright © Energisparkommittén/Staffan Lindén/Gumaelius åtta/Bildupphovsrätt 2022.

#39 · 50 min · 16 dec 2022

Marinen fyller 500 år! I år firas det på flera olika håll att Marinen fyller 500 år i Sverige. Malin Joakimson, arkivarie vid Riksarkivet i Täby, berättar om världsomseglingar, hur ingenjören af Chapman revolutionerade skeppsbyggandet och om skeppet Wasa - som inte sjönk under jungfrufärden. Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund intervjuar. Bild: Del av fotografi av Herman af Silléns tavla Sjöstrid, utbrytningen ur Viborgska viken, Viborgska gatloppet 3 juli 1790. Fotograf: Cecilia Nordstrand. Sjöhistoriska museet. Röster: Karl XI: Calle Retzell Kapten på båt Vanadis: Mathias Arbelius Musik: ES_Sea Adventure - Bonnie Grace

#38 · 38 min · 18 nov 2022

Under året 1922 fick både män och kvinnor rösta om Sveriges alkoholpolitik i landets första folkomröstning. Valet stod mellan totalförbud mot alkohol eller frihet under ansvar, och ett av resultaten blev inrättandet av Systembolaget. Mia Nilsson berättar om den heta kampen inför Förbudsomröstningen och ger inblick i det fascinerande arkivmaterialet som finns i föreningsarkiv runt om i landet. Medverkande: Mia Nilsson, Föreningsarkivet i Jämtlands län och Martin Ahlström, Riksarkivet. Musik: E_S First Regiment March, Nico Dickens.

#37 · 41 min · 3 okt 2022

Hästen i historien och arkiven – en podd i två avsnitt. Del 1: Hästen i arbete och i det militära. Avel av Nordsvensken. Hästnamn. Carita Rösler berättar i samtal med Jim Hedlund, bägge från Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_Once in a Decade. Martin Klem.

#36 · 44 min · 25 aug 2022

Hästen i historien och arkiven – en podd i två avsnitt: Hur man botade hästens sjukdomar förr. Wången – en riksanstalt för hästavel. Is-racing med häst. Tips på hur man hittar hästar i arkiven. Carita Rösler berättar i samtal med Jim Hedlund, bägge från Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_Once in a Decade. Martin Klem.

#35 · 48 min · 25 aug 2022

Följ med till medeltiden och besök de fem kolonnernas palats i Rom! Det är ett fascinerande hus där den heliga Birgitta bodde på 1300-talet och som fungerade som ”turistbyrå” och gästhus för skandinaviska pilgrimer. Huset hade en stark dragningskraft och blev föremål för både intriger och handgripligheter i kampen om ägarskapet. Sara Risberg på Riksarkivets sektion för Medeltida källutgivning berättar i samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: Ensemble Gemma - Responsorium Solem justicie Latinsk uppläsning: Peter Ståhl.

#34 · 43 min · 2 jul 2022

Det finns många källor i svenska arkiv som belyser judisk historia. Forskaren Carl Henrik Carlsson guidar oss genom källmaterialet, från 1700-talet och fram till i idag, och berättar hur vi kan hitta fakta om relationer med majoritetssamhället, personöden, invandring, flyktingmottagning och organisationsliv. Han har skrivit Riksarkivets nya arkivguide som heter Källor till judarnas historia i Sverige. I podden samtalar han med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: Ya salio de la mar la galana (trad.) Från CD:n Vayter. Sång: Anne Kalmering Josephson Violin: Semmy Stahlhammer Dragspel: Miriam Oldenburg Cello: Isabel Blommé

#33 · 47 min · 23 maj 2022

I början av 1900-talet och under de kommande decennierna ökade antalet vårdplatser för så kallade ”obildbara sinnesslöa” mycket kraftigt i Sverige. Många skrevs in redan som barn och blev sedan kvar för resten av livet i den sektor som fram till 1950-talet gick under namnet ”sinnesslövården”. Vad finns det för källor från den här tiden och vad kan säga de oss om livet och döden på anstalterna? Sara Grut Riksarkivet i Östersund berättar i samtal med Martin Ahlström. Musik: ES_September Days - Franz Gordon.

#32 · 54 min · 29 apr 2022

En mycket gammal och detaljerad beskrivning av praktiserat teckenspråk har nyligen upptäckts i ett domprotokoll från 1600-talet. Den skrevs ned när en döv man ställdes inför rätta i Jämtland för ett allvarligt brott. Maria Press berättar om det unika fyndet i samtal med Jim Hedlund, bägge från Riksarkivet i Östersund. Källa: Sunne tingslags domboksprotokoll 1691-1700, Riksarkivet i Östersund. Avskrift finns på Fornskrift.se Musik: ES_The Break of Dawn – Christoffer Moe Ditlevsen

#31 · 43 min · 24 mar 2022

Olof Liljegren är fast i inbördeskriget och hamnar i Minnesota, där han skyddar nybyggare i delstaten mot Siouxfolkets uppror. Olof gör karriär inom armén men motgångarna hopar sig… Den tredje och sista delen av tre i miniserien Olofs dröm om Amerika. Medverkande: Jim Hedlund och Martin Ahlström, Riksarkivet i Östersund. Podden baseras på brev i arkiven efter Jonas Nilsson och Olof Liljegren, Boggsjö socken i Jämtland, som förvaras på Riksarkivet i Östersund. Musik: Miles away - Stefan Kartenberg

#30 · 35 min · 28 jan 2022

Olof Liljegren tar värvning i nordstatsarmén och rapporterar direkt från slagfältet i sina brev hem till pappan. Andra delen av tre i miniserien Olofs dröm om Amerika. Medverkande: Jim Hedlund och Martin Ahlström, Riksarkivet i Östersund. Podden baseras på brev i arkiven efter Jonas Nilsson och Olof Liljegren, Boggsjö socken i Jämtland, som förvaras på Riksarkivet i Östersund. Musik: Miles away - Stefan Kartenberg

#29 · 40 min · 28 jan 2022

Olof Liljegren var en av de första svenskarna att emigrera till Amerika. Till skillnad från andra emigranter under samma tid reste inte Olof för att han kände sig tvingad att göra det, utan snarare för att söka äventyret. Breven hem till fadern i Jämtland berättar om resan och om människorna i det nya landet. Första delen av tre i miniserien Olofs dröm om Amerika. Medverkande: Jim Hedlund och Martin Ahlström, Riksarkivet i Östersund. Podden baseras på brev i arkiven efter Jonas Nilsson och Olof Liljegren, Boggsjö socken i Jämtland, som förvaras på Riksarkivet i Östersund. Musik: Miles Away - Stefan Kartenberg

#28 · 38 min · 28 jan 2022

Arkiven är en betydelsefull källa för historisk kunskap. Men det går också se att välbevarade och tillgängliga arkiv har en bredare demokratisk funktion i samhället. Tillgången till arkiven kan bidra till att demokratin fördjupas genom bättre möjligheter till insyn, inflytande och deltagande i den demokratiska processen. I detta poddavsnitt diskuterar Catharina Thörn, professor i kulturstudier vid Göteborgs universitet, arkivens potential för ökat demokratiskt inflytande och berättar om vilken betydelse tillgång till arkiv har i hennes forskning och undervisning. Inte minst diskuteras offentlighetsprincipens betydelse i förhållande till stadsutvecklingsfrågor. Medverkande: Catharina Thörn (gäst) och Karl-Magnus Johansson (Riksarkivet). Inspelning och efterbearbetning: Karl-Magnus Johansson (Riksarkivet).

#27 · 16 min · 17 dec 2021

Claes Westling från Riksarkivet i Vadstena berättar om källor som kan beskriva människor, händelser, byggnader och yrkesliv i städerna i äldre tid. Han tar oss med på en vandring i 1600-talets Vadstena i ett samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_As The Years Go By - Johannes Bornlof

#26 · 31 min · 10 dec 2021

Hör docent Fia Sundevall berätta om rösträttens begränsningar efter 1921 fram till våra dagar. Under åren 1918-1921 genomfördes allmän och lika rösträtt i Sverige och riksdagsvalet i september 1921 var det första valet enligt de nya villkoren. Men, det fanns fortfarande grupper som ännu inte hade rösträtt. Till exempel var människor som satt i fängelse, hade gått i konkurs, inte kunde ta sig till en vallokal på grund av sjukdom, tog emot varaktigt fattigunderstöd eller var omyndigförklarade diskvalificerade från att rösta. Det fanns även praktiska rösträttsbegränsningar som särskilt hindrade grupper av minoriteter, som samer och romer, från att rösta. Steg för steg har allt fler rösträttshinder tagits bort och det senaste var 1989 då möjligheten att omyndigförklara människor försvann. Rättelse: I avsnittet har ett faktafel smugit sig in, Fia Sundevall meddelar att det ska vara fängelsestraff på mer än 6 månader och inte mer än 6 år som sägs som var grund för att bli fråntagen sin rösträtt. Medverkande: Fia Sundevall (gäst) och Kerstin Söderman (Riksarkivet) Inspelning och efterbearbetning: Stefan Bommelin (Riksarkivet)

#25 · 14 min · 12 nov 2021

1700-talets sockenbor i Offerdal i västra Jämtland blev noggrant beskrivna efter sin död av prästen. Jim Hedlund berättar om spännande människoöden baserat på anteckningarna i dödboken 1688-1799, i samtal med Martin Ahlström, bägge från Riksarkivet i Östersund. Musik: ES-Northern Light av Trabant 33

#24 · 32 min · 25 okt 2021

Professor Torbjörn Nilsson ger oss en snabbkurs i rösträttens historia, från tvåkammarsystemets införande 1867 fram till beslutet om allmän och lika rösträtt i den extrainkallade riksdagen 17 december 1918. Utvecklingen mot ett demokratiskt statsskick pågick i decennier och tog ett större steg 1909 med utvidgad rösträtt för män. Men fortfarande hade inte kvinnor rösträtt till riksdagen och flera rösträttshinder för män fanns kvar. Dessutom gällde inte principen om en man – en röst utan förmögna personer kunde ha upp till 40 röster i kommunalvalen. Den konservativa första kammaren lyckades genom hårdnackat motstånd gång på gång förhindra mer genomgripande reformer. Hösten 1918 var läget i omvärlden stormigt med revolutioner och social oro och mot bakgrund av det genomfördes till slut rösträttsreformer i Sverige. Vi får även veta varför högerledaren Arvid Lindman sov så dåligt efter beslutet 1918. Avsnittet inleds med iscensättningen av ”Sista akten i rösträttsdramat”. Medverkande: Torbjörn Nilsson (gäst) och Kerstin Söderman (Riksarkivet) Berättarröst 1: Håkan Malmberg (Riksarkivet) Berättarröst 2, företrädare för regeringen, företrädare för Allmänna valmansförbundet: Caroline Duke (Riksarkivet) Kung Gustav V, röst: Jens Kling (Riksarkivet) Företrädare för industrin, röst: Joakim Andersson (Riksarkivet) Inspelning och efterbearbetning: Stefan Bommelin (Riksarkivet)

#23 · 24 min · 13 okt 2021

Professor emerita Christina Florin berättar om den mödosamma kampen för kvinnlig rösträtt. Ett arbete som till och med kunde leda till att man blev utbränd fast det ordet inte fanns då. Utifrån sin bok ”Kvinnor får röst: kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse” skildrar hon hur kvinnorna organiserade sig i rösträttsföreningar och ger oss en inblick i rösträttskvinnornas tankar och känslor genom bevarade brev. En kvinna som gjorde en särskilt stor insats för den kvinnliga rösträttsrörelsen som vi får höra om var Signe Bergman som under många år bland annat var ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Christina beskriver hur kvinnorna använde särartsideologi för att flytta fram sina positioner. De ville visa att även om kvinnor intresserade sig för politik så tappade de inte sin kvinnlighet. Genom att prata om hemmet och familjen skapade de en bild av att det inte var någon risk att de skulle överge sina kvinnliga plikter även om de fick rösträtt.

#22 · 23 min · 15 sep 2021

Trots att det var förbjudet i lag vandrade Predikare-Lena runt i södra Sverige och predikade om sina syner och uppenbarelser under 1800-talets början. Hon fick stor publik men åkte hela tiden in och ut ur fängelser och hospital. Anna Eklundh-Jonsson från Riksarkivet i Vadstena berättar i samtal med Jim Hedlund, Östersund. Musik: ES_Dimdans - Franz Gordon

#21 · 25 min · 10 sep 2021

Fanns det varulvar i Trelleborg i början av 1970-talet? I alla fall gjorde vittnesuppgifter det gällande. Var SVT, och deras satsning på skräckfilmer sommaren 1972, ansvarig? I det fjärde och sista avsnittet gästats vi av skribenten Martin Kristensson som berättar om monsterfilmerna och den efterföljande hysterin. Vad gör en ung människa dagen efter Studio S program om videovåld 1980? (Spoiler: köper video). Vad var det som hände egentligen där på 1980-talet, hur kunde debatten bli som den blev? Även i detta avsnitt får vi besök av Gunnel Arrbäck som berättar om sina, och Biografbyråns, upplevelser av videovåldsdebatten och om censurens sedermera avskaffande. Missa inte det sista rafflande avsnittet av Riksarkivets serie om svensk filmcensur!

#20 · 50 min · 18 aug 2021

Hur känns det att sitta och titta på obehaglig film hela dagarna? I seriens tredje avsnitt deltar Gunnel Arrbäck, som mellan åren 1981 och 2007 var direktör för Biografbyrån. Med Gunnel diskuterar vi vardagen för den som arbetar med filmcensur. En vardag där mediadrev, kontroverser och bombhot ingick på regelbunden basis. Kan man som statligt avlönad tjänsteman lära sig att bli objektiv i sina bedömningar? Vidare får vi veta hur det gick till när Selma Lagerlöf faktiskt fick Biografbyrån att ändra ståndpunkt, något Dr Lagerlöf alltså kunde men inte Martin Scorsese. Vi kommer även in på frågan om filmcensur under världskrigen, kan en spark på en vattenflaska äventyra förhållandet till främmande makt och hur var det, var Diktatorn någonsin förbjuden i Sverige?

#19 · 44 min · 3 aug 2021

Är filmvåld värre om det har kvinnlig avsändare och kan 91:an Karlsson inspirera till smygkikande på nakna rumpor? Hur är det, vad ger barn mest ångest, östeuropeiska dramafilmer eller E.T? I seriens andra avsnitt gästas vi av filmjournalisten Emma Gray Munthe som ansluter för ett spännande och roligt samtal om genus, droger, klass och brott i förhållande till filmcensur. Komedin 9-5 med bl.a. Dolly Parton blev censurerad i Sverige, varför? Vi uppehåller oss också en stund vid rape and revenge-genren och i synnerhet den kanadensiska filmen Death Weekend, som blev föremål för det kanske längsta censurärendet någonsin i Sverige. Hör också Emmas ögonvittnesskildring från när en fullsatt biosalong i Cannes reagerar på stympning i filmen Antichrist.

#18 · 50 min · 20 jul 2021

Föga anade väl besökarna på industrimässan i Malmö sommaren 1896, där det för fösta gången visades film offentligt i Sverige, vilken genomslagskraft mediet skulle få. Filmen fick omgående en dålig stämpel men ungdomen och barnen älskade den. I det första avsnittet får vi höra berättelsen om hur filmen gjorde entré i halvdiktaturen Sverige. Hur skulle det nya mediet kontrolleras och de skadliga filmerna stoppas? Den som trodde att 1910-talets film var mer oskyldig har nog inte sett Piff’s arv från 1911. Vad var det man inte fick visa? Vi diskuterar bl.a. Thriller – grym film, Sökarna och även filmer som var så hemska att de var förbjudna i 60 år! Avsnittet innehåller även en internationell utblick, hur censurerades filmer i andra länder?

#17 · 37 min · 7 jul 2021

Följ med på hembesök i den hygieniska misär som stora delar av Sveriges befolkning levde i ända fram till 1930-talet. Carita Rösler gör djupdyk i jämtländska källor i samtal med Martin Ahlström. Bägge från Riksarkivet i Östersund.

#16 · 38 min · 18 jun 2021