Arete podd

Avsnittet spelades in under en demokratifestival på Åsa folkhögskola, där samtalet kretsar kring utmaningarna för den lokala demokratin i en tid präglad av global AI och digitalisering. Elin Wihlborg betonar att teknik aldrig är neutral utan påverkar våra livsvillkor och demokratiska former. Centrala teman är behovet av resilient institutionell design – att bygga starka samhällsstrukturer som tål digitala hot – och vikten av digital literacy (digital läskunnighet) för att förstå information i ett större sammanhang. Samtalet berör även hur AI påverkar utbildning och mänsklig bildning, där deltagarna uttrycker en oro för att det mänskliga mötet och den djupa läsningen går förlorad i digitala flöden. Trots utmaningarna avslutas diskussionen hoppfullt med att demokrati är en aktivitet som måste levas genom samtal och gemensamt ansvar.

#6 · 46 min · 22 jun 2026

I det här avsnittet möts vi mitt i folkbildningens hjärta – samtalet är inspelat live under Åsadalens demokratifestival på Åsa folkhögskola mitt i Sörmland. Med utgångspunkt i Fredrik Petterssons handbok om civilkurage ställer vi de obekväma frågorna: Är du en fegis? En latmask? Eller vad är ditt hinder att agera modigt? Samtalet rör sig från det personliga till det politiska. Vi börjar i de små vardagliga valen – att våga säga ifrån, att ta ställning – och landar i de stora skeendena: nedskärningarna inom studieförbunden och de ideologiska attackerna mot civilsamhället. Längs vägen hämtar vi inspiration från motståndsrörelser i andra länder, från Irland till USA, och frågar oss hur kollektiv handling och kulturella uttryck faktiskt kan förändra ett samhälle. Till sist landar vi i det som står på spel: behovet av att organisera sig för att rädda folkbildningen – en infrastruktur som vi menar är helt avgörande för svensk demokrati och kultur.

Fredrik Pettersson

#5 · 47 min · 15 jun 2026

Folkhögskolläraren Gustav Fridolin hälsar på i fjärde avsnittet av podcasten Arete. Innan Gustav tog jobbet på Stadsmissionens folkhögskola i Stockholm så var han riksdagsledamot för MP och utbildningsminister mellan 2014 - 2019. Han har även ägnat sig åt forskning och publicerade nyligen studien ”Att ha hittat hem i folkhögskolan och ändå skämmas: Dubbla känslor bland deltagare i folkhögskolans allmänna kurs”. Studien bygger på djupintervjuer med deltagare för att förstå deltagarnas syn på skolformen idag. Med Gustav pratar vi om folkbildningens roll i ett allt hårdare samhälle. Via omvägen av en skånsk bilmeck med holländska rötter frågar vi oss om folkhögskolan i grunden är en reaktion mot "storskolan" och dess misslyckanden? Eller om folkhögskola bär på ett helt eget, fristående värde? Vi utforskar hur skolsystemet har drabbats av juridifiering och ett matristänkande där mänskliga relationer trängs undan av lagkrav och diagnoser. Varför har vi skapat ett samhälle som "mjölkar ur" människor på samma sätt som vi exploaterar naturresurser? Vi utmanar den rådande "lögnen" om att skolans främsta syfte är att tjäna arbetsmarknaden och sneglar istället mot Ernst Wigforss vision om att vi ska arbeta för att "leva maximalt". Daniel reder ut de ekonomiska paradigmskiftena från 1933 till idag, medan Carl Anders försvarar undervisningens konst mot teknokratiska mätmetoder. Vi berör även den sociala skam som kan vara förknippad med att studera på allmän kurs och introducerar begreppet epistemisk orättvisa – när en människa inte erkänns som kapabel att lära. Avsnittet landar i Václav Havels definition av hopp: att göra det som är rätt och värt att göra, alldeles oavsett om det leder till framgång eller ej. Det är ett samtal som rör sig mellan "helig vrede" över systemfel och tron på kollektiv förändring genom det levande ordet. Studiematerial till avsnittet finner ni här

Gustav Fridolin

#4 · 1 h 48 min · 18 maj 2026

Vad är egentligen skillnaden mellan att utbildas och att bildas? I detta avsnitt fördjupar vi oss i spänningsfältet mellan den mätbara skolan och den fria folkbildningen. Vi utforskar hur det tyska bildningsidealet (bildung), som ofta förknippats med elitism, står i kontrast till den svenska folkbildningens inkluderande kraft. Folkbildning definieras som en ”samhällsgemensam bildning” – en grundläggande demokratisk princip där olikhet och variation är en styrka snarare än ett hinder.I avsnittet diskuterar vi bland annat:Kritiken mot ”mäthysterin”: Hur dagens fokus på mätbara resultat och marknadsanpassning riskerar att reducera lärarens roll till en tekniker och eleven/deltagaren till en siffra. Läraryrkets kärna: Varför relationen mellan lärare och student är viktigare än disciplin och straff för att skapa en trygg och motiverande bildningsmiljö.Kunskap som förpliktigar: Med utgångspunkt i tankar från Ellen Key och Elin Wägner pratar vi om bildning som det som är kvar när vi glömt allt vi lärt oss – och som kunskap som förpliktar till ansvar och handling.Folkbildning som motståndskraft: Hur ett starkt civilsamhälle och intellektuellt självförsvar skyddar demokratin mot desinformation och polarisering.Välkommen till ett samtal om att bjuda in människan i samhällsbygget och om varför folkbildningen är viktigare än någonsin för ett hälsosamt demokratiskt samhälle.

#3 · 1 h 4 min · 26 apr 2026

Vi har stickat fram ett nytt avsnitt. Denna gång utforskar vi skillnader mellan utbildning, bildning och folkbildning. Vi kommer in på pedagogens avsikt och vad som fastnar hos deltagaren. En flanellograf smyger sig in. Vad är skolan till för? Varför har vi en marknadsanpassad skola med en affärslogik i stället för en pedagogisk logik? I dag innebär skolplikten att vi är skyldiga att konkurrensutsätta våra barn. Vad händer i ett samhälle där vi ska konkurrera med varandra? Kan flum vara räddningen?Sociala omständigheter är det som framför allt avgör hur det går i klassrummet. Lärarna är viktiga för samhällsbygget.Bildning är frihetens språk men bara när alla är inbjudna i konversationen.#arete #folkbildning #folkhögskola #pedagogik #demokrati #bildning

#2 · 51 min · 30 mar 2026

I detta första avsnitt av podcasten Arete utforskar vi begreppet arete och vad det har med folkbildning att göra? Vi reder ut vad skillnaden är mellan folkis och andra utbildningsformer? Vi frågar oss varför vi skapat en skola där vi ska konkurrera med våra prestationer i stället för att tänka tillsammans utifrån våra skilda erfarenheter och förutsättningar? Carl Anders stör sig på Platon och kallar Aristoteles för tomte. Vilket är uppfriskande på sitt sätt. Sofisternas betydelse för pedagogik förklaras. I sofisternas värld har alla kapacitet att delta i samhällsbygget. Utbildningsbegreppet och världen är plural och vi har olika sätt att uppfatta världen.#arete #folkbildning #folkhögskola #pedagogik #demokrati #bildning

#1 · 54 min · 23 feb 2026